Gula kejsaren
Gula kejsaren 黄帝 | |
Gemåler | Lei Zu Nü Jie Lady Tongyu Mo Mu[1] |
---|---|
Barn | 25[1] |
Personnamn | Ji/Xuanyuan[2] |
Era datum | 2697 f.Kr.–2598 f.Kr.[3] |
Far | Shao Dian (少典) |
Mor | Fu Bao (附寳) |
Begravd | Gula kejsarens grav (Huangling, Shaanxi)[1] |
Gula kejsaren (黄帝; Huángdì) var i kinesisk mytologi en förfader till det kinesiska folket och en av tre härskare och fem kejsare.[1]
Legenden
Folk från Qijiakulturen i dagens Shaanxi tros ha sett Gula kejsaren som sin förfader. Ättlingar från Qijiakulturen tros även ha migrerat till södra delen av dagens Shanxi och senare grundat Xiadynastin.[1] Även Zhoufolket, som bildade Zhoudynastin såg sig som ättlingar till Gula kejsaren.[1] Med tiden kom Gula kejsaren att betraktas som en förfader till alla kineser.[1][2][4]
Enligt mytologin regerade Gula kejsaren under 100 år från 2697 f.Kr.[5] till 2598 f.Kr.[3] och var en efterträdare till Shennong.[1] Gula kejsaren tillskrivs flera uppfinningar såsom bronstripoden, båtar, vagnar och även kompassvagnen (指南車).[1] Även uppfinningar såsom murbruk, pilbåge, kalendern, matematik och astrologi tillskrivs Gula kejsarens regenttid.[1]
I texter från Handynastin beskrivs Gula kejsaren som gudomlig och att han kontrollerade blixten och åskan, och representerade det centrala himmelriket.[1] I historiska verk såsom Guoyu, Shiben och Da Dai Liji berättas att Gula kejsaren var son till Shao Dian (少典) och Fu Bao (附寳).[1]
Gula kejsaren var ursprungligen ledare för en av de två dominerande folkstammar som levde vid Gula flodens övre sträckningar.[2] Gula kejsarens stam hade sitt ursprung i norra delen av dagens Shaanxi, men slog sig ner i vad som idag är Zhuolu i Hebei.[2] En annan ledande stam, som också hade sitt ursprung i norra Shaanxi, flyttade till dagens Shandong och styrdes av Yan Di.[2] Juili-stammen levde i Shandong och centrala Anhui styrdes av Chi You.[2] Juili-stammen expanderade sitt territorium, och kom i upprepade konflikter med Gula kejsaren och Yan Di. Efter att Juili-stammen besegrats av Gula kejsaren och Yan Dis allierade styrkor efter Slaget vid Zhuolu splittrades Juili-stammen i de övriga tre.[2] Yan Di besegrades senare av Gula kejsaren efter Slaget vid Banquan (vid dagens Huailai i Hebei) varefter dess båda stammar förenades[2]
Gula kejsaren är den första i serien av mytologiska segrande härskare. Han låg i strid med ett flertal motståndare. Nära dagens Peking stred han mot sin halvbror Chi You. Han krigade även mot förfäder till Xiongnu och i området kring dagens Zhuolu krigande han med Röda kejsaren.[1] Striderna nämns i böcker såsom Shanhaijing, Yi Zhou Shu och Dokumentens bok, vilket indikerar att det sannolikt finns någon historiska sanning bakom. Eventuellt kan det varit krig eller enstaka slag mellan Xiafolket och nordliga stammar.[1]
Gula kejsarens grav, Huangling 黄陵, finns i Huangling i Shaanxi.[1]
Namn
Gula kejsarens kinesiska namn 黃帝, 'Gula kejsaren', skrivs även ibland 皇帝, vilket i modernt språkbruk betyder just 'kejsare'.[6] Gula kejsaren har även kallats Lord Jinyun (縉云氏) eller Dihong (帝鴻氏).[1] Gula kejsarens förnamn var Ji, även kallad Xuanyuan.[2]
Enligt Shiji var Gula kejsarens familjenamn Gongsun (公孫), förnamn Xuanyuan (軒轅) och han styrde över staten Youxiong (有熊). Historikern Cui Shu menar att familjenamn Gongsun är för ungt för att kunna vara korrekt och att Xuanyuan mer sannolikt är en plats (dagens Xinzheng)..[1]
Gula kejsaren tog sig även titeln Himmelens son (天子).[1]
Pangu | |||||||||||||||||||||
Fuxi | Shennong | Gula kejsaren | |||||||||||||||||||
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] ”Huang Di 黃帝, the Yellow Emperor” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Myth/personshuangdi.html. Läst 5 februari 2020.
- ^ [a b c d e f g h i] 张, 英聘 (2003). ”1. Legends of Remote Antiquity” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 4–6. ISBN 7-5073-1360-3
- ^ [a b] ”Sanhuang wudi 三皇五帝, the Three Augusts and Five Emperors” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Myth/wudi-rulers.html. Läst 28 januari 2020.
- ^ ”Den gule kejsaren – den kinesiska civilisationens anfader”. Epoch Times. https://www.epochtimes.se/den-gule-kejsaren-den-kinesiska-civilisationens-anfader/. Läst 5 februari 2020.
- ^ ”Historiska myter: Den Gule kejsaren med fyra ansikten”. Shen Yun Performing Arts. https://sv.shenyunperformingarts.org/explore/view/article/e/RPpmg6Wf4rA/historiska-myter-den-gule-kejsaren-med-fyra-ansikten.html. Läst 5 februari 2020.
- ^ ”皇帝” (på engelska). mdbg. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=皇帝. Läst 10 februari 2020.
Tryckta källor
- 张, 英聘 (2003) (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. ISBN 7-5073-1360-3. https://www.amazon.com/History-Civilization-China-Zhang-Yingpin/dp/7507313603
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gula kejsaren.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: The original uploader was Cncs wikipedia på kinesiska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Cncs was taken on September 11, C.E.2005 at the Yellow Emperor Mausoleum in Qiaoshan, in Shaanxi Province.
Shennong, the Farmer God, with his plow. Inscription reads: 'The Farmer God taught agriculture based on land use; he opened up the land and planted millet to encourage the myriad people (Birrell, Chinese Mythology, ISBN 0-8018-6183-7, p.48)
Författare/Upphovsman: Internet Archive Book Images, Licens: No restrictions
Pwanku chiselling out the universe
Identifier: middlekingdomsu02will (find matches)
Title: The Middle Kingdom; a survey of the geography, government, literature, social life, arts, and history of the Chinese Empire and its inhabitants
Year: 1900 (1900s)
Authors: Williams, S. Wells (Samuel Wells), 1812-1884
Subjects:
Publisher: New York Scribner
Contributing Library: Robarts - University of Toronto
Digitizing Sponsor: University of Toronto
View Book Page: Book Viewer
About This Book: Catalog Entry
View All Images: All Images From Book
Click here to view book online to see this illustration in context in a browseable online version of this book.
Text Appearing Before Image:
lives in space, ineffable, formless; but the firstbeing, Pwanku, had the herculean task to mould the chaoswhich produced him and chisel out the earth that was to con-tain him. One legend is that the dual powers were fixedwhen the primeval chaos separated. Chaos is bubbling turbidwater, which enclosed and mingled with the dual powers, likea chick in ovo, but when, their offspring Pwanku appeared theirdistinctiveness and operations were apparent. Pwan means a basin, referring to the shell of the egg ; ku means * solid, tosecure, intending to show how the first man Pwanku washatched from the chaos by the dual powers, and then settledand exhibited the arrangement of the causes which producedhim. The Rationalists have penetrated furthest into the Daedalian 1 Chinese Repository, Vol. III., p. 55. CHINESE COSMOGONY. 139 mystery of this cosmogony,1 arid they go on to show whatPwanku did and how he did it. They picture him holding achisel and mallet in his hands, splitting and fashioning vast
Text Appearing After Image:
Pwanku Chiselling Out the Universe. masses of granite floating confusedly in space. Behind theopenings his powerful hand has made are seen the sun, moon,and stars, monuments of his stupendous labors; at his right 1 For the Buddhist notions of cosmography and creation, see Remusat,Melanges Posthumes, pp. 65-131. 140 THE MIDDLE KINGDOM. hand, inseparable companions of his toils, but whose generationis left in obscurity, stand the dragon, the phoenix, and the tor-toise, and sometimes the unicorn, divine types and progenitorswith himself of the animal creation. His efforts were continuedeighteen thousand years, and by small degrees he and his workincreased ; the heavens rose, the earth spread out and thickened,and Pwanku grew in stature, six feet every day, till, his laborsdone, he died for the benefit of his handiwork. His headbecame mountains, his breath wind and clouds, and his voicethunder; his limbs were changed into the four poles, his veinsinto rivers, his sinews into the undulatio
Note About Images