Gruppen Identitet och demokrati

Denna artikel behandlar den nuvarande partigruppen och alla dess föregångare.

Partigrupper i Europaparlamentet
Gruppen Identitet och demokrati
Förkortning	ID
Gruppledare	Marco Zanni
Antal mandat	49 / 720
Grundat	2 juli 2019 i nuvarande form
Politisk ideologi	Nationalism Anti-invandring Euroskepticism Intern faktion: Identitarism
Politisk position	Extremhöger
Europeiskt parti	Identitet och demokrati
Webbplats	idgroup.eu

Gruppen Identitet och demokrati (ID-gruppen) är en partigrupp i Europaparlamentet bestående av 49 ledamöter från nationalistiska och euroskeptiska partier, som är kritiska till invandring och europeisk integration. Gruppen utgörs till största delen av Identitet och demokrati (ID) och är den näst minsta partigruppen i Europaparlamentet sedan valet 2019. Partigruppen har beskrivits som extremhöger.^{[1][2][3][4][5][6]}

I gruppen ingår bland annat ledamöterna från belgiska Vlaams Belang, danska Dansk Folkeparti, franska Nationell samling, italienska Lega Nord, och österrikiska Frihetspartiet. Tidigare ingick även tyska Alternativ för Tyskland. Gruppledare är Marco Zanni.

Efter valet 1984 lyckades franska Front National för första gången bilda en partigrupp, ”Gruppen Europeiska högern”. Utöver Front National ingick även grekiska Nationella politiska unionen och italienska Movimento Sociale Italiano. Efter valet 1989 ombildades gruppen till ”Europeiska högerns tekniska grupp”, som fortfarande innefattade ledamöterna från Front National, men nu med belgiska Vlaams Blok och västtyska Republikanerna. Med nya krav för partigrupper lyckades gruppen inte överleva efter valet 1994 och under över två decennier tillhörde Front Nationals ledamöter och deras samarbetspartners de grupplösa i Europaparlamentet.

Efter Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen den 1 januari 2007 skapades nya förutsättningar för Front Nationals ledamöter att bilda en partigrupp med andra högerpopulistiska och euroskeptiska parlamentariker. Med hjälp av ledamöter från Storrumänska partiet kunde Front National tillsammans med bland annat belgiska Vlaams Belang och österrikiska Frihetspartiet bilda ”Gruppen Identitet, tradition och suveränitet” (ITS-gruppen) den 15 januari 2007. Front Nationals partiledare Jean-Marie Le Pen, som själv satt i Europaparlamentet, var en av de drivande bakom bildandet av den nya gruppen.

Som mest bestod ITS-gruppen av 23 ledamöter med Bruno Gollnisch som gruppledare. ITS-gruppen antog ett politiskt program med inslag av bland annat starkt motstånd till invandring och ett turkiskt medlemskap i unionen.^[7] Dess egna ledamöter betonade att gruppen var en lös sammanslutning utan en sammanhållen politisk agenda.^[8] Trots detta hade gruppen svårigheter att hålla ihop. Den italienska politikern Alessandra Mussolini, barnbarn till den fascistiske diktatorn Benito Mussolini, uttalade sig rasistiskt och nedvärderande mot sina rumänska kollegor i gruppen. Detta fick Storrumänska partiet att lämna gruppen den 8 november 2007. Därmed uppfyllde ITS-gruppen inte längre kraven för att få vara en partigrupp. Den formella upplösningen förklarades av Europaparlamentets talman den 14 november 2007.

Le Pen uttryckte sin vilja att bilda en ny partigrupp efter valet 2009, men de högerextrema ledamöterna förmådde inte att nå upp till kraven för att få bilda en grupp efter valet.^[9][10]

(c) Claude Truong-Ngoc / Wikimedia Commons - cc-by-sa-3.0

I valet 2014 gick högerpopulistiska och euroskeptiska partier kraftigt framåt, vilket skapade nya förutsättningar för Front National och dess samarbetspartners att bilda en partigrupp. Efter valet hade dock Front National svårigheter i att uppfylla kravet om ledamöter från minst sju olika medlemsstater.^[11] Det dröjde därför till den 16 juni 2015 innan en ny grupp, ”Gruppen Nationernas och friheternas Europa” (ENF-gruppen), bildades.^[12] Förutsättningarna hade förändrats i mitten av 2015 när en ledamot från United Kingdom Independence Party (UKIP) samt en ledamot från polska Nya högerns kongressparti visade sig villiga att ansluta sig till den nya gruppen.^[13] Vid sitt bildande valde gruppen Marine Le Pen och Marcel de Graaff till gruppledare.^[14]

ENF-gruppen liknade i stor utsträckning sammansättningen för ITS-gruppen, men till skillnad från ITS-gruppen ingick inga bulgariska eller rumänska ledamöter i gruppen från början. Däremot ingick ledamöter från Italien och Nederländerna. En rumänsk ledamot anslöt sig i juli 2015. I april 2016 anslöt sig även Marcus Pretzell från Alternativ för Tyskland sedan partiets ledamöter hade blivit uteslutna ur Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen).

Efter det franska parlamentsvalet 2017 lämnade Marine Le Pen sitt mandat i Europaparlamentet för att uppta sitt mandat i den franska nationalförsamlingen. Nicolas Bay valdes den 12 september 2017 till ny gruppledare tillsammans med Marcel de Graaff.^[15]

Inför valet 2019 hade flera av ledarna för de högerpopulistiska och euroskeptiska partierna i ENF-gruppen som ambition att bredda gruppen så att den efter valet skulle bli större och få mer inflytande i parlamentet. Även partier från andra partigrupper, däribland Dansk Folkeparti och Sannfinländarna från ECR-gruppen, bjöds in till att delta i samarbetet.

Valet 2019 var i stora drag en framgång för partierna, även om framgångarna inte blev så stora som vissa hade förutspått. I Frankrike stod Nationell samling, det ombildade Front National, kvar på i stort sett samma antal mandat. Nederländska Frihetspartiet förlorade samtliga av sina mandat och även österrikiska Frihetspartiet backade. Däremot vann tyska Alternativ för Tyskland och spanska Vox framgång. Vox valde dock att ansluta sig till ECR-gruppen. Allra framgångsrikast var dock italienska Lega Nord som ökade från 6 till 28 mandat, och som därmed blev det största partiet i den nybildade ID-gruppen och ett av de största nationella partierna i hela parlamentet.

Marco Zanni valdes till gruppledare för ID-gruppen den 12 juni 2019.^[16] I april 2022 lämnade Sannfinländarna ID-gruppen för att istället ansluta sig till ECR-gruppen.^[17]

I maj 2024 uteslöts tyska Alternativ för Tyskland från partigruppen.^[18]

I början av juli 2024, efter valet 2024, stod det klart att merparten av partierna i ID-gruppen hade kommit överens om att ingå i en ny partigrupp, Patrioter för Europa, tillsammans med ungerska Fidesz och tjeckiska ANO 2011.^[19][20] Senare samma månad stod det även klart att Lega och Nationell samling väntas ingå i den nya partigruppen,^[21][22] som i praktiken blir en ombildning av ID-gruppen men under nytt namn.^[23] Även spanska Vox från ECR-gruppen väntas ansluta sig till den nya gruppen, som därmed väntas bli den tredje största i parlamentet.^[24]

ID-gruppen för samman högerpopulistiska och starkt euroskeptiska ledamöter av Europaparlamentet. Gruppen är starkt kritisk både till invandring och europeisk integration. Ledamöterna anser att överstatligheten inom unionen är ett hot mot den nationella suveräniteten och vill återgå till ett nationernas Europa där beslut inte kan fattas mot en enskild medlemsstats vilja. Gruppen är associerad med Identitet och demokrati (ID).

Val	Historisk mandatfördelning	Nuvarande mandatfördelning
1979	0 av 410	Ledamöter tillhörande partigruppen
1984	16 av 434
1989	17 av 518
1994	0 av 567
1999	0 av 626
2004	0 av 732
2007	23 av 785
2009	0 av 736
2014	36 av 751
2019	73 av 751

ID-gruppen består av 49 ledamöter från 7 medlemsstater. Gruppen är den näst minsta i Europaparlamentet.^[25] Ledamöter från en och samma medlemsstat bildar en nationell delegation.

Gruppen leds av ett presidium bestående av gruppledaren, två vice gruppledare, fem ordinarie ledamöter och en kassör. Presidiet ansvarar för gruppens dagliga verksamhet.

Medlemsstat	Nationellt parti		Europeiskt parti	Mandat
Belgien	Vlaams Belang		ID	3
Danmark	Dansk Folkeparti		–	1
Estland	Estlands konservativa folkparti		ID	1
Frankrike	Nationell samling		ID	18
Italien	Lega Nord		ID	22
Tjeckien	Frihet och direktdemokrati		ID	1
Österrike	Frihetspartiet		ID	3

• Identitet och demokrati
• Partigrupper i Europaparlamentet

• ID-gruppens officiella webbplats

Partigrupper i Europaparlamentet    EPP 188    S&D 136    PfE 84    ECR 78    Renew 77    G/EFA 53    Vänstern 46    ESN 25    Grupplösa 33

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.