Humlegården

Humlegårdens norra del med ekar och gräsmattor.

Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar till Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek.

Historia

Alléerna som leder från Karlavägen ned mot Kungliga biblioteket.
Vinter i Humlegården cirka 1890.

Kunglig park

Området var under medeltiden troligen inägomark till gården Ekeby som donerades av Magnus Ladulås till Klara kloster år 1288.[1] Humlegården anlades sedan som en kunglig trädgård 1619 på uppdrag av Gustav II Adolf[2]. Här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon vistades med sina barn.

1764–1869

Efter några års förfall köptes parken av kung Adolf Fredrik på offentlig auktion i mitten av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus.

Parken öppnades delvis för allmänheten 1764; de flesta släpptes då in, men parken var fortfarande avskild och vissa utestängdes från tillträde. Det var en nöjespark och den blev känd som en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde:[3] År 1773 öppnades Humlegårdsteatern i den gamla paviljongen.

Under perioden från 1835 till 1842 övertog Linnéska Samfundet arrendet för parken. Trots återkommande skadegörelse och stölder lyckades det genomföra många stora förändringar. Dammar anlades, drivhus, inhägnader och burar för djur och fåglar byggdes och hela området norr om den öst-västliga allén omformades i engelsk park-stil. Statyer av Carl von Linné och Flora sattes upp vid foten av kullen, som fick namnet Floras kulle.[4] Vintertid anlades en populär kälkbacke på kullen och på 1850-talet kunde en kälke hyras timvis för tolv skilling.[5] Flera tecknare och konstnärer gestaltade vinteraktiviteterna, såsom Gustaf Axel Broding, ofta på uppdrag av de stora dagstidningarna.[6] Mellan åren 1851 och 1878 fungerade återigen en teater här, Nya Theatern i Humlegården.

Från 1869

Allmän park, det vill säga helt öppen för alla, har den varit sedan 1869. Parken kallades tidigare för kexburken på grund av alla rån. I Humlegården, liksom i andra parker, uppstod platser för sexuella möten och prostitution, inklusive homosexuella möten och "soldatprostitutionen" som var utbredd under andra halvan av 1800-talet.[7][8] Parken var en av samlingsplatserna för Stockholms homosexuella,[9] och hade öknament bögparken, under senare delen av 1900-talet.[10] Humlegården omnämns även i sången Hum, hum från Humlegårn.

Av boende i området har framförts att parken känns otrygg, framförallt kvällstid. Olika initiativ har under 00-talet startats för att motverka detta. [11][12]

Skulpturer


Referenser

  1. ^ Nils Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa, 1953
  2. ^ Stockholms tekniska historia. 2, Stockholms parker : innerstaden (1. uppl). LiberFörlag. 1986 ;. ISBN 9138907321. OCLC 185419236. https://www.worldcat.org/oclc/185419236 
  3. ^ Johan Flodmark (1893). Stenborgska skådebanorna: bidrag till Stockholms teaterhistoria. Stockholm: Norstedt. Libris 439864
  4. ^ Parkdokumentet för Humlegården, Stockholm, juni 2004
  5. ^ Selander, Nils & Edvard. Två gamla Stockholmares anteckningar(Stockholm: P.A. Norstedts och söner, 1920), 148.
  6. ^ Gustaf Axel Broding, 1880-tal,Kungliga Biblioteket Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., Kart & planschavdelningen 11776138.
  7. ^ Rossholm, Elisa (2016). I väntan på hufvudpersonen - Identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870–1900. sid. 38, 50. Läst 28 maj 2019 
  8. ^ ”Soldatprostitution – en dold värld – QX”. www.qx.se. https://www.qx.se/samhalle/8337/soldatprostitution-en-dold-varld/. Läst 30 november 2019. 
  9. ^ ”Platser | Riksantikvarieämbetet”. app.raa.se. https://app.raa.se/id/platser/utforska/berattelse/3dc42352-da5c-4101-97bc-00daddd97552. Läst 28 maj 2019. 
  10. ^ ”Humlegården”. Sveriges Vackraste Park. https://www.sverigesvackrastepark.se/humlegarden/. Läst 30 november 2019. 
  11. ^ ”Nu ska Humlan bli en bättre plats att vara på – med DIN hjälp”. www.stockholmdirekt.se. Arkiverad från originalet den 28 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190528143240/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nu-ska-humlan-bli-en-battre-plats-att-vara-pa-med-din-hjalp/reppjl!aFctMfPn69ugA7JhQ7UGtw/. Läst 28 maj 2019. 
  12. ^ Östermalms stadsdelsförvaltning. [https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=83047 ”Ett levande Humlan - svar på medborgarförslag”]. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=83047. Läst 28 maj 2019. 

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Tufsen02.JPG
Författare/Upphovsman: user:boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Egon Möller-Nielsen´s Tufsen, Stockholm, Sweden
Kungsträdgården vår 2012aa.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Körsbärsträden blommar i Kungsträdgården
Gustaf Mallmquists Peter Wieselgren.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Gustaf Mallmquists byst av Peter Wieselgren, utanför Kungliga Biblioteket i Stockholm
Fredrika Bremers staty - Humlan (gabbe).jpg
Staty föreställande Fredrika Bremer (1801-1865) i Humlegården i Stockholm, av Sigrid Fridman (1879-1963). Statyn avtäcktes 2 juni 1927 och besjungs av Ernst Rolf i "Det är grabben med chokla' i", inspelad 1927-12-12.
WinterHumlegårdenStockholmSweden.jpg
Människor njuter av vintern i Humlegården mitt i Stockholm.
Martin Holmgren Isobartema 01.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Martin Holmgrens Isobartema, Humlegården, Stockholm
Cordillera de los Andes - front 2 - 2008-05-29 (gabbe).jpg
Monumentet Cordillera de los Andes av Francisco Gazitúa (född 1944), rest 2000 i Humlegården i Stockholm.
Humlegården Stockholm 02 2005-09-11.JPG
Författare/Upphovsman: Jordgubbe, Licens: CC BY-SA 2.5
Humlegården, a park in central Stockholm, Sweden
Humlegården December 2012 01.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Humlegården, Stockholm. December 2012.
Walter Runeberg Axel Fryxell.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Walter Runebergs byst av Anders Fryxell utanför Kungliga Biblioteket, Stockholm
Linnémonumentet.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Linnémonumentet. Avtäckt de 13 maj 1885. Fritjof Kjellbergs bronsstaty över Carl von Linné (1707-1778).