Hyresnämnden

Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

Hyresnämnden är en domstolsliknande nämnd i Sverige, som har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva vissa tvister mellan hyresgäst och hyresvärd. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. Vissa av nämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt. Att vända sig till hyresnämnden är kostnadsfritt.

Det finns åtta hyresnämnder i landet som ansvarar för var sitt geografiskt område: Stockholm, Västerås, Linköping, Jönköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå. Enligt Domstolsverket inkommer det varje år mellan 25 000 och 30 000[1] ärenden till hyresnämnderna.

Ordföranden i hyresnämnden benämns hyresråd. Hyresrådet är också ordförande i arrendenämnden på samma ort.[2] Chefer för hyresnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö är de hyresråd som har anställts som chefer. I övriga hyresnämnder är lagmannen i tingsrätten på samma ort som hyresnämnden chef för nämnden.[3]

Exempel på ärenden

  • Om man hyr en lägenhet som man vill hyra ut i andra hand måste man be hyresvärden om samtycke. Om hyresvärden ej vill ge sitt samtycke kan man vända sig till hyresnämnden, som kan bevilja tillstånd mot hyresvärdens önskan.
  • En hyresgäst har oftast besittningsskydd; d.v.s. även om uthyraren vill att man flyttar kan man ha rätt att bo kvar så länge man sköter sig. Besittningsskyddet kan dock avtalas bort. För att ett sådant avstående av besittningsskydd ska vara gällande krävs i vissa fall att hyresnämnden godkänt detta.
  • Om en lägenhet hyrs ut till ett oskäligt högt pris kan hyresgästen ha rätt att få hyran sänkt. Hyresgästen kan vända sig till hyresnämnden och ansöka om detta. I januari 2013 skedde en lagändring som nu inte ger hyresgästen rätten att retroaktivt få tillbaka pengar för en oskäligt hög hyra, om hyreslägenheter är en bostadsrättslägenhet eller en egen ägd bostad. Vid uthyrning i andra hand av en hyresrättslägenhet finns fortfarande möjligheten att retroaktivt få tillbaka oskälig hyra.

Externa länkar

Källor

  1. ^ ”Hyresnämnden - en medlare i bostadstvister”. Domstolsverket. 22 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 26 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080226001108/http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____823.aspx. Läst 6 mars 2008. 
  2. ^ 5 § förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion.
  3. ^ 3 § förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”