Hornsgatan

Hornsgatans östra del, sedd från Maria Magdalena kyrkas torn.

Hornsgatan är en av de stora affärs- och genomfartsgatorna på Södermalm i Stockholm. Gatan börjar vid hörnet Södermalmstorg och Götgatan och fortsätter västerut via Hornstull till Hornstulls strand vid Liljeholmsviken. Gatan är 2 300 meter lång.

Historik

Förleden Horn är ett gammalt ord med betydelsen "utskjutande terrängparti" som med all säkerhet avsåg Södermalms västra udde som har kallats "horn" sedan medeltiden.[1] Hornsgatan omnämns redan 1642 som Horns gathun. Därefter förekommer namn som Horns Weegen (1675) och Horns tull wägen (1699). Hornsgatans nuvarande raka sträckning anlades på 1640-talet i samband med stadsplaneringen för Södermalm. Då planlades Malmtorgets (nuvarande Södermalmstorg) regelbundna form och härifrån drogs två gatusträckningar i rät vinkel till varandra: Hornsgatan mot väster och Götgatan mot söder. Dessa skulle bli stommen i stadsplanen för Södermalm.[2]

Mellan Södermalmstorg och Mariatorget ligger den så kallade Hornsgatspuckeln, som skapades i början av 1900-talet genom att den södra körbanan sänktes närmare tio meter. Då blev det även möjligt att en elektrisk spårvagn kunde trafikera Hornsgatan. Från början gick vägen endast fram till nuvarande Ansgariegatan där Mullvadsberget låg i vägen. Man fick fortsätta norrut i Hornskroken till Hornstullsgatan (nuvarande Brännkyrkagatan). Berget sprängdes bort 1901 och Hornsgatan går sedan dess ända ner till Liljeholmsviken.

Historiska bilder

Dagens Hornsgatan

Längs större delen av Hornsgatan står ginkgoträd från och med hösten 2010.[3]

Längs Hornsgatan märks en rad intressanta byggnader och anläggningar. Längst i öster ligger Hans Marschalcks hus från 1640-talet, ett av Södermalms äldsta bevarade profana stenhus. Något längre västerut märks Johan Eberhard Carlbergs hus, som uppfördes på 1730-talet för Stockholms stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Mittemot ligger Maria Magdalena kyrka, som började byggas 1588 och stod klar 1625. Vid nuvarande husnummer 29A låg tidigare Stora Daurerska huset, där Bellman föddes. Hornsgatans gröna oas är Mariatorget, ett tidigare namn var Adolf Fredriks torg. Drakenbergsområdet vid Hornsgatans västra del är ett exempel för att miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen inte bara omfattade Stockholms förorter.

Tunnelbanans röda linje passerar Hornsgatan vid Rosenlundsgatan på 23 meters djup, mellan stationerna Mariatorget och Zinkensdamm samt vid Hornstulls strand.mellan Hornstull och Liljeholmen.

Nutida bilder

Luftföroreningar, dubbdäcksförbud och miljözon

Skylt "dubbdäcksförbud".

Hornsgatan är, tillsammans med Långholmsgatan, en av Stockholms gator som under perioder har särskilt dålig luftkvalitet. Problemen är höga halter av partiklar och kväveoxid. För att minska partikelhalten så att Stockholm klarar luftkvaliteten enligt EU:s direktiv infördes 1 januari 2010 förbud mot dubbdäck på större delen av Hornsgatan. Förbudet gäller Hornsgatan österut mellan LångholmsgatanBellmansgatan och västerut från Söderledstunneln till Lignagatan. Förbud mot dubbdäck gäller också sträckan Rosenlundsgatan mellan Krukmakargatan och Hornsgatan och Varvsgatan mellan Hornsgatan och Hornsbruksgatan. Hornsgatan är därmed Sveriges första gata som fått ett sådant förbud.[4]

Undantag:

  • Hornsgatan får korsas med dubbdäck.
  • Personer med funktionsnedsättning som har bilstöd.
  • Personer som innehar RH-tillstånd (handikapptillstånd) och ofta besöker Hornsgatan.
  • Taxibolag med färdtjänstavtal.
  • Personer som innehar garageplats på Hornsgatan.
  • Boende på Varvsgatan mellan Hornsgatan och Hornsbruksgatan och boende på Rosenlundsgatan mellan Krukmakargatan och Hornsgatan.
Skyltning vid Mariatorget för trafik mot Hornsgatan.

Sedan januari 2020 räknas Hornsgatan som miljözon 2, vilket innebär att personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar ska tillhöra utsläppsklassen Euro 5. Från 1 juli 2022 gäller uppsläppsklass Euro 6.[5]

Byggnader och platser längs Hornsgatan i urval

Fastighetsbeteckningar anges enligt Stadsbyggnadskontorets detaljplan.[6]

BildArtikelnamnHornsgatan nrTypKort beskrivning
Stockholms enskilda bank1–3Bank, kontorByggnaden uppfördes mellan 1913 och 1915 i kvarteret Jupiter större. Byggherre var Stockholms enskilda bank och arkitekt Ivar Tengbom. Byggnaden dominerar hörnet av hörnet mot Götgatan och med sitt höga torn även omgivningens stadsbild.
Hans Marschalcks hus2–4BostadshusHuset i hörnet Hornsgatan/Södermalmstorg uppfördes på 1640-talet för vinskänken Hans Marschalck. Fastigheten är q-märkt och betraktas som ett av Södermalms äldsta och bäst bevarade profana stenhus från 1600-talet.
Sparbankernas bank5Bank, kontorKontorsbyggnaden uppfördes under 1962 och 1963 i kvarteret Jupiter större. Beställare var Sparbankernas bank och byggnaden ritades av AOS Arkitekter (Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson och Sven Silow). De valde en fasad helt i koppar och glas med kraftigt accentuerade vertikala band.
Stockholms enskilda bank1–3Bank, kontorByggnaden uppfördes mellan 1913 och 1915 i kvarteret Jupiter större. Byggherre var Stockholms enskilda bank och arkitekt Ivar Tengbom. Byggnaden dominerar hörnet av hörnet mot Götgatan och med sitt höga torn även omgivningens stadsbild.
Hornsgatan 66BostadshusByggnaden uppfördes mellan 1760 och 1762 efter ritningar av murmästaren Eric Roos. Fastigheten förvärvades 1930 av Stockholms stad och ägs och förvaltas av AB Stadsholmen. Den bedöms av Stadsmuseet i Stockholm ha "synnerligen höga kulturhistoriska värden". I bottenvåningen ligger Grafiska sällskapets utställningslokaler.
Saturnus 1815–17KontorHuset uppfördes för Svenska stadsförbundet åren 1958 till 1962 enligt Artur von Schmalensees ritningar. Byggnaderna placerades indraget från gatan för att inte skymma siktlinjen mellan kyrkan och Slussen.
Hornsgatan 2018–20KontorHuset uppfördes för Sveriges Kommuner och Regioner åren 1984 till 1989 i Överkikaren 30 efter ritningar av K-konsult arkitekter genom arkitekt Mats Edholm.
Johan Eberhard Carlbergs hus24BostadshusByggnaden uppfördes på 1730-talet för Stockholms stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Fastigheten är q-märkt.
Stenbocken 726BostadshusByggnaden uppfördes på 1760-talet för handelsmannen Jonas Wikar och fick sitt nuvarande utseende i jugendstil vid en omfattande ombyggnad i början av 1900-talet. Huset renoverades på 1980-talet av Stockholms stad, som även äger fastigheten via sitt bolag AB Stadsholmen.
Maria Magdalena kyrka21–27KyrkaMaria Magdalena kyrka invigdes 1625. Flera arkitekter medverkade vid ut- och ombyggnader av kyrkan, bland dem Nicodemus Tessin d.ä., som ritade 1600-talets tillbyggnader och dennes son, Nicodemus Tessin d.y., som ritade västportalen. Efter en förödande brand år 1759 renoverades kyrkan efter ritningar av Carl Johan Cronstedt.
Apoteket Enhörningen29 AApotekByggnaden uppfördes 1905-1906 i Kvarteret Rosendal större efter ritningar av arkitektkontoret Hagström & Ekman. I bottenvåningens hörnlokal låg mellan 1906 och 1976 det anrika Apoteket Enhörningen.
Mariatorget31Plats, torg, parkPlatsen hette fram till 1959 Adolf Fredriks torg, som började anläggas 1897. Parken mäter 140×80 meter, varav parkdelen är 130×60 meter. I centrum av parken ligger fontänen "Tors fiske" av Anders Wissler, rest 1903. Runt fontänen finns grusgångar, planteringar och gräsmattor.
Ormen mindre 950 A–CBostadshus, kontor.Bostadshus uppfört 1762. Inrymmer förutom lägenheter även kontor för AB Stadsholmen.
Ormen större 2054Bostadshus, kontor, affärer.Huvudbyggnaden ritades av arkitekt Hakon Ahlberg och var mellan 1924 och 1937 varuhuset Paul U. Bergström, Södermalm. Idag finns bland annat huvudkontoret för Svenska Röda Korset i huset.
Folkoperan72Operahus, bostadshusFolkoperan huserar sedan 1984 i den ombyggda biografen Ricardo (tidigare Rio och Garbio) som invigdes 1928. Huset ritades av arkitektfirman Höög & Morssing och uppfördes av biografägaren och byggmästaren John A. Bergendahl på platsen för den tidigare Maria saluhall.
Stockholms Bysättningshäkte82HäkteHuset har haft många namn: Stockholms Bysättningshäkte, Bysättningshäktet, Gäldstuguhäktet eller kort Bysis. Bysättningshäktet var Stockholms gäldstuga åren 1782-1872.
Zinkendammsskolan93SkolaByggnaden ritades av Paul Hedqvist i stram funktionalistisk stil och invigdes 1936 som Stockholms stads södra kommunala mellanskola. Senare namn var bland annat Högalids samrealskola (1948 - 1964) och Zinkensdammsskolan (1967 - 1991). Sedan år 2005 finns Globala gymnasiet i byggnaden.
Teleskolan103SkolaTelegrafverkets skola restes 1947. Byggnadskomplexet med dess elva våningar höga torndel ritades av arkitekterna Hans Brunnberg och Hans Neumüller vid Byggnadsstyrelsen.[7] Sedan 2012 är huset kontor för STIM.
Drakenbergsområdet107–123BostadshusDe nio huskropparna i kvarteret Drakenberg byggdes i slutet av 1960-talet efter arkitekt Lars Brydes ritningar och utgör, tillsammans med kvarteret Plankan på Hornsgatans norra sida, exempel på att miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen inte bara omfattade Stockholms förorter.
Byggnads AB Manhem108–116BostadshusDet halvt ideella bostadsbolaget Byggnads AB Manhem reste arbetarbostäderna i kvarteret Tapeten år 1896-97. Lägenheterna var för sin tid överlag modernt utrustade, bland annat fanns klosetter i varje. Företagets sociala ambitioner visade sig bland annat genom att bolaget erbjöd sina hyresgäster fri läkarvård, poliklinik, en badinrättning och en samlingslokal.
Ansgarieberget
Tapeten 9
118–120BergAnsgarieberget (även känt under namnet Mullvadsberget) spärrade Hornsgatans fortsättning mot väst under hundratals år. Berget började sprängas bort 1891 och Hornsgatan kunde förlängas år 1901 rakt fram ända till Hornstull och Liljeholmsbron. Bergets kontur syns fortfarande och några äldre byggnader i fastigheten Tapeten 9 ovanpå.
Hornsgatan 132132BostadshusHornsgatan 132 är ett byggnadskomplex med bostäder för sjuksköterskor, vilket ritades 1955-1956 av arkitekt Lennart Tham. I bottenvåningen finns butiker. Tham ritade även övriga byggnader kvarteret Mullvadsberget utmed Hornsgatan, och även där var allmännyttiga Stockholmshem byggherre, vilka även har sitt huvudkontor på nr. 128
Kvarteret Plankan134-140BostadshusBebyggelsen i kvarteret Plankan uppfördes 1964-68 för det kommunala bostadsbolaget Hyreshus i Stockholm AB på platsen för ett tidigare småskaligt industriområde. Arkitekt var Lars Bryde.
Biograf Flamman145BiografFlamman var en biograf i hörnet Hornsgatan 145 / Långholmsgatan 38. Den var den första biografen i Stockholm i internationell stil, och räknas till genombrottsverken inom svensk modernism.[8] Biografen gestaltades av arkitekten Uno Åhrén och invigdes i februari 1930 och stängde i januari 1963.
Hornsgatan 158158BostadshusHuset uppfördes under åren 1903-1904 efter ritningar av arkitekt Olof Jonson. 1995 utvärderades byggnaden av Stockholms stadsmuseum som då klassade byggnaden som Gul, vilket betyder att det är en Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.

Intressanta kvarter

I alfabetisk ordning.

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Jupiter större 2012 02.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret Jupiter större, Horngatan 1-7, byggnaden för Stockholms enskilda bank, arkitekt Ivar Tengbom (1915)
Hornsgatan dubbdäcksförbud 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan, skylt dubbdäcksförbud
Hornsgatan 1901.jpg
Hornsgatan i Stockholm, vid Hornsgatspucken 1901. När Hornsgatan sänks försvinner Bellmans födelsehus.
Hornsgatan västerut sett från Hornsgatspuckeln 2005-07-18.jpg
Författare/Upphovsman: Jordgubbe, Licens: CC BY-SA 2.0
Hornsgatan i Stockholm, sedd västerut från Hornsgatspuckeln.
Hans Marschalcks hus 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hans Marschalcks hus, hörnet Hornsgatan / Södermalmstorg
Hornsgatan från Mariakyrkan 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatans östra del från Mariakyrkans torn
Hornsgatspuckeln 1905.jpg
Hornsgatan 36-46 med Hornsgatspuckeln västerut.
Hans Marschalcks hus 1920.jpg
Hans Marschalcks hus 1920
Drakenberg.JPG
Drakenbergsområdet i Stockholm
Hornsgatan 54 Ormen större 2013a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Paul U. Bergströms varuhus på Södermalm existerade mellan 1924 och 1937 (Hornsgatan 54 Ormen större)
Zinkendammsskolan2010c.JPG
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Zinkendammsskolan (today Globala gymnasiet). Architect Paul Hedqvist 1936.
Hornsgatan6.jpg
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan 6.
Jupiter större 2012 04.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret Jupiter större, Horngatan 1-7, byggnaden för Stockholms enskilda bank, arkitekt Ivar Tengbom (1915)
Överkikaren2.JPG
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Landstingsförbundets hus.
Kvarteret Stenbocken, 2018.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Kvarteret Stenbocken, Hornsgatan 26-30, fasader
Hornsgatan dubbdäcksförbud miljözon.jpg
Författare/Upphovsman: Per W, Licens: CC BY-SA 4.0
Placerad på Sankt Paulsgatan för dem som svänger in på Mariatorget.
Överkikaren 25 Hornsgatan 24.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Överkikaren 25 vid Hornsgatan 24
Maria Magdalena kyrka febr 2018.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Maria Magdalena kyrka, Södermalm
Hornsgatan Ansgariegatan 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan / Ansgariegatan, de sista resterna av Ansgarieberget
Flamman 1930b.jpg
Biografen "Flamman" (entrén) på Södermalm i Stockholm. Sjunde slöjan (The Seventh Veil) står på reperoaren, 1946.
Hornsgatan mars 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan (med "Puckeln") på Södermalm i Stockholm
Apoteket Enhörningen 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Jordgubbe, Licens: CC BY-SA 4.0
Före detta Apoteket Enhörningen Hornsgatan 29a
Mariatorget 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Mariatorget mot norr
Hornsgatan vid Ansgariegatan.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan vid Ansgariegatan
Teleskolan, Stockholm.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
f.d. Teleskolan, kv. Krukomakaren 17, Hornsgatan 103, Stockholm, Nybyggnadsår 1947, Byggnadsstyrelsen (Byggherre)

Hans Brunnberg (Arkitekt) Hans Neumüller(Arkitekt)

Kungliga Telegrafstyrelsen (Byggherre)
Kvarteret Plankan mot Hornsgatan.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Kvarteret Plankan mot Hornsgatan
Hornstull 1950.jpg
Hornstull 1950 in Stockholm
Saturnus 18, Stockholm -2.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Folkoperan.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Musikalg antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Folkoperans fasad, Hornsgatan 72 Stockholm Fotograferad maj 2006

Fotograf: Jimmy Svensson
Hornsgatan 50 February 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan 50. Built 1762. Södermalm, Stockholm.
Hornsgatan 132.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan 132 i Stockholm, Sjuksköterskebostäder, arkitekt Lennart Tham
Bysis, Stockholms bysättningshäkte.jpg
Författare/Upphovsman: Janders, Licens: CC BY-SA 3.0
Stockholms bysättningsfäkte, Bysis, Hornsgatan 82, Stockholm, aug 2012
Hornsgatan 158 sept 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Hornsgatan 158
Hornsgatan 112, Mullvadsberget, 1900.jpg
Förlängning av Hornsgatan genom Mullvadsberget, vy västerut
N. 21300000004720.jpg
Författare/Upphovsman: Mirej, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Hornsgatan 26, fasad, 2018e.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Stenbocken 7, Hornsgatan 26, fasad
Hornsgatan 108-116, 2014 04.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnads AB Manhems arbetarbostäder i kvarteret Tapeten, Hornsgatan 108-116, Nybyggnadsår 1896 - 1899,

A. Ericson (Byggherre) Manhem Byggnads AB gm Alm T. (Byggherre) Nils Johan Johansson (Byggmästare)

Olof Jansson (Arkitekt)