I. arméfördelningen (1937–1942)

I. arméfördelningen
Information
Officiellt namnI. arméfördelningen
Datum1937–1942
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
FöregångareSödra arméfördelningen
Efterföljare1. arméfördelningen
Ingående delarSödra militärområdet
StorlekFördelning
HögkvarterKristianstads garnison
FörläggningsortKristianstad
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

I. arméfördelningen var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1937–1942. Förbandsledningen var förlagd i Kristianstads garnison i Kristianstad.[1][2][3][4]

Historik

I. arméfördelningen bildades genom försvarsbeslutet 1936 den 1 januari 1937. Arméfördelningen ersatte då Södra arméfördelningen. Den nya organisationen bestod av en arméfördelningschef och en militärområdesbefälhavare. Arméfördelningschefen var i fred chef över arméns högre truppförband, samt ansvarade för regementenas utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet. Medan militärområdesbefälhavaren ledde den territoriella verksamheten.[2] Genom försvarsbeslutet 1942 delades arméfördelningen i två delar. Arméfördelningen utgick ur fredsorganisationen och organiserades som I. arméfördelningen i krigsorganisationen. Militärområdet som tidigare ingick i arméfördelningen fick nu även den markoperativa uppgiften, då det territoriella ansvaret förenades med chefskapet för arméfördelningen. I. arméfördelningens uppgifter fördelades den 1 oktober 1942 på I. militärområdet och I. arméfördelningen.[5]

Verksamhet

Arméfördelningschef har sig underställda en militärområdesbefälhavare och en särskild stab, till vilken höra 1 beredskapsofficer, 1 stabschef och 1 mobiliseringsofficer (de båda sistnämnda på generalstabskårens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationskårens stat), i fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och i fördelningsveterinär.

Södra militärområdet

Genom den värnpliktslag som infördes i samband med försvarsbeslutet 1901 infördes inskrivningsområden inom arméfördelningarna. Arméfördelningarna omfattade ett antal inskrivningsområden, vilka i sin tur hade i uppgift att skriva in och redovisa värnpliktiga. I regel motsvarade inskrivningsområdena geografiskt sett de svenska länen.[6] År 1937 bildades Södra militärområdet inom I. arméfördelningen, vilken övertog den roll de geografiska inskrivningsområdena tidigare haft. År 1940 omfattade I. arméfördelningsområdet följande inskrivningsområden: Malmöhus södra och norra, Kronobergs och Norra Smålands inskrivningsområden.[7]

Ingående trupper

År 1940 bestod arméfördelningen av följande förband:[8]

Arméfördelningschefer

Namn och förläggningsort

Namn
I. arméfördelningen1937-01-01–1942-09-30
Förläggningsorter
Helsingborgs garnison1937-01-01–1939-09-30
Kristianstads garnison1939-10-01–1942-??-??

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Braunstein (2003), s. 301
  2. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 85
  3. ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1940
  4. ^ ”Militärområden”. xml.ra.se. Arkiverad från originalet den 14 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190114134634/http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/46-61_Forsvaret.htm. Läst 29 december 2018. 
  5. ^ Holmberg (1993), s. 86
  6. ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1915
  7. ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
  8. ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Infantry Brigade Nato.svg
Standard NATO symbol for a friendly infantry brigade.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.