Ijo (finska: Ii) är en kommun vid Bottenvikens kust i landskapet Norra Österbotten i Finland. Genom Ijo strömmar Ijo älv, en av Finlands längsta älvar. Ijo har 9 912 invånare (2021),[2] på en yta av 2 809,31 km². Grannkommuner är Uleåborg, Pudasjärvi, Ranua och Simo.
Ijo är enspråkigt finskt.[4]
Historia
Ijo var på 1300-talet ett kapell under Pedersöre men blev ett kapell under Kemi omkring 1400. En självständig kyrksocken blev Ijo några år före år 1477. År 1488 nämns Simo och Kello som annex till Ijo men vid ingången till nya tiden hade de förlorat sin ställning. För Simos del skedde det i början av 1500-talet då kapellet anslöts till Kemi kyrksocken.[5]
I kommunen fanns ett stort glasbruk 1783–1885 i byn Nyby.
Kommunsammanslagning
Kommunerna Ijo och Kuivaniemi sammanslogs den 1 januari 2007 till den nya kommunen Ijo. Ijo hade 6 971 invånare (per 30.11.2006) och hade en yta på 635,24 km², varav 623,00 km² var landområden.[6]
Tätorter
Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Ijo kommuns område:[7]
Byar
- Alaranta
- Halttula
- Illinsaari
- Jokikylä
- Koni
- Kuivaniemi
- Laitakari
- Luola-aava
- Meriläisenperä
- Myllykangas
- Nyby
- Oijärvi
- Olhava
- Paasonperä
- Pohjois-Ii
- Sorosenperä
- Vatunki
- Vuornos
- Väli-Olhava
- Yli-Olhava
- Yliranta
- Pahkakoski (exklav)
Styre och politik
Mandatfördelning i Ijo kommun, valen 1976–2021
Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|
1976 | 12 | 4 | | | | 10 | 1 | | 27 | 86,8 | |
1980 | 11 | 4 | | | | 11 | 1 | | 27 | 87,4 | |
1984 | 9 | 5 | | | | 11 | 2 | | 27 | 84,3 | |
1988 | 3 | 4 | | 6 | | 12 | 2 | | 27 | 78,7 | |
1992 | 9 | 5 | | | | 12 | 1 | | 27 | 79,3 | |
1996 | 8 | 4 | 1 | | | 12 | 2 | | 27 | 69,3 | |
2000 | 7 | 4 | | | | 13 | 3 | | 27 | 63,0 | |
2004 | 9 | 3 | | | | 13 | 2 | | 27 | 62,2 | |
2008 | 10 | 5 | | | | 17 | 3 | | 35 | 65,5 | |
2012 | 7 | 3 | 2 | | 3 | 17 | 3 | | 35 | 62,6 | |
2017 | 9 | 2 | 2 | | 1 | 17 | 4 | | 35 | 60,7 | |
2021 | 6 | 2 | 2 | | 3 | 14 | 4 | | 31 | 54,1 | |
- Kolumnen övriga representerar:
- För valet 1988 Iin Demokraattisen Kunnallisjärjestön yhteis lista (6).
|
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Vänorter
Ijo har inga vänorter.[8]
Befolkning
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Ijo kommun 1975–2020[9] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1975 | | 7 950 |
1980 | | 7 651 |
1985 | | 7 925 |
1990 | | 8 246 |
1995 | | 8 540 |
2000 | | 8 439 |
2005 | | 8 868 |
2010 | | 9 382 |
2015 | | 9 663 |
2020 | | 9 848 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[10][11]
Språk | Talare 2022-12-31 |
---|
Antal | Andel (%) |
---|
Hela befolkningen | 9 853 | 100,0 | Inhemska språk totalt | 9 774 | 99,2 | Finska | 9 757 | 99,0 | Svenska | 16 | 0,2 | Samiska | 1 | 0,0 | Främmande språk totalt | 79 | 0,8 | Ryska | 27 | 0,3 | Språk med färre än 10 talare | 52 | 0,5 |
| Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk. | |
Bilder
Ortsskylt.
Folkets hus i Ijo, 1915, ritat av
Harald Andersin.
Folkets hus i Ijo.
Referenser
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ ”Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2021”. Statistikcentralen. 17 oktober 2022. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”Ursprungliga författningar: Statsrådets förordning om kommunernas språkliga status åren 2023–2032 (1385/2022)”. Finlex. 29 december 2022. https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2022/20221385#. Läst 24 mars 2023.
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 95-96, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 225, 227, 231, 665, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 822, Finlands medeltidsurkunder V, Helsingfors 1928, nr 4190
- ^ Befolkningsregistercentralen: Befolkningsdatasystemet - Länens, magistraternas, häradenas och kommunernas invånarantal månadsvis (november 2006) Arkiverad 27 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 10 april 2023.
- ^ ”Kommuner - Ii”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/kommuner/ijo. Läst 13 april 2023.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ijo.
- Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Wikipedia:KML/Ijo