Hudiksvalls kommun
Hudiksvalls kommun Kommun | |
Folkets hus med biblioteket i Hudiksvall. | |
Slogan | Glada Hudik |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Hudiksvalls kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Hälsingland |
Län | Gävleborgs län |
Centralort | Hudiksvall |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 37 619 ()[1] |
Areal | 4 524,18 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 2 486,81 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 2 037,37 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 15,13 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 61°44′00″N 17°07′00″Ö / 61.733333333333°N 17.116666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Hudiksvalls domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2379[3] |
Anställda | 4 375 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2184 |
GeoNames | 2704611 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Hudiksvalls kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Hudiksvall.
Kusten är flikig med branta, utstickande uddar. Dellebygden med Dellensjöarna har formats efter ett meteoritnedslag för cirka 220–250 miljoner år sedan. Där finns också en av kommunens största sammanhängande jordbruksbygder. Genom kommunen flyter ån Svågan. Våtmarksområden med mossar i olika utvecklingsstadier hittas i sydöstra delarna av kommunen. Kommunen har en lång brukstradition relaterad till vattendragen och skogen i området. I början av 2020-talet har dock service- och tjänstesektorn tagit över som den sektor som har störst betydelse för det lokala näringslivet.
Fram till 1995 var befolkningstrenden positiv, men minskade därefter. Sedan 2010 har trenden återigen varit positiv. Mandatperioden 2018–2022 och 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuråker, Delsbo, Enånger, Forsa, Hälsingtuna, Hög, Idenor, Nianfors, Njutånger, Norrbo och Rogsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Nianfors landskommun dock först 1869. I området fanns även Hudiksvalls stad från 1582 som 1863 bildade en stadskommun.
I området inrättades den 23 november 1906 Åviks municipalsamhälle som sedan upplöstes vid årsskiftet 1910/1911 när delar av Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun (inklusive municipalsamhällets område) uppgick i Hudiksvalls stad.
Vid kommunreformen 1952 införlivades resten av Idenor med Hudiksvalls stad, samtidigt som följande "storkommuner" bildades: Hälsingtuna (av kommunerna Hälsingtuna och Rogsta), Njutånger (av Nianfors och Njutånger), Enånger (oförändrad), Delsbo (oförändrad), Bjuråker (av Bjuråker och Norrbo) samt Forsa (av Forsa och Hög).
1963 bildades Iggesunds landskommun av Enångers och Njutångers landskommuner. 1965 införlivades Hälsingtuna landskommun i Hudiksvalls stad. Hudiksvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hudiksvalls stad samt landskommunerna Bjuråker, Delsbo, Forsa och Iggesund.[5]
Mellan 1987 och 2007 var kommunen indelad i kommundelsnämnderna Iggesund, Dellenbygden, Forsa och Hudiksvall.[6] År 1996 inrättades även Svågadalsnämnden som är ett försök med lokal demokrati på landsbygden i nordvästra delen av kommunen. Svågadalsnämnden är fortfarande kvar.
Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.[7]
Geografi
Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Hälsingland med Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Söderhamns kommun, i sydväst till Bollnäs kommun, i väster till Ljusdals kommun och i norr till Nordanstigs kommun, samtliga i Gävleborgs län.
Topografi och hydrografi
Berggrunden riktning har gjort att dalar och höjder har en nordvästlig–sydöstlig riktning, vilket är fallet i många norrlandskommuner. Kusten mellan Hudiksvall och Enånger har dock en öst–västlig riktning med branta, utstickande uddar. För cirka 220–250 miljoner år sedan slog en meteorit ned i Hudiksvall och bildade det som nu utgör området kring Dellensjöarna. Det är nu ett bäcken, 22 km i diameter med Dellensjöarna i mitten. En av kommunens största sammanhängande jordbruksbygder finns i Dellenbygden, med centralorten Delsbo. Dellenbygden omfattar mer än 20 byar. I nordvästlig–sydöstlig riktning löper Hudiksvallsåsen som fyller delar av Svågans dalgång ner till Dellensjöarna. Svågan pendlar över Hudiksvallsåsen i partiet mellan Ängebo och Björsarv. Bitvis har ån skurit ner i isälvsmaterialet och bildar terrasser efter dalsidorna, exempelvis mellan Tvärforsen och Brändbo. Våtmarksområden med mossar i olika utvecklingsstadier hittas i sydöstra delarna av kommunen.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Hudiksvalls kommun | Hela riket |
---|---|
Naturskydd
År 2022 fanns 45 naturreservat i Hudiksvalls kommun. Av dessa var 20 stycken även klassade som Natura 2000-områden.[10] I ett av reservatet, Bodagrottorna i Iggesund, finns en urbergsgrotta som anses vara den näst längsta i världen. Reservatet bildades 1989 och omfattar fyra hektar.[11] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Gröntjärn. Reservatet bildades 1978 och omfattar ca 150 hektar. Reservatet beskrivs av Länsstyrelsen i Gävleborgs län som "en märklig isälvsavlagring bildad i samband med inlandsisens avsmältning för cirka 8 500 år sedan".[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Bjuråker-Norrbo, Delsbo, Enånger-Njutångers, Forsa-Högs och Hudiksvallsbygdens.
Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar församlingarna 1999/2000 och till stor del den äldre sockenindelningen:[13]
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tio tätorter i Hudiksvalls kommun.
|
|
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet.
Efter valet 2014 inleddes förhandlingar mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Centerpartiet valde dock att tacka nej till ett samarbete med Vänsterpartiet med hänvisning till ideologiska skäl. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick således styra i minoritet.[14] Centerpartiet blev valets stora vinnare 2018. De valde dock att inte ingå i en styrande koalition då de menade att "i den nya majoriteten sätter Socialdemokraterna fortfarande ribban för ledarskapet". Den styrande koalitionen bestod mandatperioden 2018–2022 av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.[15] Samma koalition fortsätter styra efter valet 2022.[16]
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994–1998 | S | |||||
1998–2002 | S | V | ||||
2002–2006 | S | V | ||||
2006–2010 | S | V | ||||
2010–2014 | C | M | MP | KD | FP | |
2014–2018[14] | S | V | ||||
2018–2022[16] | S | M | MP | |||
2022–2026[16] | S | M | MP |
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[17] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Sven-Åke Toresen |
Förste vice ordförande | M | Håkan Rönström |
Andre vice ordförande | C | Jesse Ljung |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | FRK | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 5 | 20 | 16 | 4 | 1 | 3 |
| 49 | 84,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 5 | 20 | 1 | 17 | 2 | 1 | 3 |
| 49 | 88,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 21 | 1 | 17 | 3 | 1 | 3 |
| 49 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 4 | 23 | 17 | 3 | 4 |
| 51 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 4 | 24 | 1 | 14 | 1 | 2 | 5 |
| 51 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 4 | 23 | 2 | 11 | 5 | 1 | 5 |
| 51 | 86,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 4 | 23 | 4 | 12 | 3 | 2 | 3 |
| 51 | 81,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 3 | 21 | 3 | 2 | 10 | 3 | 4 | 5 |
| 51 | 82,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 4 | 24 | 5 | 9 | 2 | 2 | 5 |
| 51 | 82,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 8 | 20 | 4 | 8 | 1 | 4 | 6 |
| 51 | 76,35 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 6 | 20 | 3 | 10 | 3 | 4 | 5 |
| 51 | 73,78 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 6 | 20 | 2 | 10 | 2 | 2 | 9 |
| 51 | 75,59 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 5 | 18 | 4 | 2 | 9 | 2 | 2 | 9 |
| 51 | 79,43 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 6 | 19 | 4 | 5 | 8 | 1 | 1 | 7 |
| 51 | 82,42 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 5 | 16 | 2 | 6 | 11 | 1 | 2 | 8 |
| 51 | 83,32 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 5 | 15 | 2 | 7 | 10 | 3 | 9 |
| 51 | 81,33 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022-2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Mikael Löthstam |
Förste vice ordförande | M | Adam Rydstedt |
Andre Vice ordförande | C | Caroline Schmidt |
Övriga nämnder
I nordvästra landsbygdsdelen finns ett försök med lokal demokrati genom en opolitisk kommundelsnämnd, Svågadalsnämnden, som förvaltar skattemedlen för området. Ledamöterna tillsätts genom direkta personval vart fjärde år.[18]
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Social- och omsorgsnämnden | S | Henrik Persson | M | Jonas Holm | C | Margaretha Stark |
Kultur- och fritidsnämnden | S | Gerd Olsson | M | Emelie Gustafsson | C | Sven Bergström Trolin |
Byggnadsnämnden | M | Peter Lagerqvist | S | Daniel Jonsson | C | Jan-Erik Jonsson |
Lärandenämnden | M | Adam Rydstedt | S | Renée Holmberg | C | Anton Stark |
Tekniska nämnden | S | Annika Huber | M | Peter Weider | C | Erika Söderström |
Överförmyndarnämnden | MP | Lina Johnsson | S | Lena Gustafsson | ||
Valnämnden | Kerstin Oremark | S | Agneta Brendt |
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen har en lång brukstradition relaterad till vattendragen och skogen i området. Kraft och möjligheter till transport kom med vattnet och skogen var den viktigaste råvaran. En såg anlades i Iggesund på 1500-talet. Senare anlades järnbruk, pappersbruk och så småningom massafabrik.[19] Dagens näringsliv bygger på den sågverksrörelse som växte fram under 1800-talets sågverksrörelse och verkstadsindustrins framväxt från mitten av 1900-talet. I början av 2020-talet har dock service- och tjänstesektorn tagit över som den sektor som har störst betydelse för det lokala näringslivet. 17 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin. Bland större företag i kommunen återfanns Iggesund Paperboard AB, Hexatronic Cables & Interconnect System AB och Huddig AB.[8]
Infrastruktur
Transporter
Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och X-trafiks regiontåg mellan Gävle och Sundsvall. Från Hudiksvall sträcker sig riksväg 84 åt väster. I kommunens västra delar avtar länsväg 305 åt norr.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 37 619 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 72:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Hudiksvalls kommun 1970–2020[20] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 36 282 | |||
1975 | 36 692 | |||
1980 | 37 538 | |||
1985 | 37 604 | |||
1990 | 38 328 | |||
1995 | 38 708 | |||
2000 | 37 454 | |||
2005 | 37 004 | |||
2010 | 36 849 | |||
2015 | 36 975 | |||
2020 | 37 531 |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 532, eller 9,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 924 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 106, eller 5,68 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 048 den 31 december 2002).[21]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hudiksvalls kommun 36 924 personer. Av dessa var 2 978 personer (8,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]
Födelseland[22] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 33 946 |
2 | Finland | 382 |
3 | Afrika: Övriga länder | 343 |
4 | Europeiska unionen: Övriga länder | 317 |
5 | Asien: Övriga länder | 311 |
6 | Thailand | 309 |
7 | Irak | 203 |
8 | Turkiet | 131 |
9 | Tyskland | 122 |
10 | Norge | 111 |
11 | Afghanistan | 96 |
12 | Polen | 95 |
13 | Syrien | 90 |
14 | Europa utom EU: Övriga länder | 89 |
15 | Sydamerika | 83 |
16 | Iran | 62 |
17 | Nordamerika | 59 |
18 | Bosnien och Hercegovina | 41 |
19 | Danmark | 36 |
19 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 36 |
21 | Kina | 30 |
22 | Somalia | 11 |
23 | Sovjetunionen | 7 |
24 | Oceanien | 6 |
25 | Island | 5 |
26 | Okänt födelseland | 3 |
Kultur
Kulturarv
Kulturarvet är nära sammanbundna med historian som bruksort. Det finns tre anläggningar bevarade från järnbruksepoken. Dessa är Movikens Masugn (1797–1937), Strömbacka Stångjärnssmedja (1753–1923) och Iggesunds Järnverk (1685–1953).[19] På Hornslandet finns fiskeläget Kuggörarna bevarat[23] liksom Hölicks fiskeläge.
Ett annat kulturarv är Hälsingtunastenen, en runsten som står på sin ursprungliga plats vid Hälsingtuna kyrka.[24]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1.
Ett sigillavtryck med detta motiv finns bevarat från 1580-talet. När vapenbilden skulle fastställas på 1930-talet komponerades den "I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring.", på inrådan av riksheraldikern. Efter kommunbildningen 1971 fanns, förutom den gamla staden vapen, också vapnen för de gamla landskommunerna Delsbo och Bjuråker att välja mellan, men stadsvapnet registrerades för kommunen i PRV år 1974.
År 2006 bestämde sig kommunen för att förenkla vapnet genom att ta bort den blå beväringen och 2007 registrerades vapnet på nytt hos PRV med den nuvarande blasoneringen.
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Bjuråkers landskommun
(1966–1970) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Delsbo landskommun
(1963–1970) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Se även
- Personer med anknytning till Hudiksvalls kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Hudiksvalls kommun - Årsredovisning 2006 Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Hudiksvall - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hudiksvall-(kommun-ingress). Läst 10 december 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 december 2022.
- ^ ”Bodagrottorna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/bodagrottorna.html. Läst 11 december 2022.
- ^ ”Gröntjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/grontjarn.html. Läst 11 december 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] Burman, Julia (16 oktober 2014). ”S och V tar över styret i Hudiksvall”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5992546. Läst 10 december 2022.
- ^ Roos, Jimmy (1 oktober 2018). ”Nytt styre i Hudiksvall – blocköverskridande samarbete”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/nytt-styre-i-hudiksvall-s-mp-m. Läst 10 december 2022.
- ^ [a b c] Honkanen, Lari (3 oktober 2022). ”Hudiksvalls nya styre är klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hudiksvalls-nya-styre-ar-klart. Läst 10 december 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Hudiksvalls kommun. https://www.hudiksvall.se/Sidor/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024.
- ^ hudiksvall.se Svågadalsnämnden Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”Bruksminnen”. www.hudiksvall.se. https://www.hudiksvall.se/Sidor/Uppleva-och-gora/Museer-och-kulturmiljoer/Bruksminnen.html. Läst 10 december 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ ”Kuggörens fiskeläge”. Visit Glada Hudik. https://www.visitgladahudik.se/sv/kuggorens-fiskelage. Läst 10 december 2022.
- ^ ”Hälsingland”. www.raa.se. https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runstenar-i-sverige/halsingland/. Läst 10 december 2022.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Hudiksvalls kommun.
- Hudiksvalls kommun
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Folkets hus med biblioteket i Hudiksvall.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Hudiksvall Municipality in Gävleborg County
- Designd by me, based on Image:Gävleborg County.png