Hongkong

Hongkongs särskilda administrativa region
中華人民共和國香港特別行政區
Flagga
Nationalsång: March of the Volunteers[1] (義勇軍進行曲)
läge
Karta över Hongkong.
Officiellt språkKinesiska[2]
Engelska
Erkända regionala språkKantonesiska
Etniska grupper 93,6 % Hankineser
6,4 % Övriga
DemonymHong Kong people,
Hongkonger,
Hong Kongese,
香港人,
(sv.:) hongkongbor[3]
StatsskickSAR-regering
 - ChefsministerJohn Lee
NationalförsamlingLegCo
Area
 - Totalt1 104 km² (179:e)
 - Vatten (%)4,58 (50 km2)[4]
Befolkning
 - 2019 års uppskattning7 500 700[5] (100:e)
 - Befolkningstäthet6 789 inv./km² (4:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 544,7 miljarder USD[6] (-)
 - Per capita 74 598 USD[6] (-)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 382,85 miljarder USD[6] (40:e)
 - Per capita 52 429 USD[6] (-)
Ginikoefficient (2007)43,4[7] 
HDI (2021) 0,952[8] (4:e)
ValutaHongkongdollar (HKD)
TidszonHKT
 - Sommartid (UTC+8)
Datumformatdd-mm-åååå
åååå年mm月dd日
Kör påVänster
LandskodHK, HKG, 344
Toppdomän.hk
.香港
Landsnummer+852

Hongkong (kantonesiska: 香港 Hēunggóng (Yale) / hoeng1gong2 (Jyutping); standardkinesiska: 香港 Xiānggǎng; engelska: Hong Kong) är en särskild administrativ region (SAR) i södra Kina, söder om provinsen Guangdong.[3] Hongkong har en marknadsekonomi som är uppbyggd kring internationell handel och är idag ett av världens ledande finansiella centra.

Hongkong var en brittisk besittning från 1841 till 1997[9] och är idag liksom Macao en av två särskilda administrativa regioner i Kina. Områdets självständighet är omstritt, USA:s utrikesdepartement deklarerade i maj 2020 att det inte anser området självständigt från Kina.[10] Under 2014 och 2019 ägde omfattande protester rum i Hongkong, med deltagande från vitt skilda grupper i samhället. Under Covid-19-pandemin 2020 skapades rubriker när Kina återigen sökte avskaffa Hongkongs demokratiska strävanden. I juni 2020 införde Kinas folkkongress en ny - hårt kritiserad - säkerhetslag i Hongkong som gör det möjligt för styret att gripa och lagföra personer som anses utgöra ett hot mot den "nationella säkerheten".[11]

Hongkongs ekonomi drabbades hårt av SARS 2003 men har sedan återhämtat sig och visar på god tillväxt. Guangdongprovinsen och pärlflodsdeltat utgör en viktig marknad för Hongkongs tjänstebaserade ekonomi. Dominerande sektorer i Hongkongs ekonomi är logistik, finans, turism och handel. Hongkongs regering och näringsliv har traditionellt haft en mycket en stark och självständig tradition i förhållande till både Kina och omvärlden.

Hongkong indelas vanligen i Hongkongön, Kowloon, Nya territorierna och de utanförliggande öarna. Områdets administrativa centrum ligger på Hongkongöns nordsida, vid Victoria Harbour.

Geografi

Hongkongs hamn sedd från Victoria Peak.

Hongkong ligger vid kusten mot Sydkinesiska havet och vid Pärlflodens mynning. Den tidigare kolonin omfattar en stor och oregelbundet formad halvö, och dessutom 235 öar, varav den viktigaste är Hongkongön. Andra större öar är Lantau, Cheung Chau, Lamma, Peng Chau och Tsing Yi.

Territoriet indelas i enheterna Hongkong Island, Kowloon, Nya territorierna och de omkringliggande öarna (outlying islands).

Av arean på 1 104 km²[12] (en yta något mindre än Ölands) är bara 25 % urbaniserad. Stora delar av ön består av områden av branta och stora bergspartier; bara i norr på New Territories är det ett större slättland. Högsta berget är Tai Mo Shan med 958 meter över havet; det mest kända är Victoria Peak med 554 meter över havet[12].

Klimat

Trots att staden ligger inom den tropiska zonen har Hongkong ett fuktigt subtropiskt klimat. Detta beror bland annat på att de berg som omger staden fångar in svalare luft under vinterperioden.[13]

Normala temperaturer och nederbörd i Hongkong:

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde191921252830313130282420
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde141517212426272726242016
 Nederbörd2554821753054563754323281013827

Historia

Victoria Harbour i Hongkong.
Causeway Bay.
Yee Wo Street.
Hongkongs flagga 1959-1997.
Hongkongs heraldiska vapen 1959-1997.
Stadsdelen Kowloon.

Området har varit bebott under tusentals år och varit under kinesisk kontroll åtminstone sedan Handynastin. Det har sedan vanligen administrerats från Bao'an i dagens Shenzhen, norr om Hongkong SAR.

I upptakten till första opiumkriget 1839 ockuperade britterna Hongkongön, och Kina tvingades i fredsfördraget 1842 avträda ön. Den blev därefter en brittisk kronkoloni, men handeln i området skedde fortfarande huvudsakligen i Guangzhou. Genom andra opiumkriget (1856-1860) fick britterna kontroll även över Kowloon, en halvö av det kinesiska fastlandet precis norr om Hongkongön. År 1898 arrenderade britterna de så kallade Nya territorierna på 99 år. Den kinesiska befolkningen, som huvudsakligen bodde i Nya territorierna, uppskattas ha varit cirka 6 000 år 1900.

Under andra världskriget var Hongkong ockuperat av Japan, men efter dess kapitulation 1945 återgick området till brittiskt styre. Hongkong blev snabbt ett alternativ för kineser som ville flytta från oroligheter före och efter kommunisternas maktövertagande 1949. Många av dessa migranter och flyktingar kom från Shanghai, även om den stora majoriteten av Hongkongbor har sina rötter i Guangdongprovinsen.

Från 1960- till 1980-talet växte Hongkongs ekonomi starkt, stödd på industri, rederinäring, börshandel och internationell handel med Kina via Hongkong.

När 1997 närmade sig, slutåret för britternas arrende av Nya territorierna, började Kina och Storbritannien att förhandla om Hongkongs framtid, och 1984 kom man överens om att hela Hongkongområdet skulle överlåtas till Kina 1 juli 1997 som en Särskild administrativ region (SAR).[9] Detta skulle ske under parollen ”Ett land – två system”, enligt vilken Hongkong skulle få ett stort mått av självstyre och rätten att behålla sitt kapitalistiska system, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år.

De begränsade reformer i riktning mot demokrati som britterna införde efter 1984 har inte utvecklats efter 1997, och i frågor om hur lagar ska tolkas har regeringen i Peking låtit göra klart att man anser sig ha sista ordet, något som flera gånger lett till omfattande protester såväl mot Peking som mot deras handplockade ledare för Hongkong SAR.

Författaren Carl-Johan Charpentier har skrivit om återföreningen med Kina i boken Återgång (1997). Charpentier påpekar också att Hongkong, som betyder "den doftande hamnen", officiellt har särskrivits sedan 1926.

Politik och styre

Chefsministrar

Tung Chee-hwa

Hongkongs dåvarande chefsminister, Tung Chee-hwa informerade den kinesiska centralregeringen i Peking i april 2004 om att det fanns skäl att genomföra reformer mot ökad demokrati i Hongkong vid valen 2007/2008. Nationella folkkongressens ständiga utskott (Peking) meddelade dock den 26 april 2007 att fria och allmänna val av chefsminister 2007 och av samtliga ledamöter av Hongkongs lagstiftande församling (LegCo) 2008 inte kunde äga rum. Peking menade att en sådan snabb förändring mot ökad demokrati inte var förenlig med intentionerna i Hongkongs grundlag (Basic Law), som anger att utvecklingen mot demokrati/fria val skall ske i "en gradvis och ordnad process". Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av autonomi inom konceptet "ett land, två system" står mycket högt på den politiska dagordningen och präglade debatten inför valen till LegCo i september 2004 där demokraterna dock inte fick de framgångar som många förutspått och förskjutningarna mellan blocken, jämfört med valresultatet 2000, blev relativt små. Varken demokrater eller regeringstrogna fick egen majoritet. Drygt 60 % av rösterna tillföll dock de demokratiska partierna och/eller oberoende kandidater som stödjer det demokratiska lägret. Den impopuläre Tung Chee-hwa lämnade regeringschefsposten i mars 2005, sedan även Peking funnit honom en belastning och som väntat valdes i juni administrationens tidigare andreman Donald Tsang till ny chefsminister (Chief Executive).

Donald Tsang

Tsang har bakom sig över 30 år som byråkrat och respekterad ämbetsman under det forna brittiska styret. Efter att ha suttit ut Tungs mandatperiod hade han det nödvändiga stödet från Peking för att segrande gå ur nomineringsprocessen och inledde formellt den 1 juli 2005 en ny mandatperiod på 5 år. Det fanns dock en motkandidat till Tsang från demokratilägret Alan Leong från det blott ett år gamla Civic Party. Det innebar att Hongkongborna fick uppleva något av en äkta valkampanj, där de båda kandidaterna för att visa att man utöver de nödvändiga rösterna i den 800 man starka nomineringskommittén, också kunde visa på stöd från Hongkongs befolkning.

Tsang åtnjöt en grundmurad popularitet i Hongkong trots bakslag som när LegCo i december 2005 röstade ner hans förslag till konstitutionell reform. Det demokratiska lägret var drivande i motståndet till förslaget för att det framförallt inte innehöll en tidtabell för vägen mot allmänna och fria val. Donald Tsang lovade inför sin nya mandatperiod att ett nytt reformförslag skulle presenteras snarast. Innan förslaget föreläggs LegCo skall det genomgå en omfattande konsultationsprocess. Tsang sade vidare att han skulle göra allt för att Hongkong skall kunna ta vägen till allmän rösträtt innan hans mandatperiod är slut. Detta ställde stora krav på hans förmåga att bl.a. hantera Peking.[14]

CY Leung

Den 1 juli 2012 tillträdde CY Leung som ny chefsminister. Han efterträddes 2017 av Carrie Lam.

Carrie Lam

Den 1 juli 2017 tillträdde Carrie Lam som chefsminister. Som Pekings favorit i valet till chefsminister vann hon med 777 röster av 1 200 av den icke-folkvalda kommitté som röstar fram chefsministrar. Lam är bland annat känd för att genom ett förslag om en kontroversiell utlämningslag ha utlöst demonstrationerna 2019 i Hongkong, samt för att ha varit med vid införandet av den nya säkerhetslagen 2020.[15] Under höstens stora demonstrationer i Hongkong 2019 läcktes en hemlig inspelning ut till media där Carrie Lam sa att hon ville lämna sin post om hon kunde och att hon hade väldigt små möjligheter att styra politiska utvecklingen i Hongkong som största delen kontrolleras av Xi Jingping och Centralkommiten[16][17]. 1 juli 2022 efterträddes hon av John Lee.

Rättsväsende

Hongkongs rättsväsende har sedan området överlämnades till Kina 1997 ansetts relativt oberoende från resterande Kina. När Hongkong överlämnades från Storbritannien så trädde Hongkongs grundlag, Basic Law, in som en garanti för ett oberoende rättsväsende, självstyrelse och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Principen om ett oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen har sedan överlämnandet gradvis urholkats av Kina, inte minst efter 2020 års säkerhetslag.[18]

Säkerhetslagen

Den 30 juni 2020 införde Kina en ny säkerhetslag i Hongkong. Beslutet var kontroversiellt med stor internationell uppståndelse och många kritiker menade att lagen var ett sätt för Kina att underminera principen om "ett land, två system". Lagen förbjuder bland annat "aktiviteter som syftar till separatism, uppvigling och omstörtande verksamhet samt samröre med främmande makt". Den innebär även att den kinesiska säkerhetspolisen ges mandat att agera på Hongkongs territorium, att en särskild åklagarmyndighet för säkerhetslagen skapas samt att ett särskilt råd inrättas för att "upprätthålla säkerheten i Hongkong". [18]

Kritiken mot lagen har bland annat gällt den otydliga och breda definitionen av vilka aktiviteter som lagen omfattar. Det har även lyfts kritik mot att ett parallellt rättssystem utanför Hongkongs ordinarie rättssystem skapas. Domare i mål som rör säkerhetslagen utses direkt av Hongkongs regeringschef, snarare än av domarkåren. Dessutom ska varje domares lämplighet kontrolleras av regeringschefen, vilket har lett till en direkt politisk styrning av vilka som dömer i målen gällande säkerhetslagen.[18]

Administrativ indelning

Stadsdelar

Hongkong delas i tre stora stadsdelar: Hongkongön, Kowloon och Nya territorierna.

Distrikt

Hongkongs distrikt.

Hongkong är indelat i 18 administrativa distrikt som är uppdelade mellan de tre huvudområdena Nya territorierna, Kowloon och Hongkongön.

Valdistrikt

  • Hongkongön
    • Hongkongön
  • Kowloon
    • Flamingos i Kowloon Park
      Kowloon Västra
    • Kowloon Östra
  • Nya territorierna
    • Nya territorierna Västra
    • Nya territorierna Östra

Ekonomi och transporter

Hongkong har historiskt varit en ledande centralort för sjöfart och handel i Östasien. Efter att under mitten av 1900-talet också varit en viktig plats för tillverkning av en rad konsumtionsvaror såsom kläder, leksaker radioapparater m.m. är Hongkong idag en utpräglad serviceekonomi där logistik (sjöfart och flyg) finanssektorn (banker och konsulter) jämte turism och handel dominerar.

Central gata i Hong Kongs affärsdistrikt

Hongkong har inga importtullar förutom på alkohol, tobak och drivmedel. Ekonomin anses vara en av de friaste i världen. Inkomst- och företagsskatterna är låga och affärsklimatet är öppet och lättillgängligt. Valutan är konvertibel och knuten till den amerikanska dollarn. Från 2004 har en stark uppgång skett med en årlig tillväxt på 7-8 %. Det är framför allt den positiva tillväxten i Kina som driver uppgången och därmed ökad export, ökad efterfrågan på finansiella och kommersiella tjänster och logistik. Turismen har slagit nya rekord på grund av de förenklade procedurerna för resenärer från Kina. Många företag och särskilt de små och medelstora väljer att etablera sig i Hongkong innan man tar steget in i Kina.[19]

På 1950-talet inleddes i Hongkong en intensiv industrialisering, och staden har länge haft en omfattande tillverkning av bland annat kläder, klockor, elektronik och leksaker. På grund av stigande löner och ett allt mer öppet Kina har en stor del av tillverkningen det senaste decenniet flyttat in till Guangdongprovinsen medan utvecklingen finns kvar i Hongkong.

Handel

Hongkong har, enligt Basic Law, rätt att föra en självständig handelspolitik. EU och Hongkong har ett gott samarbete i dessa frågor, speciellt inom ramen för WTO. Hongkong var värd för WTO:s sjätte ministermöte i december 2005.

1999 undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en formalisering av det redan existerande samarbetet, men visar också på Hongkongs autonomi i dessa frågor. EU har som mål att fördjupa samarbetet inom områden som utbildning, forskning och miljö.

Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. En kontinuerlig dialog förs om ytterligare åtgärder för att stimulera ömsesidigt handelsutbyte och investeringar.[20]

Först och främst är den internationella handeln drivkraften i Hongkongs dynamiska ekonomi. Staden är starkt beroende av den internationella handel som betjänas av det enorma hamnområdet. Betydelsen av Hongkong i internationell handel reflekteras också av att staden 2005 hade hela 107 konsulat och generalkonsulat, mer än någon annan stad i världen. New York hade färre, med 93 konsulat. Hongkong har en av världens minst reglerade ekonomier, är världens tionde största handelsenhet och 11:e största bankcentrum.

Hongkongs monetära politik tar sikte på att hålla valutan stabil. Eftersom värdet av Hongkongdollarn därför sedan 1983 är låst till HK$7,80 till en US$, motsvarar en Hongkongdollar omkring en svensk krona.

Viktiga näringar

Hongkong har nästan ingen jordbruksproduktion; denna sektor utgör under 0,1 % av bruttoinkomsten. Det lilla jordbruket led dessutom starkt under utbrottet av fågelinfluensa på 1990-talet. Fisket har något större betydelse, men utgör också en försvinnande liten andel av bruttoinkomsten.

Turism
En spårvagn vid Chun Yeung Street.

Turism är en annan viktig näring. Den spektakulära hamnen med sin kombination av hav och skyskrapor, shoppingmöjligheterna och den säregna brittisk-kinesiska atmosfären drar många besökare. Det senaste nöjesfältet, som lockar till sig många turister från det kinesiska fastlandet, är ett Disneyland som öppnades på Lantauön den 12 september 2005. Peak Tower på Viktoriaön är ett populärt turistmål för den som vill se ut över Hongkong.

Shopping
Wan Chai i neonbelyst regndis.

På grund av den låga skattenivån är Hongkong ett vanligt utflyktsmål för shoppingturer, särskilt från Japan. Under lång tid fungerade Hongkong som det absolut bästa stället att köpa det senaste inom elektronik till låga priser, men detta har nu till en viss del jämnat ut sig i förhållande till många andra städer i Sydostasien och Hongkongborna själva tar sig idag gärna över gränsen till Shenzhen för att konsumera.

Kommunikationer

Hong Kong International Airport.
Hongkongs tunnelbana.
Hongkongs spårväg.
Star Ferry.

Hongkong har en stark infrastruktur som betyder mycket för stadens ekonomiska konkurrensmöjligheter.

Flyg

Hong Kong International Airport är en av de viktigaste luftfartsknutpunkterna i Asien, och har direktförbindelser med en rad europeiska städer. Den är huvudbas för flera flygbolag, varav de viktigaste är Cathay Pacific och Hong Kong Airlines.

Chek Lap Kok öppnades 1998, och avlöste då den berömda Kai Tak-flygplatsen som låg inne i Hongkongs centrumområde och därför bara hade en kombinerad start- och landningsbana och därtill var i kortaste laget. Flygplatsen inne i centrum var starkt överbelastad och hade osedvanligt krävande inflygning med en knapp marginal ner till hustaken på Kowloons höghus. Byggnaden av Chek Lap Kok betydde att en stor konstgjord ö norr om Lantau skulle anläggas, och en helt ny infrastruktur med motorväg, broar och tåglinjer skulle anläggas. Denna nya infrastruktur gör inresan från flygplatsen till bland annat Victoria ungefär lika snabb som från gamla Kai Tak.

Färjetrafik

Färjor och snabbåtar knyter Hongkong med ett stort antal sydkinesiska städer längs kusten och på båda sidor av Pärlflodens utlopp. Flera av de konkurrerande rederier som driver förbindelser mellan Hongkong och Macao använder sig av norska snabbåtar. Färjor betjänar öar, och dessutom trafikerar Star Ferry-bolagets gamla passagerarfärjor sundet mellan Hongkongön och fastlandet. Det har emellertid också byggts flera tunnlar under detta sund.

Tågtrafik

Järnvägen är knuten direkt till Kinas huvudlinjer, med genomgående trafik till Peking, Shanghai, Guangzhou och en rad andra städer i provinsen Guangdong. Centralstationen ligger i Hung Hom i Kowloon.

Tunnelbana

Den 1 oktober 1979 invigdes Hongkongs tunnelbana som utgör stommen i kollektivtrafiknätet. Den har ett nät på 174 kilometer spår fördelat på 10 linjer genom de tätast befolkade områdena. Island Line löper längs Hongkongöns norra strand från väst till öst. Tsuen Wan Line går från Hongkongön till bostadsområdena inom Kowloon. Kwun Tong Line löper från den södra delen av Kowloon Yau ma Tei över till det östliga Kowloon, och går där över i Tseung Kwan O-line. Airport Express Line parallellt med Tung Chung Line går från Hongkongön, över till Kowloon och ut till flygplatsen Hong Kong International Airport. East Rail Line har en linje från Tsim Sha Tsui på sydspetsen av Kowloon som går upp till en ändstation vid Hongkongs nordgräns strax ovanför Shenzhen. En sidolinje öppnades i december 2004 och denna går till Ma On Shan och viktiga delar av Shatin. West Rail Line sammanbinder Mei Foo och Tuen Mun.

Spårvagn

Hongkongs spårväg på den norra delen av Hongkongön är en spårväg som följer samma spår som från början anlades till öppnandet 30 juli 1904. Spårvägsnätet är på 30 kilometer. En snabbare och mer modern spårväg med luftkonditionerade vagnar öppnades den 17 september 1988 mellan Tuen Mun och Yuen Long i New Territories. Av stort intresse för turismen är Peak Tram, en bergbana (ungefär som Fløibanen i Bergen) från stadsdelen Central upp till Victoria Peak.

Bussnät

Bussnätet är mycket utvecklat. Tusentals bussar av samma slag som är kända i London betjänar ett tätt linjenät. Det finns också minibusslinjer vilkas resemål oftast endast anges på mandarin.

Demografi

Hongkong är Kinas fjärde största storstadsområde. Trots att Hongkongregeringen aktivt uppmanar befolkningen till barnrika familjer (i motsättning till den ettbarnspolitik Pekingregeringen länge föredrog för de kinesiska stadsområdena), har Hongkongs födelsetal fallit till 0,94 barn per kvinna (extremt lågt i internationella sammanhang, och långt under de 2,1 barn som i utvecklade samhällen ofta anses vara gränsen för att där ge en befolkningstillväxt). Befolkningen är likväl växande, på grund av ökande inflyttning från andra områden. Speciellt efter andra världskriget ökade befolkningen avsevärt.

Språk och folkgrupper

Officiella språk i förvaltningen är kantonesiska (lokalspråket) och engelska muntligt och skriftligt. Alla skyltar och officiella texter skrivs på kantonesiska och engelska.[21] Cirka 38 procent av befolkningen uppger sig kunna föra en konversation på engelska. Dessa är till stor del under 40 år gamla.

Omkring 92 procent av befolkningen har kinesisk etnisk bakgrund. De största minoriteterna är filippiner 2,5 procent och indoneser 2,1 procent. Av befolkningen har vidare 0,8 procent västlig (vit) bakgrund, medan 2,6 procent kommer från andra delar av världen.[22]

Religion

Trappor upp till klostret med de 10 000 buddhorna.

I motsats till på fastlandet råder det full religionsfrihet i Hongkong. De flesta invånarna är buddhister och daoister, med inflytande av traditionell förfädersdyrkan, folkreligion och konfucianism. Det är omkring en halv miljon kristna i staden, det vill säga omkring 10 procent av befolkningen. Dessa är ganska jämnt fördelade mellan Romersk-katolska kyrkan och olika protestantiska samfund, bland vilka den anglikanska kyrkan är framträdande. Det finns omkring 70 000 muslimer, 2 000–3 000 judar och ett mindre antal hinduer och sikher. Trossamfunden har grundlagt skolor och institutioner för social assistans.

Den katolske biskopen av Hongkong 2002–2009, Joseph Zen, blev upphöjd till kardinal 2006.

Kultur och samhälle

Arkitektur

Bank of China Tower kvällstid.
International Commerce Centre.
Two International Finance Centre kvällstid.

Det finns inte många äldre byggnader i det centrala stadsområdet. Istället präglas staden av modern arkitektur, särskilt i de centrala och västra delarna av Hongkongsöns nordsida. Skyskraporna längs hamnen är en av stadens turistattraktioner. På Kowloonsidan var det restriktioner på skyskrapornas höjd fram till 1998, så länge den gamla flygplatsen användes. Senare har flera höga skyskrapor blivit byggda eller planerade.

Hongkongs mest kända byggnad är antagligen I.M. Peis Bank of China Tower, invigd 1990. Byggnaden var omstridd från första stund; det hävdades att skarpa kanter och andra arkitektoniska delar gav den och hela Hongkongs centrum "negativ feng shui-energi". De två vita antenntornen på toppen ska ha varit särskilt omdiskuterade, eftersom det är kinesisk tradition att tända två rökelsepinnar för de döda.

Bland andra skyskrapor märks Hongkongs högsta skyskrapa International Commerce Centre samt även The Center, Central Plaza, HSBC Main Building och Two International Finance Centre.

Bland Hongkongs största byggnadsprojekt var den nya flygplatsen på Chek Lap Kok, med tillhörande brokomplex.

Mat

Som den internationella storstad Hongkong är kan man i stort sett hitta vilken mat som helst där, men det lokala köket är av naturliga skäl en del av det kantonesiska, med fisk och skaldjur som specialiteter. Se också: dim sum, yuanyang.

Sevärdheter

Nästan samtliga distrikt i Hongkong kan anses vara en turistdestination. Följande sevärdheter kan ses som de viktigaste.

Hongkongön

Kowloon

Kowloon Walled City

Inklusive New Kowloon

  • Hong Kong Art Museum
  • Avenue of Stars
  • Clock Tower
  • Chungking Mansions
  • Hong Kong Cultural Centre
  • Hong Kong Heritage Discovery Centre
  • Hong Kong History Museum
  • Hong Kong Science Museum
  • Hong Kong International Hobby and Toy Museum
  • Hong Kong Observatory
  • Kowloon Park
  • Nathan Road
  • Ocean Terminal
  • The Peninsula Hotel
  • Temple Street
  • Ladies' Market
  • Hong Kong Space Museum
  • Star Ferry Pier, Kowloon
  • Wong Tai Sin Temple
  • Chi Lin Nunnery

New Territories

Inklusive Outlying Islands

  • Che Kung Temple
  • Cheung Chau
  • Lamma Island
  • Hong Kong Disneyland Resort
  • Hong Kong Heritage Museum
  • Hong Kong Railway Museum
  • Hong Kong Wetland Park
  • Ngong Ping 360
  • Ping Shan
  • Tai O
  • Tian Tan Buddha
  • Ting Kau Bridge
  • Tsing Ma Bridge
  • Tung Chung Fort
  • Sai Kung

Internationella relationer

Sverige

Sveriges ekonomiska förbindelser med Hongkong är främst inriktade på handel och investeringar. Hongkong är en viktig svensk handelspartner och ett 130-tal företag med svensk anknytning finns representerade i Hongkong, varav flera med regionala huvudkontor. Den aktiva svenska handelskammaren räknar mer än 160 företag som sina medlemmar. Cirka 900 personer är registrerade på konsulatets svensklista.

Exportrådet är representerat i södra Kina (Hongkong och Kanton) med sex medarbetare och delar lokaler med generalkonsulatet i Hongkong.

Ett halvt dussin svenska professorer/universitetslärare är verksamma vid universiteten i Hongkong, som gästföreläsare eller på mer permanent basis. Ett växande antal svenska studenter studerar vid universiteten i Hongkong.

En svensk präst från Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT), bor i Hongkong och arbetar deltid för svenskar i Hongkong och Kina. Föreningarna SWEA och SVIV är verksamma i Hongkong.

Hong Kong Trade Development Council har ett representationskontor i Stockholm. Vidare finns ett Sweden-China Trade Council, som bland annat verkar för ökad handel med Hongkong, en svensk intresseförening The Royal Sweden-Hong Kong Society jämte svensk-kinesiska vänskapsföreningar i Göteborg och Stockholm.

1999 deltog miljöminister Kjell Larsson i en miljökonferens i Hongkong. Demokratiminister Britta Lejon besökte Hongkong och Macau i samband med överlämnandet av Macau till Kina samma år. Under hösten 2001 besökte statssekreterare Sven-Eric Söder, UD, Hongkong liksom statssekreterare Birgitta Boström från Miljödepartementet som deltog i en miljökonferens i Macau. Transport och infrastrukturminister Ulrica Messing besökte Hongkong i november 2004. Under 2005 besökte en utskottsdelegation under ledning av förste vice talmannen Per Westerberg Hongkong, liksom näringsutskottet. Kronprinsessan Victoria besökte Hongkong den 30 september 2005 då hon bland annat deltog i ett designevenemang. I november 2005 besökte finansminister Pär Nuder Hongkong. I december 2005 ledde näringsminister Thomas Östros den svenska delegationen till 6:e WTO:s ministermöte som hölls i Hongkong. Även jordbruksminister Ann-Christin Nykvist besökte Hongkong i samband med WTO-mötet. I januari 2006 besökte trafikutskottet Hongkong och 28-31 augusti 2007 var miljö- och jordbruksutskottet här.

Bland högnivåbesök från Hongkong till Sverige kan nämnas f d miljöministern Gordon Siu 2000 och Chief Secretary for Administration Donald Tsang (numera regeringschef) i maj 2004. Permanent Secretary for Economic Development and Labour, Sandra Lee besökte Stockholm i februari 2005 och Hongkongs Secretary for Health and Welfare, Dr York Chow, besökte Sverige i maj 2005.

Officiella delegationer och företrädare för svensk förvaltning och näringsliv besöker ofta Hongkong. Kulturutbytet mellan Hongkong och Sverige är väletablerat och svenska artister inom främst musik och dans besöker Hongkong med jämna mellanrum.

I månadsskiftet november/december 2006 besökte ostindiefararen Götheborg Hongkong på sin återresa från Kanton och Shanghai till Sverige. Besöket blev ur Sverigefrämjande synpunkt mycket framgångsrikt. Bl.a. visades samtidigt innovations- och designutställningen ”Improving Life” här liksom fotoutställningen om Carl von Linné ”Herbarium Amoris”.[23]

Sveriges förbindelser med Hongkong är inriktade på handel och investeringar samt forskning och vetenskap. Hongkong är en traditionell handelspartner för Sverige och cirka 120 företag med svensk anknytning finns på plats, flera med regionala huvudkontor. Svenska exportprodukter till Hongkong är telekommunikation, personbilar samt papp och kartong. Hongkong är viktigt från kommersiell synpunkt, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska integrationen med södra Kina. Hongkong är en köpstark marknad med goda exportmöjligheter för livsmedel och konsumentprodukter. Sedan viseringsfrihet till EU för hongkongbor infördes för några år sedan finns ett ökat utrymme för turism till Sverige.

Internationella jämförelser

OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 20191 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201973 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201814 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 20184 av 179

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.

Noter

  1. ^ ”National Anthem” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 15 november 2014. https://web.archive.org/web/20141115171858/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2218.html. Läst 30 december 2014. 
  2. ^ Section 3(1) of the Official Languages Ordinance (Cap 5) föreskrivs det att "Engelska och kinesiska förklaras härmed vara officiella språk i Hongkong." Förordningen anger inte uttryckligen standarden för "kinesiska". Då mandarin och förenklade kinesiska tecken används som talade och skrivna standarder i fastlandskina, är kantonesiska och traditionella kinesiska tecken är det sedan länge etablerade de facto-standarder i Hongkong.
  3. ^ [a b] Hongkong i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 januari 2015.
  4. ^ ”Hong Kong” (på engelska). The World Factbook. CIA. 23 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 14 maj 2009. https://www.webcitation.org/5glwctzKV?url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/hk.html. Läst 17 september 2010. 
  5. ^ ”Statistics - By Subject”. www.censtatd.gov.hk. https://www.censtatd.gov.hk/en/page_8000.html#menu_action4. Läst 22 september 2021. 
  6. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 17 april 2023. 
  7. ^ ”Human Development Report 2009 – Gini Index” (på engelska). FN:s utvecklingsprogram. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2009. https://www.webcitation.org/5kbHWMLQA?url=http://hdrstats.undp.org/en/indicators/161.html. Läst 10 november 2009. 
  8. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  9. ^ [a b] Gargan, Edward A. (1 juli 1997). ”China Resumes Control of Hong Kong, Concluding 156 Years of British Rule” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/1997/07/01/world/china-resumes-control-of-hong-kong-concluding-156-years-of-british-rule.html. Läst 4 juni 2020. 
  10. ^ Donati, Jessica (27 maj 2020). ”U.S. Officially Declares That Hong Kong Is No Longer Autonomous” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/u-s-officially-declares-that-hong-kong-is-no-longer-autonomous-11590596133. Läst 16 juni 2023. 
  11. ^ ”10 saker du behöver veta om den nya nationella säkerhetslagen i Hongkong”. www.amnesty.se. https://www.amnesty.se/aktuellt/10-saker-du-behover-veta-om-den-nya-nationella-sakerhetslagen-i-hongkong/. Läst 18 juni 2021. 
  12. ^ [a b] ”Hongkong - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hongkong#natur. Läst 2 juni 2020. 
  13. ^ ”Climate of Hong Kong” (på engelska). Hong Kong Observatory. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151009155252/http://www.hko.gov.hk/cis/climahk_e.htm. Läst 20 januari 2016. 
  14. ^ ”Inrikespolitik”. Sveriges generalkonsulat i Hongkong. Arkiverad från originalet den 1 november 2007. https://web.archive.org/web/20071101162358/http://www.swedenabroad.com/Page____18982.aspx. Läst 19 februari 2008. 
  15. ^ ”Carrie Lam: The controversial leader of Hong Kong” (på brittisk engelska). BBC News. 28 september 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-48646472. Läst 18 juni 2021. 
  16. ^ ”Leaked secret recording of HK leader Carrie Lam” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-asia-china-49560937. Läst 19 februari 2023. 
  17. ^ Roantree, Greg Torode, James Pomfret and Anne Marie (2 september 2019). ”Secret recording reveals Hong Kong leader would quit if she had a choice” (på engelska). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/world/asia/secret-recording-reveals-hong-kong-leader-would-quit-if-she-had-a-choice-20190903-p52na9.html. Läst 19 februari 2023. 
  18. ^ [a b c] ”Hongkongs förlorade frihet spetsar till konflikt inom EU”. www.ui.se. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2021/mars/hongkongs-forlorade-frihet-spetsar-till-konflikt-inom-eu/?utm_source=Nyhetsbrev+Utrikesmagasinet&utm_campaign=bbd01c18d2-EMAIL_CAMPAIGN_2021_03_06_09_14&utm_medium=email&utm_term=0_8796f625ec-bbd01c18d2-187638641. Läst 18 juni 2021. 
  19. ^ ”Ekonomisk politik”. Sveriges generalkonsulat i Hongkong. Arkiverad från originalet den 1 november 2007. https://web.archive.org/web/20071101162205/http://www.swedenabroad.com/Page____18983.aspx. Läst 19 februari 2008. 
  20. ^ ”Handelspolitik”. Sveriges generalkonsulat. Arkiverad från originalet den 1 november 2007. https://web.archive.org/web/20071101162255/http://www.swedenabroad.com/Page____18984.aspx. Läst 19 februari 2008. 
  21. ^ Danielewicz-Betz, Anna; Graddol, David (1 september 2014). ”Varieties of English in the urban landscapes of Hong Kong and Shenzhen” (på engelska). Cambridge University. sid. 25. doi:10.1017/S0266078414000236. https://www.researchgate.net/publication/264534141_Varieties_of_English_in_the_urban_landscapes_of_Hong_Kong_and_Shenzhen. Läst 16 juni 2023. 
  22. ^ Statistiska uppgifter för 2016 citerade från engelskspråkiga wikipedia. Se vidare här.
  23. ^ ”Sveriges relationer med Hongkong”. Sveriges generalkonsulat. Arkiverad från originalet den 1 november 2007. https://web.archive.org/web/20071101162141/http://www.swedenabroad.com/Page____18985.aspx. Läst 19 februari 2008. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Starferryrat.jpg
Morning Star
Aqua City.jpg
Författare/Upphovsman: Anniewongw, Licens: CC BY-SA 3.0
Aqua City in Ocean Park
Cable Car Ocean Park.jpg
Författare/Upphovsman: Leonardolo, Licens: CC BY-SA 3.0
Gondola lift system in Ocean Park. The gondola lift system that connects the two parts of Ocean Park.
Stanley Peninsula.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Bank of china night.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
MTR M-Trains.jpg
Författare/Upphovsman: Baycrest, Licens: CC BY-SA 2.5
MTR Metro-Cammell Trains, photo taken at Kwun Tong Line Kowloon Bay Station nearby.
International Commerce Centre 201008.jpg
Författare/Upphovsman: WiNG, Licens: CC BY-SA 3.0
International Commerce Centre 環球貿易廣場
Discovery-Bay.jpg
Discovery Bay ferry at Lantau Island, Hong Kong
NP360 newcar02.jpg
Författare/Upphovsman: Tksteven, Licens: CC BY-SA 2.5
Ngong Ping 360 Cable Car in new colour
Buddha Monastery Hong Kong.jpg
Författare/Upphovsman: VeraVidiVici, Licens: CC BY-SA 4.0
Stairs up to the 10 000 buddha monastery
Hong Kong tram 28.jpg
(c) Photograph by Mike Peel (www.mikepeel.net)., CC BY-SA 4.0
Hong Kong tramways 28
Amazing Asian Animals - Panda Ying Ying.jpg
Författare/Upphovsman: Anniewongw, Licens: CC BY-SA 3.0
Amazing Asian Animals - Panda Ying Ying
Ship-Star-Cruises-Star-Pisces-Hong-Kong-Dec-2008-02.JPG
Författare/Upphovsman: Acred99, Licens: CC BY-SA 3.0
Hong Kong Ocean Terminal 2009 new years celebration with Star Cruises ship Star Pisces as a beautiful back drop to Victoria Harbor.
HK Causeway Bay Buidlings 2007.jpg
Författare/Upphovsman: [2], Licens: CC BY-SA 2.0
Causeway Bay 銅鑼灣
Tian Tan Buddha 2013.JPG
Författare/Upphovsman: Mimihitam, Licens: CC BY-SA 3.0
The Big Buddha
IFC, Hong Kong Island (2796343561)(cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Peter Dowley from Dubai, United Arab Emirates, Licens: CC BY 2.0
The low cloud was tailor-made to show off the huge IFC tower.
HK Tramways 174 at Chun Yeung Street (20181214125713).jpg
Författare/Upphovsman: N509FZ, Licens: CC BY-SA 4.0
Bringing the Santa to Chun Yeung Street market.
HongKongCitizens.jpg
Författare/Upphovsman: Toby Oxborrow, Licens: CC BY-SA 2.0
Hong Kong citizens
Evening hordes
HK Kowloon City District 2008.jpg
Författare/Upphovsman: WiNG, Licens: CC BY 3.0
HK Kowloon City District 九龍城區
Hong Kong Island Street.jpg
Författare/Upphovsman: VeraVidiVici, Licens: CC BY-SA 4.0
Central street in Hong Kong
Hong-Kong-om-natten.jpg
Wan Chai sett från Central i regndis
Night cityscape from Victoria Peak, Hong Kong 2016-05-15.jpg
Författare/Upphovsman: Big Ben in Japan, Licens: CC BY-SA 2.0
The colors change every second, so it's never the same view twice.
Map of Hong Kong 18 Districts en.svg
Författare/Upphovsman: User:Moddlyg, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of Hong Kong & 18 Districts (English Version)
ATENU1575 at Nathan Rd, Salisbury Rd (20190131114255).jpg
Författare/Upphovsman: N509FZ, Licens: CC BY-SA 4.0
This one with Coloxyl banners.
Lrt p41111.jpg
Författare/Upphovsman: Steven m, Licens: CC BY-SA 3.0
Lrt_p41111
HKIA at night.jpg
(c) Toyotaboy95engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Hong Kong International Airport building at night
Park Kowloon.jpg
Författare/Upphovsman: VeraVidiVici, Licens: CC BY-SA 4.0
Flamingos in Kowloon Park
Hong Kong Location.png
(c) Alanmak from en.wikipedia.org, CC BY-SA 3.0

The location of Hong Kong within the Pearl River Delta

The map also shows the maritime boundary of Hong Kong since July 1 1997.
Stanley Main Beach 201307.jpg
Författare/Upphovsman: Wing1990hk, Licens: CC BY 3.0
Stanley Main Beach
Tai Long Wan 2010.jpg
Författare/Upphovsman: WiNG, Licens: CC BY-SA 3.0
Tai Long Wan 大浪灣 (西貢)
HK Harbour at Dusk 20110805.jpg
Författare/Upphovsman: momo from Hong Kong, Licens: CC BY 3.0
HK Harbour at Dusk
Hong kong bruce lee statue.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Johnson Lau antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Statue by Cao Chong-en of the movie star and Chinese martial artist Bruce Lee on the Avenue of Stars of Hong Kong