Hongkongs säkerhetslag
Hongkongs nationella säkerhetslag (kinesiska: 香港國家安全法; pinyin: Xiānggǎng guójiā ānquán fǎ; Jyutping: Hoeng1 Gong2 gwok3 gaa1 on1 cyun4 faat3, engelska: Hong Kong National Security Law), eller bara Hongkongs säkerhetslag, är en lag som stiftades, bekräftades och trädes i kraft i Hongkong den 30 juni 2020. Lagen har bemötts med kritik sedan början och är både orsaken och följden till protester i Hongkong.
Bakgrund
Enligt Hongkongs grundlag ska särskilda administrativa regionen stifta säkerhetslagen men detta hände inte i stadens lagstiftande församling (LegCo) så Peking stiftade lagen istället. Enligt Peking den har rätt till detta enligt Kinas grundlag. Hongkongs demokratirörelse har förhindrat LegCo att stifta säkerhetslagen tidigare.[1] Syftet med säkerhetslagen är bl.a. att hindra landsförräderi mot folkrepubliken Kina också i Hongkong.[2]
Kina har sagt att alla pro-demokratiska demonstranter är bråkmakarna och sådana människor straffas också i andra länder. Pekings ståndpunkt är det att säkerhetslagen garanterar lag och ordning i Hongkong där demonstranter bl.a. har kränkt Kinas nationella symboler.[3]
Sedan 2015 har man firat Nationella säkerhetslagens dag i Kina den 15 juli. Den firas genom att bl.a. ordna temadagar i skolor och sjunga Kinas nationalsång i början av dagen.[4]
Lagens tillträdande och centralt innehåll
Lagtexten offentliggjordes för första gången efter den trädes i kraft den 30 juni.[2] Kinas dåvarande vice premiärminister Han Zheng hade huvudansvaret för utarbetandet av den nya lagen.[5] Myndigheterna öppnade en telefonnummer där man kunde ange dem som bryter mot nya lagen.[6]
Säkerhetslagen möjliggör t.ex. husundersökningar utan domstolens tillstånd om personen misstänks för säkerhetslagen brytande. Myndigheter i Hongkong kan också hindra de misstänkta att lämna staden. En av lagens mest centrala punkter är kriminaliseringen av "separatistiska aktiviteter" som kan innebär bl.a. sloganen "Free Hong Kong!" Straffen för separatism kan vara livstidsfängelse.[7]
Att skada allmänna egendomen kan räknas som subversiv aktion som kan straffas med livstidsfängelse. Att störa eller förhindra kollektivtrafiken definieras som terrorism. Enligt säkerhetslagen ska det grundas nationella säkerhetslagens kontrollkommission som får tolka säkerhetslagen efter eget gottfinnande; dessa tolkningar prioriteras framför Hongkongs grundlag. Ytterligare gör säkerhetslagen möjligt bl.a. att:
- Hongkongs chefsminister nominerar domare
- Rättegångar sammanträds bakom stängda dörrar
- Rättegångar flyttas från Hongkong till kinesiska fastlandet
I Kina är lagarna är medvetet luddiga så att de kan tolkas på det mest passande sätt beroende på situationen.[8] Hongkongs nationella säkerhetslag är också öppen för olika tolkningar och därför kan hotande av nationella säkerheten betyda nästan vad som helst. På Fastlandskina den här mångtydigheten används rutinmässigt för att fånga dissidenter.[9][10]
Med stöd av säkerhetslagen har myndigheter bl.a. förbjudit sången Glory to Hong Kong i stadens skolor men sången själv är inte olagligt.[11]
Artikeln 38
Artikeln 38 av Hongkongs nationella säkerhetslag:[12]
This Law shall apply to offences under this Law committed against the Hong Kong Special Administrative Region from outside the Region by a person who is not a permanent resident of the Region.
Enligt artikeln gäller säkerhetslagen inte bara hongkongbor utan alla. Till exempel utlänningar som har omedvetet brutit mot lagen, kan begripas i Kina eller Hongkong i samband med bara transit.[10][13]
Reaktioner
Taiwan: presidenten Tsai Ing-wen sade att lagets stiftande var en "besvikelse" och "brutet löfte" som bevisar att ett land, två system som Kina har erbjudit på Taiwan kommer inte att fungera.[14]
Förenade kungariket: enligt utrikesministern Dominic Raab nya säkerhetslagen strider mot avtalet mellan Storbritannien och Kina som undertecknades då Hongkong överlämnades till Kina 1997.[15] Premiärministern Boris Johnson hade redan tidigare lovat att underlätta visumprocess för dem som är födda i Brittiska Hongkong (ca. 2,8 miljoner) om Kina kör igenom lagen.[16]
USA: presidenten Donald Trump tecknade under ett dekret som avslutade stadens ekonomiska specialstatus. Kongressen satte sanktioner mot myndigheter i både Kina och Hongkong.[17][18]
Japan: landets underhus grundade en kommitté för att förbereda ett lagförslag som skulle underlätta hongkongbors arbetsvisumsansökningar och förlänga andra typ av visa. Japan hotade också att lagen skulle påverka statsbesöken som Xi Jinping hade planerat.[19][20]
Europeiska unionen: unionen uttryckte sig vara oroad över lagen och att minska ekonomiska aktiviteter i staden.[21]
Källor
- ^ ”Mikä on Kiinan nopeasti läpinuijima Hongkongin kansallisen turvallisuuden laki ja mitä se tarkoittaa? Kokosimme vastauksia oleellisiin kysymyksiin” (på finska). Yle Uutiset. 30 juni 2020. https://yle.fi/uutiset/3-11426009. Läst 28 januari 2022.
- ^ [a b] ”Hong Kong's New Security Law: The Hong Kong and China Dispute Explained - TLDR News” (på engelska). TLDR News. 4 juli 2020. https://www.youtube.com/watch?v=osTM-FpmVRI. Läst 28 januari 2022.
- ^ ”What is the national security law for Hong Kong all about?” (på engelska). CGTN. 2 juli 2020. https://www.youtube.com/watch?v=z3vd9ySxpHo. Läst 28 januari 2022.
- ^ ”Hong Kong schools mark first National Security Education Day under security law imposed by Beijing” (på engelska). South China Morning Post. 14 maj 2021. https://www.youtube.com/watch?v=M0aSwmSqHuk. Läst 28 januari 2022.
- ^ "Chinese official expected at King Charles’ coronation was key player in Hong Kong crackdown", Politico, 26 april 2023.
- ^ ”Dismantling a Free Society” (på engelska). Human Rights Watch. 21 juni 2021. https://www.hrw.org/feature/2021/06/25/dismantling-free-society/hong-kong-one-year-after-national-security-law. Läst 28 januari 2022.
- ^ ”Hongkongin kiistellyn turvallisuuslain vaikutuksista lisätietoa: turvallisuusjoukot voivat estää alueelta poistumisen” (på finska). Yle Uutiset. 6 juli 2020. https://yle.fi/uutiset/3-11435803. Läst 28 januari 2022.
- ^ ”Why China’s Data Regulations Are a Compliance Nightmare for Companies” (på engelska). The Diplomat. 27 juni 2019. https://thediplomat.com/2019/06/why-chinas-data-regulations-are-a-compliance-nightmare-for-companies/. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Hong Kong: Security law suspects to be tried in mainland” (på engelska). Deutsche Welle. 1 juli 2020. https://www.dw.com/en/hong-kong-security-law-suspects-to-be-tried-in-mainland/a-54006853. Läst 29 januari 2022.
- ^ [a b] ”Hong Kong’s national security law: 10 things you need to know” (på engelska). Amnesty International. 17 juli 2020. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2020/07/hong-kong-national-security-law-10-things-you-need-to-know/. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Gov't refuses to say if protest anthem 'Glory to Hong Kong' is illegal, despite ban in schools” (på engelska). Hong Kong Free Press. 10 juli 2020. https://hongkongfp.com/2020/07/10/govt-refuses-to-say-if-protest-anthem-glory-to-hong-kong-is-illegal-despite-ban-in-schools/. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”The Law of the People’s Republic of China on Safeguarding National Security in the Hong Kong Special Administrative Region” (på engelska) (pdf). Hong Kong e-Legislation. 2020. https://www.elegislation.gov.hk/checkconfig/checkClientConfig.jsp?applicationId=RA001. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Hongkongin turvallisuuslaki riski myös Suomen edustuston toiminnalle – "Keskustelukumppanit saattavat pelätä vaikeuksia"” (på finska). Suomen Kuvalehti. 2 juli 2020. https://suomenkuvalehti.fi/jutut/ulkomaat/aasia-tyynimeri/hongkongin-turvallisuuslaki-riski-myos-suomen-edustuston-toiminnalle-keskustelukumppanit-saattavat-pelata-vaikeuksia/. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”HK office opens as Tsai laments law” (på engelska). Taipei Times. 1 juli 2020. https://taipeitimes.com/News/front/archives/2020/07/01/2003739149. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”UK prepared to sacrifice free trade deal with China to protect people of Hong Kong, Raab says” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/uk-prepared-to-sacrifice-free-trade-deal-with-china-to-protect-people-of-hong-kong-raab-says-11999873. Läst 29 januari 2022.
- ^ Horn, Austin (3 juni 2020). ”U.K. Willing To Admit Nearly 3 Million From Hong Kong If China Adopts Security Law” (på engelska). NPR. https://www.npr.org/2020/06/03/868859749/u-k-willing-to-admit-nearly-3-million-from-hong-kong-if-china-adopts-security-la. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”U.S. Rescinds Special Treatment For Hong Kong. What's Next For The Island?” (på engelska). NPR. https://www.npr.org/2020/07/15/891563677/u-s-rescinds-special-treatment-for-hong-kong-whats-next-for-the-island. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Hong Kong: US passes sanctions as nations condemn new law” (på engelska). BBC News. 2 juli 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-53259656. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Japanese lawmakers propose visa extensions for HK” (på engelska). The Standard. https://www.thestandard.com.hk/breaking-news/section/4/151239/Japanese-lawmakers-propose-visa-extensions-for-HK. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”Japan warns China's move on H.K. law would affect Xi's visit” (på engelska). Kyodo News+. https://english.kyodonews.net/news/2020/06/d57bf9341cd8-update1-japan-says-passage-of-chinas-security-law-for-hk-regrettable.html. Läst 29 januari 2022.
- ^ ”EU to limit tech exports to Hong Kong after Chinese clampdown” (på engelska). Reuters. 24 juli 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-hongkong-eu-idUSKCN24P277. Läst 29 januari 2022.
Media som används på denna webbplats
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.