Hudsonspov

Hudsonspov Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hudsonspov i häckningsdräkt i Churchill, Kanada
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning	Vadare Charadrii
Familj	Snäppor Scolopacidae
Släkte	Limosa
Art	Hudsonspov L. haemastica
Vetenskapligt namn
§ Limosa haemastica
Auktor	Linné, 1758)
Utbredning

Hudsonspov^[2] (Limosa haemastica) är en vadarfågel i familjen snäppor.^[3] Den är minst av spovarna i Nordamerika.

I alla dräkter har den långa mörka ben, ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och en lång, svagt uppåtböjd näbb som är mörk längst ute på spetsen. I flykten syns dess vita vingband, svarta armhålor och mörka undre vingtäckare. Den har vit övergump och svart stjärt och en spetsig vinge. Könen är lika förutom att, precis som hos de andra spovarna, honorna har längre näbb än hanarna och är också något större.

Den adulta fågeln är mellan 37 och 42 centimeter och väger cirka 300 gram. I häckningsdräkt, som den börjar anlägga i april, har den mörkbrun vattrad överdel, rödbrunt bröst och undersida, grå övre vingtäckare, ljusgrå hals och kind, brun tygel och brun hjässa. Dess näbb är rödorange. Vinterdräkten som den har mellan oktober och mars är det mesta av fjäderdräkten grå och dess näbbfärg är rosa.

Den juvenila fågeln är grå och beigefärgad och ljusare än de adulta i vinerdräkt. Den har också ett tydligare vitt ögonbrynsstreck.

Hudsonspoven är som ett mellanting mellan rödspov och myrspov. Största skillnaden är hudsonspovens svarta armhålor. Den är till storlek och form lik myrspoven, men den har tydligare uppåtböjd näbb, längre ben. I fjäderdräkten är den mer lik rödspoven med sitt vita vingband, vita övergump och svarta stjärt.

Dess flyktläte är till frekvensen högre än de andra spovarnas och låter som ett kvi-wid i falsett. Dess sång är ett trestavig fras.

Hudsonspoven häckar nära trädgränsen i nordvästra Kanada och Alaska, och på stränderna vid Hudson Bay. De lägger sitt bo direkt på marken, väl dolt, i sumpiga områden. Honan lägger i genomsnitt fyra ägg. Efter kläckningen tar båda föräldrar hand om ungarna, som kan hitta sin egen föda och flyga efter cirka en månad.

Hudsonspoven är en flyttfågel som har sina övervintringslokaler i Sydamerika i Brasilien, Paraguay, Uruguay, Argentina, Peru och Chile. Innan flytten samlas de i stora skaror vid Jamesbukten i Kanada. Vid bra väderleksförhållanden flyger många av fåglarna hela sträckan non-stop.

I Europa har hudsonspov observerats några gånger i Storbritannien (första gången 1981) och en gång i Danmark (1986). Den har även observerats två gånger i Sverige. Första gången var det en adult fågel som sågs mellan den 14 till 21 juni 2003 i Greda vik på Öland.^[4] Andra tillfället var år 2006 då en individ sågs vid Ottenby på Öland och man tror att det var samma individ som vid första tillfället.^[5] Hudsonspov har också observerats i exempelvis södra Australien, Sydafrika, på Hawaii, Galápagosöarna och Nya Zeeland.

Dessa fåglar söker sin föda genom att avsöka bottnar på grunt vatten. De äter mest insekter och små kräftdjur.

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Den minskade kraftigt under 1800-talet på grund av jakt.

Delar av denna artikel är översatt material från engelska Wikipedias artikel: Hudsonian Godwit

• David Allan Sibley, National Audubon Society: The Sibley guide to Birds, 2000, ISBN 0-679-45122-6
• Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
• Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom

• Wikispecies har information om hudsonspov.
  Artförteckning
• Wikimedia Commons har media som rör hudsonspov.
  Bilder & media
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection
• Läten på xeno-canto.org