I riksdagen kallad

I riksdagen kallad är den fras som används för den namnform som Sveriges riksdags talman begagnar vid tilltal av ledamöter, där ett orts- eller gårdsnamn tillfogas till personens namn för att undvika förväxling.

Historik

Fram till riksmötet 1976/77 betecknades ledamöterna i riksdagen med herr, fru eller fröken samt efternamn. Eftersom flera ledamöter kunde dela samma efternamn tillfogades ofta orts- eller gårdsnamn för att ge erforderlig särskiljning.[1]

Sedan riksmötet 1977/1978 betecknas ledamöterna istället med både för- och efternamn, men vid behov av särskiljning tillfogas ett orts- eller gårdsnamn. Kända exempel sedan 1977 är till exempel Göran Persson i Stjärnhov respektive Göran Persson i Simrishamn och Cecilia Wikström i Uppsala respektive Cecilia Wigström i Göteborg.[1] För närvarande (2021) finns till exempel Jonas Andersson i Linköping[2][3] och Jonas Andersson i Skellefteå[4][5].

Eget övertagande av namnformen

I vissa fall har riksdagsmän efter en tid antagit riksdagens namnform som sitt eget namn. Ett exempel på detta är "Ernst Olsson i Staxäng" (1898–1967) som senare antog namnet Ernst Staxäng, ett annat är "Axel Pehrsson i Bramstorp" (1893–1954) som senare antog namnet Axel Pehrsson-Bramstorp.

I riksdagstryck

Namnformen används i riksdagen, och återfinns därför i olika handlingar från riksdagens arbete, så kallade riksdagstryck. På senare tid har dessa digitaliserats och är tillgängliga via internet.[6] I det vetenskapliga projektet Välfärdsstaten analyserad har nya metodologiska modeller använts, bland annat named-entity recognition (NER) för att lokalisera personnamn i texterna.[7] Möjligheten hos namnformen "I Riksdagen kallad" att ge särskiljning har utnyttjats, samtidigt som svagheter i utformningen av det tryckta historiska materialet har identifierats.

Exempel på dubbletter

Särskiljningen har inte alltid varit unik vid varje tidpunkt, och har i vart fall flera gånger återanvänts för nya ledamöter en senare tidsperiod. Nedan är en lista med några ledamöter som verkat under olika tidsperioder och haft likalydande beteckning "I riksdagen kallad":

I riksdagen kalladRiksdagsledamot med detta tilltalsnamnAnnan ledamot med samma tilltalsnamn
Almgren i StockholmOscar AlmgrenFredrik Almgren
Andersson i KolstadGustaf Andersson i KolstadGösta Andersson i Kolstad
Andersson i MalmöCarl Andersson i MalmöEbon Andersson
Andersson i StockholmEbon AnderssonSten Andersson
Beck-Friis i HargJoachim Tawast Beck-FriisCarl Beck-Friis
Benedicks i GysingeGustaf BenedicksBernhard Benedicks
Berg i StockholmJohn BergOscar Berg
Berglund i LuleåFredrik BerglundFrida Berglund
Branting i StockholmHjalmar BrantingGeorg Branting
Carlsson i GävleCarl Carlsson i GävleArne Carlsson
Lindhagen i StockholmCarl LindhagenAlbert Lindhagen
Nordström i StockholmTheodor NordströmJohan Jakob Nordström
Nyström i StockholmMartin NyströmCarl Nyström
Rettig i GävleRobert RettigJohn Rettig
Wijkander i GöteborgTheodor WijkanderAugust Wijkander
von Schwerin i SkarhultWerner von SchwerinJules von Schwerin

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Dan Andersson (9 oktober 2008). ”Dansk uppfann dansk skalle”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/kultur/dansk-uppfann-dansk-skalle/. 
  2. ^ ”Jonas Andersson i Linghem (SD)”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/jonas-andersson_9944df03-e946-4046-aeef-c49117503a0c. Läst 7 januari 2022. 
  3. ^ ”Interpellationsdebatt 1 juni 2021”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/islamistiska-aktorer-i-demokratijubileum_H810748?did=H810748&start=190&end=205. Läst 7 januari 2022. 
  4. ^ ”Jonas Andersson i Skellefteå (SD)”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/jonas-andersson_c5e9daf0-868f-4c8e-9a69-671c7b22855a. Läst 7 januari 2022. 
  5. ^ ”Frågestund 23 september 2021”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/fragestund/fragestund_H9C120210923fs?did=H9C120210923fs&start=285&end=300&title=Fr%C3%A5gestund. Läst 7 januari 2022. 
  6. ^ ”Hitta äldre riksdagstryck”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/hitta-aldre-riksdagstryck/. Läst 14 januari 2022. 
  7. ^ ”WeStAc - Welfare State Analytics. Text Mining and Modeling Swedish Politics, Media & Culture, 1945-1989”. Umeå Universitet, Kungliga Biblioteket, Vetenskaprådet, Riksbankens jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien. https://www.westac.se/om-forskningsprojektet/. Läst 14 januari 2022. 

Externa länkar