Hyvinge

	Hyvinge
	Hyvinkää (finska)
	Kommun
	Hyvinge stads vapen
	Hyvinge stads vapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Admin. centrum	Hyvinge centraltätort
Area	336,77 km² (2016-01-01)
- land	322,66 km²
- vatten	14,11 km²
Folkmängd	46 880 (2021-12-31)
- män	22 760 (2020-12-31)
- kvinnor	23 816 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	145,29 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Johanna Luukkonen
- Kommunfullm.; ordf.	Pinja Perholehto (SDP)
- Kommunstyr.; ordf.	Pentti Puhakka (Saml)
Kommunkod	106
Geonames	7647488
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 96,7 %; 0,7 %; 2,6 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Nyland
- Regioncentrum	Helsingfors
- Härad	Hyvinge
- Magistrat	Hyvinge
- Skattebyrå	Mellersta Nyland
- Sjukvårdsdistrikt	Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
- Försäkringskrets	Södra Finland
- Nödcentral	Östra- och Mellersta Nyland
- Räddningsverk	Mellersta Nyland: station 8, Hyvinge
Läge	60°37′55″N 24°51′43″Ö / 60.63194°N 24.86194°Ö;
	Hyvinge stads läge Hyvinge stads läge
	Webbplats: www.hyvinkaa.fi

Hyvinge (uttalas: [hʏvɪŋɛ]) (finska: Hyvinkää) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen omkring 50 kilometer norr om Helsingfors. Hyvinge stads språkliga status är enspråkigt finsk. Staden har omkring &&&&&&&&&&046880.&&&&&046 880 invånare och en total areal på &&&&&&&&&&&&0336.770000336,77 km². Den ingår i Storhelsingfors.

Sofieberg är en egendom i staden. I industriområdet Sahamäki finns bland annat företagen Elektroskandia och Jacquet metals.

Hyvinges stadsdirektör är Raimo Lahti (2012).^[3]

Under en del av sitt liv bodde och verkade målaren Helene Schjerfbeck (1862−1946) i Hyvinge.

Administrativ historik

Hyvinge blev köping 1926 och stad 1960.^[4]

Styre och politik

Mandatfördelning i Hyvinge stad, valen 1976–2021

Valår

FPP

REF

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

12

17

3

5

2

12

17

3

5

12

51

76,0

1980

12

17

3

2

14

12

17

3

14

51

76,2

1984

5

17

4

2

4

1

3

13

5

17

4

3

13

51

70,3

1988

8

17

2

3

1

4

1

14

8

17

3

4

14

51

65,1

1992

6

19

13

3

10

6

19

13

3

10

51

69,9

1996

5

17

2

6

5

1

2

13

5

17

6

5

13

51

56,0

2000

5

15

4

8

1

5

1

2

10

5

15

4

8

5

10

51

49,6

2004

5

15

5

6

3

12

5

15

5

6

3

12

51

53,9

26

25

2008

5

13

5

2

3

6

1

16

5

13

5

3

6

16

51

55,6

26

25

2012

5

13

5

7

4

2

15

5

13

5

7

4

15

51

51,7

26

25

2017

4

14

7

6

4

3

13

4

14

7

6

4

3

13

51

54,4

24

27

2021

4

12

6

11

3

2

13

4

12

6

11

3

13

51

50,3

27

24

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Hyvinge har följande vänorter:^[5]

Eigersunds kommun, Norge, sedan 1950
Hersfeld-Rotenburg, Tyskland, sedan 1970
Motala kommun, Sverige, sedan 1951
Kostroma, Ryssland, sedan 1973
Kecskemét, Ungern, sedan 1985
Kunshan, Kina, sedan 2008

Kommunikationer

Hyvinge blev en järnvägsort då den första finländska bredspåriga (spårvidd 1524 mm) banan (stambanan) mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades år 1862. Invigningståget från Helsingfors stannade den 31 januari 1862 vid stationen och gästerna trakterades med mat och kaffe i den första stationsrestaurangen i Finland. Själva kejsaren, Alexander II, inmundigade i juli 1863 tesupé i sällskap av storfurstarna Alexander (senare Alexander III) och Vladimir Alexandrovitj. Stationshuset, som ritades av arkitekten Carl Albert Edelfelt, är den äldsta byggnaden i tätorten Hyvinge. På 1890-talet byggdes huset om med en ny vinge i varsin ända av byggnaden.^[6]

År 1873 blev orten en järnvägsknutpunkt då den bredspåriga (1524 mm) privata 149 km långa Hangöbanan mot Hangö öppnades. Ställningen som knutpunkt stärktes då den 11 km långa smalspåriga (750 mm) banan mot Näs (fi. Kytäjä) öppnades våren 1908. Huvudsakligen trävaror från godset i Näs transporterades då till Hyvinge. Banan förlängdes till Högfors den 7 november 1911. Trafiken på Högforsbanan upphörde den 31 augusti 1967. Statsjärnvägarnas maskinverkstad i Hyvinge togs i bruk år 1949. Samtidigt togs spåret mellan Hyvinge station och verkstaden i bruk.^[7]^[8]

Persontrafik

Då stambanan mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades år 1862 gick det tre tåg i veckan i båda riktningarna. Restiden till Helsingfors (59 km) var 2 timmar 45 minuter. Två år senare hade antalet tågturer ökat och restiden till Helsingfors hade minskat med 40 minuter. Restiderna fortsatte att minska fram till andra världskriget då den snabbaste turen (fjärrtåg) tog drygt 60 minuter. Nuförtiden stannar inga fjärrtåg vid stationen; lokaltågen går i halvtimmestrafik (med extraturer i rusningen) och en resa till Helsingfors tar cirka 40−50 minuter.^[9]^[10]

Persontrafiken på Hangöbanan påbörjades år 1873. Statsjärnvägarna övertog trafiken den 1 maj 1875 efter att privatbolaget hade gått i konkurs. Mellan åren 1944 och 1947 fick tågen Helsingfors−Åbo ta omvägen via Hyvinge då Porkala hade arrenderats av Sovjetunionen. Persontrafiken mellan Hyvinge och Karis upphörde år 1983.^[7]^[9]

På Högforsbanan inleddes persontrafiken år 1910 mot Näs och året därpå på hela banan. Två dagliga tågturer trafikerades i varje riktning; resan på 45 km tog då 2 timmar 48 minuter. Banan blev den sista privatbanan med persontrafik (museibanor undantagna) i Finland. Det sista persontåget trafikerades den 28 maj 1961 och en resa med det dagliga tågparet tog 2 timmar 15 minuter.^[9]^[11]

Även spåren till maskinverkstaden trafikerades av persontåg. Mellan åren 1953 och 1989 trafikerades ordinarie personaltåg till och från verkstaden.^[9]

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hyvinge stad 1975–2020^[12]

År			Folkmängd
1975			36 218
1980			37 297
1985			38 742
1990			40 194
1995			41 203
2000			42 545
2005			43 848
2010			45 489
2015			46 463
2020			46 576
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.^[13]^[14]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	46 797	100,0
Inhemska språk totalt	43 418	92,8
Finska	42 989	91,9
Svenska	429	0,9
Främmande språk totalt	3 379	7,2
Estniska	572	1,2
Ryska	466	1,0
Albanska	277	0,6
Arabiska	226	0,5
Persiska	172	0,4
Engelska	166	0,4
Kinesiska	126	0,3
Thailändska	125	0,3
Vietnamesiska	119	0,3
Turkiska	113	0,2
Tagalog	91	0,2
Kurdiska	81	0,2
Tigrinska	56	0,1
Annat språk	55	0,1
Spanska	51	0,1
Tyska	50	0,1
Språk med färre än 50 talare	502	0,9
Språk med färre än 10 talare	131	0,3

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (91,9 %)

Svenska (0,9 %)

Främmande språk (7,2 %)

Kultur

Sevärdheter

Hyvinge konstmuseum
Järnvägsmuseet i Hyvinge

Idrott

I Hyvinge anordnades världsmästerskapen i skidorientering 1975.

Källor

Hyvinge stads webbplats. (finska) (kort sammandrag på svenska) Läst 27 februari 2024.

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ Hyvinge stads webbplats. (finska) Läst 24 november 2012. Arkiverad 5 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ Hyvinge i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
^ ”Ystävyyskupungit”. Arkiverad från [hthttp://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/ originalet] den 13 september 2015. https://web.archive.org/web/20150913003630/http://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/. Läst 15 oktober 2015.
^ Hyvinkään historia: Hyvinkään asemarakennus Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] M. Alameri: Suomen Rautatiet. Verlag Josef Otto Slezak, Wien 1979. ISBN 3-900134-52-9
^ Topparoikka 2/2005 (utgiven av Lahden Rautatieharrastajat TOPPAROIKKA ry) Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b c d] Piletti Pietariin - Suomen kulkuneuvojen 100-vuotistaivalta. Suomen Matkailuliitto, Gummerus Jyväskylä 1991
^ VR Persontrafik Arkiverad 28 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ Finlands kommunikationer N:o 2 1960. Turistföreningen i Finland, Weilin & Göös 1960.
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hyvinge.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] Hyvinge stads webbplats. (finska) Läst 24 november 2012. Arkiverad 5 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[UVF-4] Hyvinge i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

[5] ”Ystävyyskupungit”. Arkiverad från [hthttp://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/ originalet] den 13 september 2015. https://web.archive.org/web/20150913003630/http://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/. Läst 15 oktober 2015.

[6] Hyvinkään historia: Hyvinkään asemarakennus Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[SR-7] [a b] M. Alameri: Suomen Rautatiet. Verlag Josef Otto Slezak, Wien 1979. ISBN 3-900134-52-9

[8] Topparoikka 2/2005 (utgiven av Lahden Rautatieharrastajat TOPPAROIKKA ry) Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[PP-9] [a b c d] Piletti Pietariin - Suomen kulkuneuvojen 100-vuotistaivalta. Suomen Matkailuliitto, Gummerus Jyväskylä 1991

[10] VR Persontrafik Arkiverad 28 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[11] Finlands kommunikationer N:o 2 1960. Turistföreningen i Finland, Weilin & Göös 1960.

[12] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.

[13] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[14] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

Navigation

Navigering

Temaportaler