Hyperbol

Hyperbol (grekiska: ὑπερβολή, hyperbole, "överdrift", av ὑπερβάλλω, hyperballo, "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.^[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.^[2]

Hyperbolens uppkomst

Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, i vilket han använde sig av överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.^[3]

Hyperbol i retoriken

Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.^[4] Till exempel: En väska som väger fem kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.^[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,^[3] men den kan även utgöra underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.^[6]

Exempel på fristående hyperbol

• ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”^[7]
• "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."^[8]

Exempel på jämförande hyperbol

• ”Hans kropp var vit som snö.”^[7] (liknelse)
• ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”^[7] (företrädande)

Andra exempel

• "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
• "Skyhöga vågor."

Referenser