ICD
International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) är Världshälsoorganisationens (WHO:s) klassificeringssystem för olika diagnoser. ICD är den accepterade metoden att klassificera sjukdomar för epidemiologiska, statistiska och diagnostiska syften.
ICD-10, som är den gällande revisionen, har 22 kapitel som är ordnade efter var på kroppen problemet uppstår och efter hur. Sjukdomarna benämns till exempel A00.0 som är klassisk kolera eller T33.4 som är ytlig frostskada på arm.
ICD har sina rötter i den så kallade Bertillon-klassificeringen som antogs 1893 av International Statistical Institute. WHO har haft hand om klassificeringen sedan den sjätte revisionen (ICD-6) 1948.[1]
ICD-11
Det slutliga utkastet till ICD-11 presenterades 18 juni 2018 av WHO.[2] Världshälsoförsamlingen, som är WHO:s beslutande organ där medlemsstaterna är representerade, antog i maj 2019 ICD-11 som trädde i kraft 1 januari 2022.[3]
Arbetet med att ta fram ICD-11 inleddes år 2000.
ICD-10
ICD-10 antogs 1990 men började används av WHO:s medlemsstater först 1994[4]. ICD-10 finns på WHO:s sex officiella språk (arabiska, engelska, franska, ryska, spanska och kinesiska) och 36 andra språk, däribland svenska. Den svenska versionen heter Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) och utges av Socialstyrelsen. I december 2010 publicerade Socialstyrelsen ett nytryck av den svenska versionen av ICD-10. Från och med den 1 januari 2011 ersätter ICD-10-SE den första upplagan av Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Uppdateringar publiceras årligen av Socialstyrelsen.
ICD-9
ICD-9 publicerades av WHO 1977.
Se även
Källor
- ^ WHO - ICDs historia (PDF)
- ^ Utvecklingsarbeten (ICD-11) Arkiverad 23 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., Socialstyrelsen, läst 2019-04-23
- ^ ”World Health Assembly Update, 25 May 2019” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). https://www.who.int/news-room/detail/25-05-2019-world-health-assembly-update. Läst 11 september 2019.
- ^ WHO - ICD