IV. arméfördelningen (1893–1927)

IV. arméfördelningen
Information
Officiellt namnIV. arméfördelningen
Datum1893–1927
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollKrigsförband
Del avGeneralstaben
Föregångare4. militärdistriktet
EfterföljareÖstra arméfördelningen
StorlekArméfördelning
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

IV. arméfördelningen var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1893–1927. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Historik

Genom 1892 års härordning bildades 4. arméfördelningen 1893, arméfördelningen ersatte då det tidigare 4. militärdistriktet. År 1902 antogs namnet IV. arméfördelningen. I samband med försvarsbeslutet 1925 avvecklades IV. arméfördelningen, i dess ställe bildades den 1 januari 1928 Östra arméfördelningen.

Verksamhet

Arméfördelningschef hade en särskild stab, vilken bestod av 1 stabschef och 1 generalstabsofficer (båda på generalstabens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationens stat), 1 fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och 1 fördelningsveterinär.

Inskrivningsområde

År 1925 omfattade IV. arméfördelningen följande inskrivningsområden: Örebro-, Södermanlands- och Stockholms inskrivningsområden.[2]

Ingående enheter

1915

År 1915 bestod arméfördelningen av följande förband:[3]

1925

År 1925 bestod arméfördelningen av nedanstående förband.[2]

Förläggningar och övningsplatser

Staben samt förbandsledningen för IV. arméfördelningen förlades 1893 till Fredrikshovs slott, för att flyttas den 1 april 1913 till Östermalmsgatan 87 i Stockholm.[1]

Förbandschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
4. arméfördelningen1893-10-011901-12-31
IV. arméfördelningen1902-01-011927-12-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F)1893-10-011927-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

Noter

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Infantry Brigade Nato.svg
Standard NATO symbol for a friendly infantry brigade.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.