Hovleverantör

Hovleverantörsdiplom för Wårby hälsobrunn.

Hovleverantör eller kunglig hovleverantör (danska: hofleverandør, engelska: purveyor to the court, franska: fournisseur de la cour, nederländska: hofleverancier) är en hederstitel som kan tilldelas personer eller företag som levererar varor eller tjänster till ett hov. Hovleverantörer utnämns fortfarande av vissa medlemmar av kungahusen i Belgien, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Thailand. Hovleverantörer har tidigare förekommit även i andra länder.

Med hovleverantörskap följer ofta rätten att använda ett heraldiskt vapen, en rangkrona eller ett emblem i sin marknadsföring.

Hovleverantörer i olika länder

Danmark

Den danska kunglig kronan som får användas av danska hovleverantörer.

I Danmark utnämns kungliga hovleverantörer av kung Frederik X, vanligtvis bland bolagsägare, styrelseordförande eller verkställande direktör. Innehavarna har rätt att använda det danska kungliga vapnet och den kungliga kronan. Det finns idag 100 danska och sex utländska titelinnehavare.[1]

När det kungliga residenset Christiansborgs slott i Köpenhamn brann ner 1794 flyttade kungafamiljen till Amalienborg som inte kunde rymma en lika stor hovhållning. Hovet minskades i storlek och många uppgifter lades ut på näringsidkare i staden. Efter en tid tilläts visa av dem att ta titlar som "hovfrisör", "hovkaffehandel" eller "hovdekorationsmålare".[2]

Tidigare gjordes skillnad mellan titlarna "Kongelig Hofleverandør" och "Leverandør til Det Kongelige Danske Hof" som båda uppkom i början av 1900-talet. Innehavaren av den förra var ett bolag eller en privatperson med personliga förbindelser med regentparet, medan innehavaren av den senare var bolag som levererade till hovhållningen. Idag finns fem särskilda leverantörstitlar: Hennes Majestät Drottningens frisör, en hovfotograf, ett hovboktryckeri, en hovjuvelerare, och en ordensjuvelerare som tillverkar insignier till de kungliga riddarordnarna Elefantorden och Dannebrogsorden.[2]

Storbritannien

I Storbritannien utses hovleverantörer av kung Charles III genom utfärdandet av royal warrants.[3]

Sverige

En hovleverantör i Sverige har rätt att använda stora riksvapnet försedd med texten Kunglig hovleverantör.
En reklambil från Gevalia med stora riksvapnet på dörren.

I Sverige utses kungliga hovleverantörer av kung Carl XVI Gustaf efter ansökan hos Hovförvaltningen.[4] Titeln är personlig och tilldelas verkställande direktör eller företagsledare i huvudsakligen små eller medelstora svenska företag som under en längre tid levererat varor eller tjänster till det svenska kungahuset.[5] De titlar som finns är:

  • H.M. Konungens Hovleverantör
  • H.M. Drottningens Hovleverantör
  • Kunglig Hovleverantör
  • Hovfotograf, eller motsvarande

Om en regent eller kunglig person avlider får leverantören ange att man var Kunglig Hovleverantör till framlidne N.N.. Innehavaren har rätt att använda stora riksvapnet för att utmärka sitt hovleverantörskap. Detta utgör det enda undantaget från förbudet mot att använda riksvapnet i näringsverksamhet.[6]

De första leverantörerna var de hantverkare eller köpmän som verkade i närheten av ett kungligt slott. Under 1600-talet kallades en hovleverantör för konungens köpman. Karl XIV Johan införde ett regelverk som styrde utnämningen av hovleverantörer. Hovleverantörskapet var dyrt därför att de ansökande måste erlägga höga avgifter. Eftersom man inte hade något certifieringssystem för kvalitet (idag närmast motsvarat av ISO 9001 m.fl. ISO-standarder) var det ett sätt att visa att företagets produkter höll hög kvalitet. De avgifter som hovleverantörerna betalade gick bland annat till Kungliga Hovstatens gratialkassa som utgjorde en bidragskälla till fattiga änkor, men även till pensionsmedel för slottspersonal. Avgifterna bildade fonder som än idag används för personalen vid Kungliga Hovstaterna.

Vid sitt trontillträde 1973 övervägde Carl XVI Gustaf att avskaffa hovleverantörskapet eftersom det ansågs omodernt. Istället begränsades antalet hovleverantörer från fler än 1 000 till omkring 130, avgifterna togs bort och reglerna för antagning blev stramare. Bland tidigare hovleverantörer återfanns bland annat vingårdar, delikatessfirmor, konditorier, ölbryggerier och tobaksbolag. Efter förändringen återfinns flera leverantörer som tillverkar produkter för friluftsliv, konfektyrföretag, livsmedelsföretag och företag i inredningsbranschen, men däremot inga öl- vin- och tobaksföretag.[7]

Märthaskolan var hovleverantör till drottning Louise från 1929.

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gevalia 1956.JPG
Den 31 maj 1956 levererades denna Volkswagenbuss till Gevalias kafferosteri i Gävle.
Wårby Hälsobrunn hovleverantör 1939.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Wårby Hälsobrunn hovleverantör 1939
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Royal Crown of Denmark.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Crown of the King of Denmark
Till boken - utställningen Kunglig Vintage - Livrustkammaren - 87647.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Till boken / utställningen Kunglig Vintage.
Nyckelord: Kunglig Vintage, Märke, Lapp, Märthaskolan, Föremålsbild