Indianaterritoriet
Indianaterritoriet | ||||
Indiana Territory (Engelska) | ||||
| ||||
Huvudstad | Vincennes 1800-1813 Corydon 1813-1816 | |||
Språk | engelska | |||
Religion | protestantisk kristendom | |||
Bildades | 1800 | |||
– bildades genom | lagstiftning | |||
– bildades ur | Nordvästterritoriet | |||
Upphörde | 1816 | |||
– upphörde genom | delning |
Indianaterritoriet (engelska: Indiana Territory) var ett amerikansktfederalt territorium som existerade från 4 juli 1800 och fram till 11 december 1816, då södra delen blev den amerikanska delstaten Indiana.[1]
Tillkomst
Territoriet bildades av USA:s kongress, och lagen skrevs på av president John Adams den 7 maj 1800, och trädde i kraft den 4 juli samma år. Territoriet var det första att bildas ur Nordvästterritoriet.
Styrelseskick
Territoriet styrdes först av William Henry Harrison, som hade översyn över förhandlingarna med indianerna. 1810 inrättades en folkvald regering, och man började bygga upp vägnätet och skolorna. När Tecumsehs krig bröt ut var territoriet en krigsskådeplats i och med Slaget vid Tippecanoe, liksom vid 1812 års krig. Thomas Posey tillträdde på den vakanta guvernörs-platsen, men oppositionspartiet, under ledning av kongressledamoten Jonathan Jennings, dominerade de kommande årens territoriella frågor, och började trycka på för att göra området till delstat.
Delning
I juni 1816 antogs Indianas konstitution och den 11 december samma år blev Indiana en stat i unionen. De norra delarna av det ursprungliga Indianaterritoriet hade redan 1805 bildat Michiganterritoriet och de västra delarna Illinoisterritoriet 1809.
Guvernörer
Nr | Namn | Tillträdde | Avgick | Utsedd av |
---|---|---|---|---|
1 | William Henry Harrison | 13 maj 1800 | 28 december 1812 | John Adams, Thomas Jefferson, James Madison |
John Gibson | 28 december 1812 | 3 mars 1813 | Interimsguvernör | |
2 | Thomas Posey | 3 mars 1813 | 7 november 1816 | James Madison |
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 juli 2015.
Fotnoter
- ^ ”Indiana” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_F-K.html#Indiana. Läst 20 juli 2015.
Media som används på denna webbplats
Digital reproduction of the Star Spangled Banner Flag, the 15-star and 15-stripe U.S. garrison flag which flew over Fort McHenry following the Battle of Baltimore in the War of 1812. Seeing the flag during the battle, and again the following morning, inspired Francis Scott Key's song The Star-Spangled Banner, now the U.S. national anthem. During the battle a smaller "storm flag" was flown; it was replaced by this larger flag early the next morning, which is the flag Key saw then. This larger flag is now displayed at the National Museum of American History in Washington, D.C. For several decades it remained in the family of Fort McHenry's commanding officer, before being given to the Smithsonian in 1912. The family cut pieces out of the flag from time to time as gifts.
The original flag was 42 feet long and 30 feet high, with each stripe being about two feet, and the stars being about two feet in diameter. It was made by Mary Young Pickersgill and her assistants. More info on the original dimensions here. The stars seem to mostly point to the side, except for one (the bottom right) which points down. One star has been cut out of the actual flag, so I'm guessing that originally pointed to the side as well (Fort McHenry flies a flag (File:Ft mchenry 15starflag.jpg) with a similar star pattern, but it looks like they are all to the side, and the other dimensions look similar to a modern flag). I guesstimated other dimensions and star positions based on File:Star-Spangled-Banner-1908-1919.jpg; the union (blue area) looks to be about 19 feet wide. The star rows look to be evenly distributed; i.e. the distance between the top/bottom edges and the center of a star row looks to be about the same as the distance between two (centers of) rows. Not so left-to-right; they are pretty close to the right edge and even closer to the hoist side. Also available here, page 12.