Hovrätten för Övre Norrland

Hovrätten för Övre Norrland
Hovrätt
(c) I, MikaelLindmark, CC BY-SA 3.0 Hovrätten för Övre Norrland
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Hovrättens vapen
Land	Sverige
Län	Västerbotten, Norrbotten
Kansliort	Umeå
Inrättad	1936
Överklagas till	Högsta domstolen
Tingsrätter	Lycksele, Skellefteå, Umeå, Gällivare, Haparanda och Luleå.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Hovrättens domkrets samt de tingsrätter vars domsagor ingår.
Officiell webbplats: www.hovrattenovrenorrland.domstol.se

Hovrätten för Övre Norrland är en hovrätt vars domkrets omfattar Västerbottens län och Norrbottens län. Hovrätten inrättades 1936 och har sitt säte i Umeå, i ett av stadens äldsta hus – ett av få stenhus som uppförts före den stora brand som 1888 förstörde större delen av staden.

Den stora vita byggnaden, som byggdes åren 1886–1887, ritades i nyrenässansstil, med slätputsad muryta, mot vilken pilastrar och listverk framträder i relief, av arkitekt Johan Nordquist. Det flacka valmade taket kröns av en liten överbyggnad.^[1]

Huset, som uppförts för att inhysa ett folkskollärarinneseminarium, användes en kort period efter stadsbranden även som postkontor och sparbank, bönsalen uppläts för stadsförsamlingen och gymnastiksalen nyttjades även av läroverkets elever. Skolgården förvandlades under denna första tid till salutorg med stånd och bodar.^[1]

Folkskollärarinneseminariet inrymde förutom rektors bostad även lärosalar, aula och gymnastiksal och omgavs av en liten park.^[2] Vatten drogs in 1901 och 1904 försågs huset med elektrisk belysning samt telefon.^[1]

Seminariet slutade använda byggnaden 1926, och den fick under några efterföljande år tjäna som kulturhus med både bibliotek och museum. Den stora aulan användes som konsert- och teaterlokal fram till 1936, då hovrätten fick ta över byggnaden.^{[2] [1]}

Huset byggdes på 1950-talet ut mot öster och väster, och har senare renoverats invändigt flera gånger, senast 1999.^[2] En utbyggnad med nya rättssalar, ny teknik och mer utvecklade säkerhetsarrangemang påbörjades 2014 och invigdes den 2 september 2016 av kung Carl XVI Gustaf.^[3][4]

Hovrätten och dess park täcker ett helt kvarter, som avgränsas av Storgatan, Hovrättsgatan, Kungsgatan och Bankgatan.

Frågan om en delning av landets två största hovrätter – Svea och Göta hovrätt – väcktes redan i början av 1800-talet, och 1885 föreslog Nya lagberedningen en ökning av antalet hovrätter till fem, varav en skulle placeras i Härnösand. Denna liksom senare motioner lämnades dock utan åtgärder fram till 1921, då en motion (undertecknad av bland andra riksdagsmannen Gustav Rosén), bifölls av riksdagen.^[1]

Det krävdes dock ytterligare utredningar, betänkanden och förslag – som alltmer lutade åt två hovrätter i Norrland, varav en för de två nordligaste länen, Västerbottens och Norrbottens län – innan riksdagen 1935 slutligen antog de lagändringar som krävdes för att inrätta Hovrätten för Övre Norrland, med säte i Umeå. För att göra hovrätten mer tillgänglig för medborgarna fick den dock snart lokaler även i Luleå, och har under årens lopp många gånger hållit huvudförhandlingar där eller på andra orter i Norrbotten. ^[1]

Den nybildade hovrätten invigdes 16 december 1936 av kung Gustaf V.^[2] Inledningsvis bestod hovrätten av en president, fem hovrättsråd, extra ordinarie assessorer, en sekreterare tillika advokatfiskal, fiskaler, fiskalsaspiranter, kanslipersonal och en expeditionsvakt. Under hovrätten lydde tio domsagor, fem i vardera länet, samt rådhusrätterna i Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå.^[1]

Hovrättspresident sedan 2018 är Erik Sundström.^[5] Hovrättspresidenten styr över en administrativ avdelning och en dömande avdelning, som sin tur består av ledamöter och en beredningsenhet.^[6]

• 1936–1948: Holger Elliot
• 1948–1953: Carl Romberg
• 1954–1962: Mauritz Wijnbladh
• 1962–1977: Karl Sidenbladh
• 1977–1978: Per-Erik Nilsson
• 1979–1994: Carl-Ivar Skarstedt
• 1995–2002: Anna-Karin Lundin
• 2002–2012: Anders Iacobæus
• 2012–2018: Margareta Bergström
• 2018–  : Erik Sundström

Wikimedia Commons har media som rör Hovrätten för Övre Norrland.

• Officiell webbplats

Byggnadsminnen i Umeå kommun Umeå tätort von Ahnska magasinet • Angården • Aschanska villan • Bagare Thillmans gård • Baggböle herrgård • Bankhuset • Böle överstelöjtnantsboställe • Cellfängelset • Folkskoleseminariet • Frälsningsarméns samlingslokal • Färgare Höglanders gård • Gamla lasarettet • Gamla riksbankshuset (även: Televerkets hus) • Gamla slöjdskolan • Gamla tullmagasinet • Hovrätten för Övre Norrland • I 20:s etablissemang • Lektor Waldenströms hus • Löjtnant Grahns gård • Moritzska gården • Länsresidenset i Umeå • Ringstrandska villan • Kvarteret Ripan 1 och 3 • Rådhuset • Scharinska villan • Seminariet för huslig utbildning • Smörasken • Sparbankshuset • Tegsgården • Umeå centralstation Övriga kommunen Arbetarbostäderna på Västerbacken, Holmsund • Berguddens fyr, Holmön • Bredskärssunds nedre fyr, Obbola • Holmögadds fyrplats • Hörnefors bruk • Klabböle kraftverk • Kägelbanan på Norrbyskär • Norrfors herrgård Listor Lista över byggnadsminnen i Västerbottens län#Umeå kommun Förutom dessa skyddas alla kyrkobyggnader, kapell och kyrkogårdsmark som anlagts före 1940 av Kulturminneslagen.