Hugo Lagercrantz
| Hugo Lagercrantz | ||
|---|---|---|
 | ||
| Yrke | Läkare och pediatriker | |
Forskare | ||
| Område | Medicin | |
| Institutioner | Överläkare Astrid Lindgrens barnsjukhus | |
| Priser | 2014 Rosén von Rosenstein-priset för internationellt framstående pediatrisk forskning. 2011 Läkaresällskapets Medinpris för forskning som "väsentligt har vidgat vår kunskap om det nyfödda barnets hjärna". 2010 Dagens Medicins debattpris: för att ha drivit de allra minsta barnens sak | |
Publicist | ||
| Språk |  Svenska | |
| Noterbara verk | 2005 I barnets hjärna Se också bibliografi | |
Personfakta | ||
| Född | 18 april 1945 | |
| Nationalitet | Svensk | |
| Utbildning | disputerade 1971 | |
| Alma mater | Karolinska institutet | |
Släkt | ||
| Frälse- eller adelsätt | Lagercrantz, och tillhör huvudmannagrenen | |
| Far | Rutger Lagercrantz | |
Familj | ||
| Make/maka | Rose Lagercrantz | |
| Barn | Leo Lagercrantz Rebecka Lagercrantz Samuel Lagercrantz | |
 | ||
Carl Hugo Lagercrantz, född 18 april 1945, är en svensk barnläkare. Han är senior professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet och tidigare ledamot av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet och Karolinska Institutets Nobelkommitté.[1][2]
Mellan åren 1989 och 2004 var han chef för nyföddhetsvården vid barnkliniken på Karolinska sjukhuset, sedermera Astrid Lindgrens barnsjukhus.[3] Han är chefredaktör för den medicinska tidskriften Acta Paediatrica. Han tillhör huvudmannagrenen av adliga ätten nr 1011 Lagercrantz och är son till barnläkaren Rutger Lagercrantz och Marit, född Heyman. Lagercrantz är gift med Rose Lagercrantz samt far till Leo Lagercrantz, barnläkaren Rebecka Lagercrantz och journalisten Samuel Lagercrantz.
Hugo Lagercrantz disputerade 1971 vid Karolinska institutet.[4]
Hugo Lagercrantz har bland annat forskat kring plötslig spädbarnsdöd. Han var i Sverige drivande för att ändra rådet att spädbarn bör placeras på mage till att de istället bör placeras på rygg för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd; detta forskningsresultat har sitt ursprung i Nya Zeeland.[3] Lagercrantz har även författat flera populärvetenskapliga böcker, bland andra "I barnets hjärna", som Augustprisnominerades år 2005. På inbjudan av Rädda Barnen har Lagercrantz under 2008 rest runt i Sverige och hållit föredrag om hjärnans utveckling under fosterstadiet och de tidiga barnaåren.
Hugo Lagercrantz har varit verksam som debattör i flera ämnen med anknytning till bland annat barnhälsa och sjukvård. I en mycket uppmärksammad artikel ("Åklagaren har allvarligt skadat vår barnsjukvård") på DN Debatt den 7 mars 2009 angrep Lagercrantz kammaråklagare Elisabeth Brandt, som låtit gripa, anhålla och häkta en kvinnlig överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, anklagad för mord alternativt dråp av ett för tidigt fött spädbarn.
Hugo Lagercrantz tilldelades 2014 Nils Rosén von Rosenstein-priset som delas ut var femte år till tre internationellt framstående forskare inom barnmedicin.[5] Han har för sin forskning också fått Läkaresällskapets Oskar Medins pris 2011[6] och 2010 tilldelades han Dagens Medicins debattpris för att ”i många år oförtrutet ha drivit de allra minsta barnens sak i sjukvårdsdebatten, och i svallvågorna efter fallet med en dråpanklagad läkare varit en förkämpe för klarare riktlinjer kring möjligheter att avbryta ’meningslös’ behandling”.[7]
I en artikel på DN Debatt den 2 augusti 2007 försvarade Hugo Lagercrantz "grundläggande värden om akademisk frihet". Han menade också med anledning av en diskussion om bojkott av israeliska universitet att "utbildningsministern och universitetskanslern måste snarast klargöra att liknande aktioner ej är acceptabla i vårt land".[8]
Hugo Lagercrantz menar att barn under två år inte ska placeras på daghem eller förskola. Han hävdar även att daghem "byggts till förmån för de vuxna" och inte för barnen.[9]
Hugo Lagercrantz är son till läkaren Rutger Lagercrantz, brorson till författaren och chefredaktören Olof Lagercrantz samt kusin till författaren David Lagercrantz och skådespelerskan Marika Lagercrantz.
Bibliografi
- Född för tidigt – född för liten, nyfödda barns hälsa och sjukdomar. Stockholm: Prisma. 1981. Libris 7406920. ISBN 91-518-1417-X
- Den ofödda människan, om fostrets utveckling och omställning vid födelsen. Stockholm: Norstedts. 1989. Libris 7155016. ISBN 91-1-883782-4
- När livet börjar, om fostret, förlossningen och den första tiden efter födelsen. Stockholm: Natur & Kultur. 1998. Libris 7130022. ISBN 91-27-07015-8
- Barnets hjärna, nyfiken på gener, hjärnan och ödet. Stockholm: Carlsson. 1998. Libris 8372189. ISBN 91-7203-267-7
- Dr Lagercrantz & dr Schulmans barnläkarbok (med Salomon Schulman). Stockholm: Norstedts. 2003. Libris 8878821. ISBN 91-1-301156-1
- I barnets hjärna. Stockholm: Bonnier fakta. 2005. Libris 9730674. ISBN 91-85015-28-8
- Vår barnläkarbok (med Salomon Schulman). Stockholm: Karolinska Institutet University Press. 2009. Libris 11676274. ISBN 978-91-8556515-3
- I barnets hjärna, en fascinerande skildring av vägen från foster till medveten människa (Ny, omarb. utg.). Stockholm: Riviera. 2012. Libris 12734943. ISBN 978-91-977531-2-8
- Hjärnbrus, om utvecklingen av den nyfikna hjärnan och medvetandet. Stockholm: Carlsson. 2013. Libris 13993679. ISBN 978-91-7331600-2
- Mitt medvetande, memoarer. Stockholm: Atlantis. 2015. Libris 17882053. ISBN 978-91-7353817-6
Källor
- ^ https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/02/10/hugo-lagercrantz-de-ansvariga-maste-avga/
- ^ ”Hugo Lagercrantz”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180725183920/https://ki.se/en/people/huglag. Läst 25 juli 2018.
- ^ [a b] http://www.fof.se/tidning/2010/6/han-tvekar-inte-att-dra-pa-sig-kollegernas-vrede
- ^ Lagercrantz, Hugo (1971) (på engelska). Isolation and characterization of sympathetic nerve trunk vesicles. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 366. Stockholm. Libris 22781
- ^ ”Barnet i fokus på Rudbeckdagen”. http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=3806&area=2,7,16,17&typ=artikel&lang=sv. Läst 14 okt 2016.
- ^ ”Medins pris”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161018231223/http://www.sls.se/Forskning--utbildning/Pristagare/Pristagare-2013/Medins-pris---tidigare-pristagare/.
- ^ Bloggare fick debattpris Dagens Medicin 2010-01-13
- ^ Lagercrantz, Hugo & Wennergren, Göran (2 augusti 2007). ”"En skam att bojkotta israelisk vetenskap"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/en-skam-att-bojkotta-israelisk-vetenskap/. Läst 12 juli 2008.
- ^ Poirier Martinsson, Martin (4 augusti 2005). ”Vem driver barnens frågor?”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_444527.svd. Läst 12 juli 2008.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hugo Lagercrantz.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Jacob Forsell, Licens: CC BY 3.0
Läkaren Hugo Lagercrantz.
Författare/Upphovsman:
Lagercrantz Rang: Adlig Ättenummer: 1011 Adlad: 1682-02-13 Introducerad: 1682-10-06
Ursprung: Sverige, Gästrikland, Licens: CC BY-SA 4.0Släkten härstammar från Gävle. Den med visshet äldste kände stamfadern är assessorn i Göta hovrätt, Jacob Larsson Gavelius (död 1656).
Hans son, statskommissarien i Pommern sedermera överkommissarien vid Amiralitetet i Karlskrona, Magnus Gavelius (1648–1693), adlades 1682 13/2 i Kungsör av konung Karl XI med namnet Lagerkrantz. Han introducerades samma år 6/10 under nuvarande nr 1011. Första yngre grenen överflyttade på 1950-talet till Brasilien och fortlever där. Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Lagerstedt nr 1358.
Originalsköldebrevet är sedan 1987 deponerat i Riddarhuset.