Hugo Berggren

Karl Hugo Berggren, född 4 april 1870 i Säfsnäs församling, Kopparbergs län, död 25 oktober 1944 i Västerås,^[1] var en svensk präst.

Berggren, som var son till en organist, avlade dimissionsexamen och praktisk teologisk examen vid Uppsala universitet 1893 samt prästvigdes i Västerås stift och avlade folkskollärarexamen i Uppsala samma år. Han blev brukspredikant vid Norns bruk 1897, komminister i Stjärnsunds församling 1901, i Falun 1910, regementspastor vid Dalregementet 1914, domkyrkosyssloman i Västerås 1925 och regementspastor vid Västmanlands regemente samma år.

Berggren var Svenska kyrkans diakonistyrelses stiftsombud 1911 samt domkapitlets ombud vid organistexamen i Falun 1916 och i Västerås 1925. Utöver nedanstående skrifter utgav han predikningar och uppsatser rörande bland annat kyrkosång och diakoni. Åren 1920–1944 var Berggren confessor i Societas Sanctæ Birgittæ. Han blev ledamot av Vasaorden 1929 och av Nordstjärneorden 1938. Berggren vilar på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås.

• Psalterium Dalecarlicum eller Dala-Harpan, kyrkovisor och sånger (text och musik, tillsammans med Anders Jobs, Samuel Gabrielsson och Carl Lundqvist, 1914)
• Musik till Introitus' antifonier och välsignelsen (tillsammans med Anders Jobs, 1917)
• In memoriam Sanctæ Birgittæ, sekvenser, antifonier och hymner ur Vadstena klosters sångskatt (tillsammans med Anders Jobs 1924)
• Det stora mysteriet och Västerås domkyrkas mysterieskåp, inblickar i medeltida fromhetsliv (1928)
• Västerås stifts kyrkor genom tiderna (1934)

• Ledamöter av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1942bih
• Ledamöter av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1942bih
• Berggren, Karl Hugo i Vem är det 1943
• Döda 1943–1956 i Vem är det 1957
• Berggren, Karl Hugo på SvenskaGravar.se