Indisk dvärguv
| Indisk dvärguv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
| Familj | Ugglor Strigidae |
| Släkte | Otus |
| Art | Indisk dvärguv O. bakkamoena |
| Vetenskapligt namn | |
| § Otus bakkamoena | |
| Auktor | Pennant, 1769 |
| Synonymer | |
| Indisk kragdvärguv | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Indisk dvärguv[2] (Otus bakkamoena) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3]
Kännetecken
Utseende
Indisk dvärguv är en 23-25 cm lång uggla som förekommer i en gråbrun och en rostfärgad form. Den liknar orientdvärguven, men skiljer sig genom större storlek, tydligt beigefärgad krage kantad i mörkbrunt, något finare streckad under och svagare beigefärgade fläckar på skapularerna. Ögonen är vanligtvis mörkorange eller bruna, men kan vara gula som orientdvärguvens. Kinesisk dvärguv är mycket lik, dock något kraftigare tecknad med kortare streck.[4]
Läten
Lätet är ett grodlikt, dämpat och stigande eller frågande "whuk?" som upprepas oregelbundet.[4]
Utbredning och systematik
Indisk dvärguv delas in i fem underarter med följande utbredningsområde:[3]
- Otus bakkamoena deserticolor – södra Pakistan och eventuellt i sydöstra Iran, dock inga säkra fynd[5]
- Otus bakkamoena gangeticus – nordvästra Indien till låglänta områden i Nepal
- Otus bakkamoena marathae – centrala Indien
- Otus bakkamoena bakkamoena – södra Indien och Sri Lanka
Tidigare inkluderas även kinesisk dvärguv (O. lettia), sundadvärguv (O. lempiji) och japansk dvärguv (O. semitorques) med underarter i Otus bakkamoena och vissa gör det fortfarande.[6] De urskiljs dock idag oftast som egna arter, främst baserat på skillnader i läten. Taxonet plumipes fördes tidigare till indisk skrikuv, men har flyttats till kinesisk dvärguv på utseendemässiga grunder.[7]
Levnadssätt
Indisk dvärguv förekommer i skogsområden upp till 2400 meters höjd, alltifrån tät skog till ungskog, lundar intill städer och jordbruksbygd samt i trädrika trädgårdar. Den är starkt nattaktiv och tillbringar dagen gömd i tätt lövverk i ett träd, ofta intill stammen, eller i ett trädhål. Födan består huvudsakligen av ryggradslösa djur som skalbaggar, gräshoppor och andra insekter. Fågeln häckar mellan december och maj, oftast under regnperioden i södra delen av utbredningsområdet.[1][8]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig och vida spridd.[9]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn bakkamoena kommer från singalesiska Bakamūnā för olika sorters större ugglor.[10] På svenska har den även kallats indisk kragdvärguv.
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2014 Otus bakkamoena Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 15 januari 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Grimmett, Richard; Carol Inskipp, Tim Inskipp (2011). Birds of the Indian Subcontinent. London: Helm Field Guides. ISBN 978-1-4081-2763-6
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 250. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2005) Birds of South Asia. The Ripley Guide. Vols. 1 and 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions, Washington, D.C. & Barcelona.
- ^ Holt, D.W., Berkley, R., Deppe, C., Enríquez Rocha, P., Petersen, J.L., Rangel Salazar, J.L., Segars, K.P., Wood, K.L. & Marks, J.S. (2019). Indian Scops-owl (Otus bakkamoena). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54947 10 februari 2019).
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1999. Handbook of the Birds of the World, vol. 5: Barn-owls to Hummingbirds. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör indisk dvärguv.
Wikispecies har information om Otus bakkamoena.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikispecies har information om
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Asimpatel, Licens: CC BY-SA 3.0
Otus bakkamoena at Gir sanctuary. I was so excited when our safari guide told us that he will show us an owl guaranteed. The driver stops the car and a Collared Scops Owl was resting there in a camouflage state. What a lovely sight!
Författare/Upphovsman: Prasanna Subramanian, Licens: CC BY-SA 4.0
We found this pair on an early morning drive when the light was still very poor for any action photography.. I was continuously checking my shots with the lighting at various ISO combinations and was not happy with the shutter speeds I was getting when our guide pointed out to this adorable couple. Thankfully, they don't seem to be the likes that love too much action either, and I was able to get a decent hand-held shot with the Canon 100-400mm IS2.