II. arméfördelningen (1893–1927)
II. arméfördelningen | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | II. arméfördelningen |
Datum | 1893–1927 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Infanteriet |
Roll | Krigsförband |
Del av | Generalstaben |
Föregångare | 2. militärdistriktet |
Efterföljare | Östra brigaden |
Storlek | Arméfördelning |
Högkvarter | Linköpings garnison |
Förläggningsort | Eksjö, Jönköping, Linköping |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
II. arméfördelningen var en svensk arméfördelning inom Försvarsmakten som verkade åren 1893–1927. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping.
Historik
Genom 1892 års härordning bildades 3. arméfördelningen 1893, arméfördelningen ersatte då det tidigare 2. militärdistriktet. År 1902 antogs namnet II. arméfördelningen. I samband med försvarsbeslutet 1925 beslutades att II. arméfördelningen skulle upplösas. Den 1 januari 1928 upphörde arméfördelningen. Av dess ingående trupper fördes Smålands arméartilleriregemente (tidigare benämnt Smålands artilleriregemente) till Östra arméfördelningen. Det nya Livgrenadjärregementet (bestående av de tidigare Första och Andra livgrenadjärregementena) och det nya Jönköpings-Kalmar regemente (bestående av de tidigare Jönköpings regemente och Kalmar regemente) överfördes till den nya Östra brigaden, som ingick i Östra arméfördelningen. Slutligen så upphörde Smålands husarregemente och Östgöta trängkår helt.
Verksamhet
Arméfördelningschef hade en särskild stab, vilken bestod av 1 stabschef och 1 generalstabsofficer (båda på generalstabens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationens stat), 1 fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och 1 fördelningsveterinär.
Inskrivningsområde
År 1925 omfattade II. arméfördelningen följande inskrivningsområden: Kalmar, Jönköping, Östergötlands västra, och Östergötlands östra.[1]
Ingående trupper
1915
År 1915 bestod arméfördelningen av följande förband:[2]
- Första livgrenadjärregementet (I 4)
- Andra livgrenadjärregementet (I 5)
- Jönköpings regemente (I 12)
- Kalmar regemente (I 21)
- Smålands husarregemente (K 4)
- Smålands artilleriregemente (A 6)
- Östgöta trängkår (T 6)
1925
År 1925 bestod arméfördelningen av följande förband:[1]
- 3. infanteribrigaden: Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5)
- 4. infanteribrigaden: Jönköpings regemente (I 12) och Kalmar regemente (I 21)
- Smålands husarregemente (K 4)
- Smålands artilleriregemente (A 6)
- Östgöta trängkår (T 6)
Förläggningar och övningsplatser
Till det gamla Riksbankshuset på S:t Larsgatan 26 förlades 1894 staben för 2. arméfördelningen, då den omlokaliserades från Eksjö garnison. Genom försvarsbeslutet 1925 upplöstes staben och omorganiserades till Östra brigaden, vilken förlades 1931 till kanslihuset på den östra delen av dubbelkasernområdet vid Regementsgatan I Linköping.[3]
Förbandschefer
- 1893–1902: Generallöjtnant Carl Bror Munck af Fulkila
- 1902–1913: Generallöjtnant Gustaf Uggla
- 1913–1914: Generallöjtnant Lars Tingsten
- 1914–1922: Generallöjtnant Pehr Hasselrot
- 1922–1926: Generallöjtnant Thorsten Rudenschöld
- 1926–1927: Generalmajor Ludvig Hammarskiöld
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Referenser
Noter
- ^ [a b] Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Hellström, Carlin (1997), s. 30
Tryckta källor
- Hellström, Sven; Carlin, Fredrik (1997). Samtal om Linköpings garnison: en minnesbok. Linköping: Regementsmuseet. Libris 7452598. ISBN 91-630-6306-9
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kronologisk förteckning över skilda ämbetens och tjänsters innehavare - VIII. Rikets försvarskrafter i Vem var det? (1944)
- Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 220-221
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑
Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Standard NATO symbol for a friendly infantry brigade.
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman:
- Försvarets_krigsspelscentrum_vapen.svg: Lokal_Profil
- derivative work: Edaen (talk)
See about CoA blazoning: [Expand]
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: LA2, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla Riksbankshuset vid Sankt Larsgatan 26, Linköping. Numera en skola.