ISAS

ISAS Institute of Space and Astronautical Science (宇宙科学研究所 Uchū kagaku kenkyūjo?) var Tokyos universitets Rymdforskningsinstitut i Komaba fram till 1981. Då blev det en nationell forskningsmyndighet direkt under Japans utbildningsdepartement, Institute of Space and Astronautical Science. I oktober 2003 blev ISAS en del av JAXA.

Hayabusa på 23143 Itokawa.
M-V i Kagoshima

Historik

1955 blev förbudet mot att utveckla raketer upphävt och professor Itokawa Hideo vid Tokyos universitets dåvarande Institute of Industrial Science, experimenterade med fastbränsleraketer i miniatyr och skickade upp 23 centimeter långa ”pencil”-raketer ut över Japanska havet. Dessa växte till Κ (Kappa) sondraket, och användes till observationer för Internationella geofysiska året. 1960 nådde Κ-8 200 km höjd. 1964 slogs raketgruppen och ett Institute of Aeronautics plus ett höghöjdsballong-team ihop och bildade Institute of Space and Aeronautical Science (宇宙航空研究所 Uchū kōkū kenkyūjo?) på Tokyos universitet, Komaba campus. Här utvecklades inte bara bärraketerna, utan av bland andra solfysikern Obayashi Tatsuos ledning även de detektorer och forskningsinstrument som skulle utgöra dessas så kallade nyttolast.

I februari 1962 hade en rymdbas etablerats på Kyushu, Kagoshima Space Center (鹿児島宇宙空間観測所?). Härifrån sändes raketer ut över Stilla havet med hjälp av jordens rotation. ISAS föregångare skickade upp fastbränsleraketerna Kappa och Lambda i suborbitala flygningar med sondraketer. Den 11 februari 1970 skickades den första japanska satelliten Ōsumi på 24 kg upp med en Lambda L-4S-5.

Senare utvecklade ISAS trestegsraketen Myu (μ). Lambdamodellen var sondraketer, men nästa generation raketer var byggd som satellitbärande farkost från början. Fastbränsleraketerna utvecklades från M-3 till M-V och skickade upp rymdteleskop och rymdsonder för grundläggande forskning inom astrofysik.

Rymdbasen Kagoshima med Mu-raketerna blev efterhand bortrationaliserad under JAXA och degraderad till spårningsstationen Uchinoura. Astronomisatelliterna och rymdsonderna udvecklas, sänds upp och drivs från 2003 av JAXA, såsom månsonden SELENE (Kaguya) påbörjad av ISAS och övertagen av JAXA.

Lista över ISAS satelliter (före JAXA:s etablering)

SS står för Science Satellite; CORSA för (COsmic Radiation SAtellite); MUSES för (MU-rocket Space Engineering Spacecraft).

arbetsnamnuppskjutenraketjapanskt namnuppdrag
SS-128. sept. 1971M-4S-3Shinsei (Nya stjärnan)plasma och kosmisk strålning
SS-219 augusti 1972M-4S-4Denpa (Radiovågen)plasma, elektronflux och geomagnetism
SS-324 februari 1975M-3C-2Taiyo (Solen)Röntgenstrålning och UV
Exos A4 februari 1978M-3H-2Kyokko (Polarskenet)bilder av sydsken
Exos B16 september 1978M-3H-3Jikiken (Magnetosfären)plasmaresonans
Exos C14 februari 1984M-3S-4Ozora (himlen)Övre atmosfären
Exos D21 februari 1989M-3II-4Akebono (Gryningen)polarskensbilder
CORSA-A4 februari 1976M-3C-3fiasko, så inget japanskt namnröntgenastronomi
CORSA-B21 februari 1979M-3C-4Hakuchō (Svanen)röntgenastronomi
ASTRO-A21 februari 1981M-3S-2Hinotori (Fenixen)röntgenastronomi.
ASTRO-B20 februari 1983M-3S-3Tenma (Pegasos)röntgenastronomi.
ASTRO-C5 februari 1987M-3II-3Ginga (galaxen)röntgenastronomi.
ASTRO-D20 februari 1993M-3II-7Asuka (morgonfågeln)röntgenastronomi.
ASTRO-E10 februari 2000M-Vfiasko, så inget japanskt namnröntgenastronomi.
ASTRO-E210 juli 2005M-VSuzako (röd sydlig fågel)röntgenastronomi.
ASTRO-F21 februari 2006M-VAkari (ljuset)infraröd teleskop.
SOLAR-A30 augusti 1991M-3II-6Yōkō (solstrålen)korona- och flareobservationer.
MUSES-A24 januari 1990M-3II-5Hiten (himmelsk jungfru)månsond med Hagoromo
(änglaskrud) subsond.
MUSES-B12 februari 1997M-VHaruka (fjärran)radioteleskop till VLBI
(Very Long Baseline Interferometry).
MUSES-C9 maj 2003M-VHayabusa (pilgrimsfalken)insamling av prover från
asteroiden 25143 Itokawa.
PLANET-A19 augusti 1985M-3II-2Suisei (komet)sond till Halleys komet.
PLANET-B4 juli 1998M-VNozomi (hoppet)marssond.
ingen1 augusti 1985M-3II-1Sakigake (pionjär)sond till Halleys komet.

ASTRO-G, SOLAR-B, PLANET-C (venussond), och SELENE: se JAXA.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats