Hornblände
| Hornblände | |
 Hornblände (amfibolit). | |
| Kategori | Vulkanisk, metamorf |
|---|---|
| Grupp | Supergrupp amfiboler, (OH-F-Cl)-gruppen; undergrupp Ca |
| Kemisk formel | ☐Ca2(Mg,Fe,Al)5(Al,Si)8O22(OH)2 |
| Färg | Svart, grön |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Brott | Ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 5–6 |
| Glans | Glasglans |
| Pleokroism | Stark |
| Streckfärg | Ljusgrå, gråvit |
| Specifik vikt | 2,9–3,4 |
Hornblände är ett sammanfattande namn på flera olika mineral tillhörande de mörka amfibolerna där det i fält inte går att skilja dem åt beträffande kemisk sammansättning.[1] Hornbländen är komplexa inosilikat[2] av aluminium[3] och kalcium samt järn och magnesium. Hornbländen är mörkgröna, grönsvarta eller ibland något mörkbruna till färgen. Hornbländen är vanliga i magmatiska och metamorfa bergarter.
Kristallstruktur och kemisk sammansättning
De flesta hornbländearterna kristalliserar monoklint, oftast i korta prismor som lätt låter sig spaltas i två riktningar. Vinkeln mellan två spaltytorna är 56° respektive 124° som hos alla amfiboler. Amfiboler innehåller en dubbelkedja (bandsilikat) av kopplade SiO4-tetraedrar (kiselatom, Si; i mitten och syreatomer, O, i hörnen).
I hornbländen ersätts var åttonde kiselatom i tetraedern av aluminium. Dessutom kan aluminium också ingå på annan plats utöver som centralatom i tetraedern. En generell kemisk formel för amfiboler är: A0-1B2C5T8O22W2 (OBS B, C och W är här inte grundämnesbeteckningar utan platsbeteckningar).
Plats A är tom i hornbländens nominella formeln. Det är alltså en vakans och den brukar betecknas med en fyrkant ☐. Plats B är alltid kalcium, Ca, plats C innehåller aluminium, Al, samt är i ena ändledet tvåvärt järn Fe2+ och i det andra ändledet magnesium, Mg. Plats T innehas av kisel, Si, och aluminium. Kvoten syre per centralatom är 2,75. Plats W är hydroxid, OH.
De två ändleden är: ferro-hornblende ☐Ca2(Fe2+4Al)(Si7Al)O22(OH)2 och magnesio-hornblende ☐Ca2(Mg4Al)(Si7Al)O22(OH)2. Emellertid kan substitution med andra grundämnen ske. Till exempel kan natrium, Na, delvis finnas på plats A, trevärt järn kan delvis ersätta aluminium på plats C, titan, Ti, ingå på plats T och fluor, F eller klor, Cl ersätta OH på plats W. Ferrohornblände omdefinierades 2012[4] varför ferrohornblände i äldre litteratur inte säkert motsvarar sammansättning enligt ovan. Den höga graden av substitution gör att hornbländen kan bilda fasta lösningar med andra mineralserier inom Ca-amfibolerna[5] • tschermakite-ferrotschermakit • edenit-ferroedenit • pargasit-ferropargasit • magnesiohastingsit-hastingsit .
Egenskaper
Hornbländen är mörka i gröna, svarta eller bruna toner medan strecket är ljust grå eller gråvitt. Pleokroismen är stark. Mineralen är spröda och spaltas på för amfiboler typiskt sätt med vinkeln 56 och 124 grader. Hårdheten är 5 till 6 på Mohs-skalan och densiteten är 3-3,4 (kg/dm3)[6]. De har glasglans och brytningsindex ligger i området 1,616 till 1,727.
Förekomst
Hornbländen är mycket vanliga mineral och de utgör en viktig beståndsdel i många bergarter. Hornblände ingår i många kristallina skiffrar och eruptivbergarter, som hornbländegnejs, -skiffer, -granit, -diorit, -syenit med flera.[7]
Hornblände finns i bergarten ögondiorit, som är en förening av, men ej blandning av, en mörkare och en ljusare magma.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hornblende, 6 november 2011.
Noter
- ^ Per H. Lundegårdh, Sven Laufeld1984, Norstedts stora stenbok, ISBN 91-1-844122-X sida 179
- ^ Gunnar Hägg 1963, Allmän och oorganisk kemi, kapitel 23-3 h, sida 571
- ^ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7 sidor 69-70
- ^ Om hornblende i IMA list of Minerals, nådd via [1]
- ^ Om hornblände på geology.com [2] läst 2022 maj
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007,Mineral i Sverige, sida 180
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Se även
- Amfibol
Wikimedia Commons har media som rör Hornblände.
