II Pegasi
| II Pegasi | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Pegasus |
| Rektascension | 23t 55m 04,05313s[1] |
| Deklination | +28° 38′ 01,2422″[1] |
| Skenbar magnitud () | +7,4[2] (7,18 - 7,78)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2 IV[4] |
| Variabeltyp | RS Canum Venaticorum-variabel[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -20,50[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +576,22[1] mas/år Dek.: +34,69[1] mas/år |
| Parallax () | 25,06 ± 0,51[1] |
| Avstånd | 130 ± 3 lå (39,9 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | +3,8[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,8[4] M☉ |
| Radie | 3,4[4] R☉ |
| Luminositet | 1,06 L☉ |
| Temperatur | 4 600[4] K |
| Andra beteckningar | |
| HD 224085, AG+28 2842, BD+27 4642, CABS 206, 2E 4789, EUVE J2355+28.6, G 130-24, GJ 4375, HIC 117915, HIP 117915, IRAS 23525+2821, LHS 4044, LSPM J2355+2838, 2MASS J23550404+2838010, NLTT 58392, PLX 5777, PPM 115949, 2RE J235503+283806, 2RE J2355+283, 1RXS J235503.5+283802, SAO 91578, TYC 2258-1427-1, USNO-B1.0 1186-00604211, uvby98 100224085, II Pegasi, WISEA J235504.49+283801.5, WISE J235504.53+283801.5, YZC 24 14346, Gaia DR2 2855095251072482432, Gaia DR3 2855095251072482432, Gaia DR1 2855095246776191744[6] | |
II Pegasi eller HD 224085 är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 7,4[2] och kräver en kraftig handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,06 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 130 ljusår (40 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -20 km/s.[5]
Egenskaper
Primärstjärnan II Pegasi A är en orange underjättestjärna av spektralklass K2 IV.[4] Den har en massa som är lika med ca 0,8[4] solmassa, en radie som är ca 3,4[4] solradier och utsänder energi från dess fotosfär ungefär lika med solen vid en effektiv temperatur av ca 4 600 K.[5] Stjärnan är en mycket aktiv RS Canum Venaticorum-variabel (RS CVn), en snäv dubbelstjärna med aktiva stjärnfläckar, som täcker ca 40 procent av dess yta. Den har intensiva flares, som kan observeras i alla våglängder.[7]
Den mindre följeslagaren (II Pegasi B) ligger för nära primärstjärnan för att kunna ha observerats direkt. Den är en röd dvärg i huvudserien av spektraltyp M. Stjärnorna är tidvattenlåsta i en mycket snäv omloppsbana med en period på 6,7 dygn och en separation av några stjärnradier.[4]
Observation
Röntgenflares från II Pegasi A observerades med Ariel 5-satelliten på 1970-talet och med senare röntgenobservatorier. I december 2005 upptäcktes en superflare av Swift Gamma-Ray Burst Mission.[2] Det var den största stjärnflaren som någonsin setts och var hundra miljoner gånger mer energisk än solens typiska soluppljus.[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, II Pegasi, 26 november 2023.
Noter
- ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c] Osten, Rachel A.; Drake, Stephen; Tueller, Jack; Cummings, Jay; Perri, Matteo; Moretti, Alberto; Covino, Stefano (2007). "Nonthermal Hard X-Ray Emission and Iron Ka Emission from a Superflare on II Pegasi". The Astrophysical Journal. 654 (2): 1052–1067. arXiv:astro-ph/0609205. Bibcode:2007ApJ...654.1052O. doi:10.1086/509252. S2CID 16118115.
- ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c d e f g h i] Berdyugina, Svetlana V.; Jankov, S.; Ilyin, I.; Tuominen, I.; Fekel, F. C. (1998). "The active RS Canum Venaticorum binary II Pegasi. I. Stellar and orbital parameters". Astronomy and Astrophysics. 334: 863–872. Bibcode:1998A&A...334..863B.
- ^ [a b c] Karataș, Yüksel; Bilir, Selçuk; Eker, Zeki; Demircan, Osman; Liebert, James; Hawley, Suzanne L.; Fraser, Oliver J.; Covey, Kevin R.; Lowrance, Patrick; Kirkpatrick, J. Davy; Burgasser, Adam J. (2004). "Kinematics of chromospherically active binaries and evidence of an orbital period decrease in binary evolution". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 349 (3): 1069–1092. arXiv:astro-ph/0404219. Bibcode:2004MNRAS.349.1069K. doi:10.1111/j.1365-2966.2004.07588.x. S2CID 15290475.
- ^ II Peg (unistra.fr). Hämtad 2023-12-29.
- ^ Covino, S.; Tagliaferri, G.; Pallavicini, R.; Mewe, R.; Poretti, E. (2000). "The active binary star II Pegasi with it BeppoSAX". Astronomy and Astrophysics. 355 (2): 681–687. arXiv:astro-ph/9911352. Bibcode:2000A&A...355..681C.
- ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021.
- ^ Wanjek, Christopher (6 November 2006). "Monster Stellar Flare Seen by NASA Scientists Dwarfs All Others". National Aeronautics and Space Administration. Archived from the original on 10 June 2015. Hämtad 31 mars 2014.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pegasus chart
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A light curve for II Pegasi, plotted from Hipparcos data