Hushumla

Hushumla
Hane av hushumla (med ovanligt mycket svart på bakkroppen)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläktePyrobombus[1]
ArtHushumla
B. hypnorum
Vetenskapligt namn
§ Bombus hypnorum
Auktor(Linnaeus, 1758)[1]
Synonymer

Apis hypnorum Linnaeus, 1758[2]
Bombus koropokkrus Sakagami and Ishikawa, 1972[2]
Bombus calidus Erichson, 1851[2]
Bombus leucopygus Illiger, 1806[2]
Apis aprica Fabricius, 1798[2]
Pyrobombus bryorum (Richards, 1930)[2]
Bombus insularis Sakagami & Ishikawa, 1969[2]
Apis meridiana Panzer, 1801[2]
Apis ericetorum Panzer, 1801[2]
Bombus fletcheri Richards, 1934[2]
Apis bostoniana Sulzer, 1776[2]
Apis leucorhina Gmelin, 1790[2]
Apis rupestris Fabricius, 1794[2]

Bombus hypnorum bryorum Richards, 1930[2]
Hushumlor på vakt vid sitt bo i en fågelholk
Hushumlor på vakt vid sitt bo i en fågelholk
Hitta fler artiklar om djur med

Hushumla (Bombus hypnorum) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).[2] Den kallas också trädhumla.[3]

Utbredning

Arten är vanlig i stora delar av Europa och Asien, från västra Frankrike till Kamtjatka och Japan i öster, och från Pyreneerna i söder till norra Norden. Den saknas helt från Medelhavsregionen, Balkan, Turkiet, och även i södra Italien.[4]

Arten har spritt sig västerut på senare år: Den upptäcktes så sent som 2008 på Island[4], i England 2001 (nära byn Landford i Wiltshire[5]), i Skottland 2013 och Irland 2014[6].

I södra Asien förekommer den i Myanmar, nordöstra till centrala Kina (Inre Mongoliet samt provinserna Xinjiang, Jilin, Liaoning, Gansu, Ningxia, Shanxi, Hubei, Guizhou, Sichuan, Qinghai samt Yunnan) och Taiwan[7].

Arten är vanlig i hela Sverige utom högfjället.[8] I Finland har den observerats i hela landet, tätare i de södra delarna.[9]

Hushumlan är klassificerad som livskraftig både globalt[10], i Sverige[11] och Finland[9].

Beskrivning

Drottningen blir 17 till 20 millimeter lång, arbetarna 8 till 18 millimeter och hanarna 14 till 16 millimeter[12]. Honorna (drottning och arbetare) har orangeröda mellankroppar och svarta bakkroppar med vita bakkroppsspetsar. Hos hanen är det orangeröda området större och sträcker sig in på de två första bakkroppssegmenten. Den vita bakkroppsspetsen är också bredare. Hushumlan är mycket lik tajgahumlan, men denna har ett mörkt band över mellankroppen, mellan vingfästena. I Sverige finns den senare dessutom bara i Norrland.[13]

Ekologi

Bona anläggs gärna i närheten av bebyggelse, även i stadsplanerade områden, som i husväggar, i isoleringen på vindar, i fågelholkar, parker eller trädgårdar.[8] Den är dessutom en av de vanligare gästerna i humleholkar.[13] Den kan dock också inreda sitt bo ute i naturen som i ihåliga träd (därav det alternativa svenska namnet), eller i lundar.[8] Antalet individer i boet är relativt högt; det kan åtminstone vara 150 stycken, enligt vissa auktoriteter 400[5]. I de kinesiska bergen, där den är mindre vanlig, lever den på mellan 800 och 4 400 meters höjd.[7]

I Norden uppträder de första arbetarna i slutet på april, följda av hanarna i slutet av juni.[5] Längre söderut visar sig humlan tidigare; i Sydengland kommer den övervintrande drottningen fram sent i februari eller april[6], följd av de första arbetarna i mitten på april[5]. Då arten kan ha två generationer per år i delar av sitt utbredningsområde kommer de första könsdjuren (hanar och drottningar) sent i maj, följa av den andra generationen i slutet av augusti till början av september. I Sydengland har sentflygande drottningar observerats så sent som november eller rent av tidigt i december.[6]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer. Vanliga värdväxter är: Rosväxter som hallon, videväxter som sälg, ärtväxter somsötväppling, kransblommiga växter, grobladsväxter som lejongap, dunörtsväxter som mjölke, väddväxter som vädd och stenbräckeväxter som alunrot samt olika fruktträd.[8][13]

Snylthumlor

Hushumlan parasiteras ofta av hussnylthumla och trädgårdssnylthumla, som dödar eller kör iväg drottningen och tar över samhället där hon tvingar arbetarna att föda upp hennes egen avkomma.[11][14]

Fotogalleri

Källor

  1. ^ [a b] ”Pyrobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/pr.html. Läst 15 januari 2015. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714926#null. Läst 5 juli 2023. 
  3. ^ Williams, P. (2016). ”Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758) | hushumla”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103272/details?lang=sv. Läst 5 juli 2023. 
  4. ^ [a b] Pierre Rasmont et al. (9 december 2013). ”Bombus (Pyrobombus) hypnorum (L., 1758)” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3045. Läst 9 maj 2017. 
  5. ^ [a b c d] Benton, Ted (2006) (på engelska). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 348-350. ISBN 0-00-717451-9 
  6. ^ [a b c] M Edwards (2015). ”Bombus hypnorum (Linnaeus,1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/apidae/bombus-hypnorum. Läst 5 juli 2023. 
  7. ^ [a b] Paul Williams, Ya Tang, Jian Yao & Sydney Cameron (2008). ”The bumblebees of Sichuan (Hymenoptera: Apidae, Bombini)” (på engelska) (PDF (9,34 MB)). Systematics and Biodiversity. University of Illinois. sid. s. 57-58. doi:10.1017/S1477200008002843. http://www.life.illinois.edu/scameron/pdfs/Williams&al09_Sichuan.pdf. Läst 9 maj 2017. 
  8. ^ [a b c d] Artdatabankens humlesida, Hushumla Läst 2012-11-09
  9. ^ [a b] ”hushumla – Bombus hypnorum (Linnaeus, 1758) Hushumla”. Finlands artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204748. Läst 5 juli 2023. 
  10. ^ Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 Bombus hypnorum . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 4 juli 2023.
  11. ^ [a b] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Hushumla Bombus hypnorum”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/bombus-hypnorum-103272/detaljer. Läst 5 juli 2023. 
  12. ^ ”Baumhummel - Bombus hypnorum” (på tyska). Wildbienen. https://www.wildbienen.de/b-hypnor.htm. Läst 5 juli 2023. 
  13. ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 92-93. ISBN 978-91-7139-776-8 
  14. ^ G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter sid. 62-63.

Externa länkar

Katalogdata
​​​ • BioLib: 70354​ • Dyntaxa: 103272​ • EoL: 1065258​ • GBIF: 1340513​​​ • Inaturalist: 61803​ • ITIS: 714926​ • IUCN: 13340413​ • NCBI: 30191​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 231880​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Boomhommel vogelhuisje Bombus hypnorum.jpg
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl:Boomhommels op wacht in vogelhuisje) Bombus hypnorum on guard;
Boomhommel koningin op Ribes sanguineum (Bombus hypnorum queen).jpg
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl: Boomhommel koningin op Ribes sanguineum) Bombus hypnorum queen on Ribes sanguineum;
Bombus hypnorum male - side (aka).jpg
Författare/Upphovsman:

André Karwath aka Aka

, Licens: CC BY-SA 2.5
This image shows a Bombus hypnorum bumblebee male.
Boomhommel op prei Bombus hypnorum.jpg
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl: Boomhommel op prei) Bombus hypnorum on Allium porrum;
Bombus hypnorum - Tilia cordata - Keila.jpg
Författare/Upphovsman: Ivar Leidus, Licens: CC BY-SA 4.0
Tree bumblebee (Bombus hypnorum) on the flowers of small-leaved lime (Tilia cordata). Keila, Northwestern Estonia.
Boomhommel op braam (Bombus hypnorum on Rubus fruticosus).jpg
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
(nl: Boomhommel op braam (Bombus hypnorum on Rubus fruticosus;