Hylaeus variegatus
| Hylaeus variegatus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Korttungebin Colletidae |
| Släkte | Citronbin Hylaeus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hylaeus variegatus | |
| Auktor | (Fabricius, 1798)[1] |
| Synonymer | |
| Mellinus variegatus Fabricius, 1798[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hylaeus variegatus är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet citronbin.[1][2]
Beskrivning
Arten är övervägande svart men i ansiktet har den ljusa tecken. Hos honan består dessa bara av vita till blekgula fält på ansiktets sidor, medan hanen har både sidofläckar, käkar och överläpp[a] klart gulvita. Den främre delen av mellankroppen år dessutom gul hos båda könen. Hos honan är första och andra tergiterna[b] rödfärgade, medan hanen vanligen har dem svarta; den första tergiten kan dock ibland vara mörkröd. Båda könen har dessutom ett vitt hårband på den första tergiten. Arten är liten; honan blir endast 6 till 8 mm lång, hanen 6 till 7 mm.[3]
Ekologi
Hylaeus variegatus förekommer i torra habitat som sandfält, ruderatmark samt sand- och grustag.[3] Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer, som flockblommiga växter, korgblommiga växter, klockväxter, dunörtsväxter, rosväxter[4] och ärtväxter[3].
Larvbona inrättas något annorludna än andra citronbin; främst i redan existerande gångar i marken[3] och i gamla bibon, men även i eroderade, sandiga väggar[4]. Larvgångarna innehåller upp till 6 larvceller. Arten kan få upp till två generationer per år, som flyger från juni till mitten av september.[5]
Utbredning
Arten finns i större delen av Europa utom Storbritannien och Skandinavien (ett fynd har dock gjorts i Danmark i början av 1900-talet[3]).[4] Vidare finns den österut till Amur i sydöstra Sibirien, och i Nordafrika (Marocko).[4] Den har visserligen påträffats i äldre svenska samlingar, men det är osäkert om den över huvud taget funnits i landet.[3]
Kommentarer
- ^ Labrum, eller överläppen, är den platta som sitter längst ner mellan käkarna. Över denna sitter clypeus, även kallad munskölden.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser
- ^ [a b] ”Hylaeus variegatus (Fabricius, 1798)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=755348#null. Läst 18 juni 2023.
- ^ [a b] Holmström, G. & Hall, K. (2018). ”Hylaeus variegatus (Fabricius, 1798)”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/233124/details?lang=sv. Läst 18 juni 2023.
- ^ [a b c d e f] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Hylaeus variegatus”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/233124/detaljer. Läst 18 juni 2023.
- ^ [a b c d] Dathe, H. H. 2013 Hylaeus variegatus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 18 juni 2023.
- ^ ”Maskenbiene: Hylaeus variegatus” (på tyska). Tier und Natur. 2021. http://www.wildbienen.de/eb-hvari.htm. Läst 19 juni 2023.
Externa länkar
|