Humleblomster
Humleblomster | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Underfamilj | Rosoideae |
Släkte | Nejlikrotssläktet Geum |
Art | Humleblomster G. rivale |
Vetenskapligt namn | |
§ Geum rivale | |
Auktor | L., 1753 |
Synonymer | |
Anemone dodecaphylla Krock., 1790 |
Humleblomster (Geum rivale L.) är en flerårig ört i familjen rosväxter.
Beskrivning
Blomfodret har en klocklik form och sammetsliknande hårighet. Blomfärgen är purpurbrun och blomningen börjar i maj. Jordstammen är en pelar-jordstam. Den tillväxer nämligen ständigt i sin övre ända jämte ett ovanjordiskt skott, en bladrosett. Den kommer därigenom att så småningom höja sig ur jorden. Från rosettens bladvinklar kommer följande år de blommande stjälkarna fram som sidobildningar. I toppen kommer återigen ett nytt bladskott för det året.
I början av blomningen hänger blomman ned som en klocka. Vid fruktmognad raknar blomskaftet och sträcker sig uppåt.
Fröna är försedda med en hake, som lätt fastnar i pälsen på passerande djur. På detta sätt sprids växten till platser dit djuret rört sig, innan fröet halkar av. Jämför andra växters spridning med hjälp av myror, myrmekokori.
Liksom andra arter i nejlikrotsläktet övervintrar rosettbladen gröna. De är då så hårt tryckta till marken, att om växten dras upp ur jorden böjer de sig nedåt utmed jordstammen.
Humleblomster pollineras av humlor, vilket är anledningen till namnet.
Kromosomtal 2n = 42.
Norra halvklotets tempererade områden. Den förekommer i hela Norden, även i de högre fjällregionerna.
På Hardangervidda i Norge når humleblomsrer upp till 1 400 m ö h.; i norra Norge upp till 350 m ö h.
Utbredningskartor
Den växer på ängar med fuktig mark och den söker inte skugga. Kalkgynnad.
Varieteter
Det finns några varieteter av humleblomster:
- Stort humleblomster (Geum rivale var. subalpinum (Neuman) Selander), har djupare tandade blad än vanligt humleblomster (Geum rivale var. rivale).
- Vitblommande plantor har kallats Geum rivale f. virescens Lilja.
Hybrider
- Geum × aurantiacum Fr. — Geum aleppicum × Geum rivale
- Geum × intermedium Ehrh., 1791 — Geum rivale × Geum urbanum
- Geum × jankae Beck
- Geum × montibericum Mateo & J.L.Lozano
- Geum × pratense Pau, 1887 — Geum rivale × Geum sylvaticum
- Geum × pulchrum Fernald — Geum macrophyllum × Geum rivale
- Geum × sudeticum Tausch, 1823 — Geum montanum × Geum rivale
- Geum × thomasianum Ser., 1824 — Geum rivale × Geum pyrenaicum
- Släktnamnet Geum är lånat från det namn humleblomster hade på latin under Romerska rikets tid.
- Artepitetet rivale kommer av latin rivus = bäck med syftning på att humleblomster trivs på fuktiga ställen.
- Geum rivale Ten. = Geum micropetalum Gasp.
- Geum rivale Bourg. ex Nyman, 1878 = Geum × sudeticum Tausch
Namn | Trakt | Referens |
---|---|---|
Mormors nattmössa | [1] | |
Sotarmurre |
Bilder
- En blomknopp har just öppnat sig, och könsorganen är ännu inte färdigbildade
- Blad
- Vissnad blomma
- Frukt
- Hybrid
Geum rivale × Geum urbanum - Missbildad blomma
Källor
- ^ Pelle Holmberg: Ängens blommor, sid 34, Almqvist & Wiksell, Angered 1993, ISBN 91-21-13377-8
Externa länkar
- Den virtuella floran - Humleblomster
- Humleblomster Vilda blommor i Sverige
- Humleblomster i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Humleblomster.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Meneerke bloem, Licens: CC BY-SA 3.0
Geum rivale with pseudo-peloria
Författare/Upphovsman: Juan Sanchez, Licens: CC BY-SA 2.0
Geum rivale, Poladura de la Tercia, León, Spain
Författare/Upphovsman: Egle Kucinskaite, Licens: CC SA 1.0
Geum rivale x Geum urbanum hybrid in Lithuania, Mažeikiai district.
Författare/Upphovsman: Olivier Pichard, Licens: CC BY-SA 3.0
Geum rivale Inval-Boiron (Somme), France
Författare/Upphovsman: H. Zell, Licens: CC BY-SA 3.0
Geum rivale, Rosaceae, Water Avens, infrutescence.
Bell, Benjamin. A System of Surgery. 7th ed., 1801. Vol. VII. Plate CVII, Fig. 1. Description on p. 455: "I have here delineated a night-cap, fixed in such a manner as to serve as one of the best bandages for the head."
Författare/Upphovsman: H. Zell, Licens: CC BY-SA 3.0
Geum rivale, Rosaceae, Water Avens, developping infrutescence.