Homer's Enemy

Homer's Enemy
Avsnitt av Simpsons
AvsnittsnummerSäsong 8
Avsnitt 176
RegissörJim Reardon
ManusJohn Swartzwelder
Produktionskod4F19
Originalvisning4 maj 1997
Show runner(s)Bill Oakley
Josh Weinstein
Couch gagBart blir grön så Homer slår till TV:n som gör Bart röd, Homer slår då till Bart och han blir gul.[1]
GästskådespelareFrank Welker
DVD-kommentarerMatt Groening
Josh Weinstein
Hank Azaria
Jim Reardon
Avsnitt ur säsong 8
27 oktober 1996 – 18 maj 1997
  1. Treehouse of Horror VII
  2. You Only Move Twice
  3. The Homer They Fall
  4. Burns, Baby Burns
  5. Bart After Dark
  6. A Milhouse Divided
  7. Lisa's Date with Density
  8. Hurricane Neddy
  9. El Viaje Misterioso de Nuestro Jomer (The Mysterious Voyage of Homer)
  10. The Springfield Files
  11. The Twisted World of Marge Simpson
  12. Mountain of Madness
  13. Simpsoncalifragilisticexpiala(Annoyed Grunt)cious
  14. The Itchy & Scratchy & Poochie Show
  15. Homer's Phobia
  16. Brother from Another Series
  17. My Sister, My Sitter
  18. Homer vs. the Eighteenth Amendment
  19. Grade School Confidential
  20. The Canine Mutiny
  21. The Old Man and the Lisa
  22. In Marge We Trust
  23. Homer's Enemy
  24. The Simpsons Spin-Off Showcase
  25. The Secret War of Lisa Simpson
Säsonger
1 · 2 · 3 · 4 · 5 · 6 · 7 · 8 · 9 · 10
11 · 12 · 13 · 14 · 15 · 16 · 17 · 18 · 19 · 20 · 21 · 22 · 23 · 24 · 25 · 26 · 27 · 28 · 29 · 30 · 31 · 32 · 33 · 34 · 35

"Homer's Enemy" är avsnitt 23 från säsong åtta av Simpsons. Avsnittet sändes på Fox i USA den 4 maj 1997. I avsnittet anställer Mr. Burns Frank Grimes till sitt kärnkraftverk och han blir Homers kollega. Grimes blir snart irriterad på Homers beteende och inkompetens. Bart blir under tiden ägare av en fabrik. Avsnittet regisserades av Jim Reardon och skrevs av John Swartzwelder baserat på en historia av Bill Oakley. Frank Welker gästskådespelar som en hund. Avsnittet har av flera bedömts av som en av de mörkaste.

Handling

Mr. Burns kollar på "Kent's People" som visar ett reportage om Frank Grimes. Reportaget får Burns att anställa Grimes som hans vice VD. Nästa dag ser Burns på TV ett reportage om en hund som gjort hjälteinsatser och han vill istället nu göra den till vice VD. Eftersom Burns glömt att han gav Grimes den rollen dagen innan så ger han istället Grimes ett mindre jobb i Sektor 7G. Grimes blir arbetskollega till Homer och Grimes gillar inte Homer. Han tycker att han har dålig arbetsmoral och är oansvarig. Då Grimes räddar Homer från att av misstag dricka svavelsyra blir Burns arg på Grimes eftersom han förstörde en vägg och han får en varning och lägre lön. Detta gör Grimes ännu mera arg på Homer, och efter att han snor hans privata prylar förklarar Grimes för Homer att han är hans fiende. Bart besöker under tiden en auktion och köper en industrilokal på "35 Industri Way" för en dollar.

Homer bjuder Grimes hem på middag. Då han besöker Homers hem blir han avundsjuk på hans liv och berättar att det han som är felet med Amerika, vilket gör Homer ledsen. Nästa dag försöker Homer bli en mönsteranställd men Grimes tycker att det han gör är patetiskt. Grimes berättar för Homers arbetskompisar hur korkad han är men de förstår inte, Grimes vill då bevisa att Homer är lika intelligent som en sexåring. Bart leker i sin nya fabrik och "anställer" Milhouse. Grimes ser att de har en tävling för barn i fabriken som går ut på att bygga framtidens kärnkraftverk. Grimes ger Homer då ett reklamblad om tävlingen men struntar i att nämna att den är för barn. Homer bestämmer sig för att delta i tävlingen. Under natten rasar fabriken ihop så Bart slutar sin karriär som fabriksägare. Det är final i modelltävlingen och Homer vinner trots att tävlingen var för barn vilket gör Grimes arg och han blir tokig och börjar bete sig som Homer. Grimes tar då med händerna i en högspänningskabel utan säkerhetshandskar och får en elchock och dör. En begravning hålls för Grimes där Homer somnar. Då han ber Marge att byta TV-kanal i sömnen skrattar alla.

Produktion

"Homer's Enemy" skrevs av John Swartzwelder och regisserades av Jim Reardon. Producenterna Bill Oakley och Josh Weinstein ville göra avsnittet eftersom han ville ha avsnitt som tänjde på gränserna.[2] Idén kom från Bill Oakley som ville ha ett avsnitt där Homer hade en fiende. De ville ha ett avsnitt där en vanlig person som inte känner Homer träffar honom och de valde att han inte skulle gilla honom eftersom de ansåg att det skulle bli roligare.[2] I avsnittet framställs Homer som en vanlig amerikan, men i vissa scener visas han negativa egenskaper och enfald är mycket tydligare är vanligt enligt produktionen.[2][3]

Animatörerna och designerna hade problem att bestämma hur Grimes skulle se ut. De tänkte en tid designa honom som en stark marinsoldat[4] men de gjorde honom som en blandning mellan Michael Douglas[2] och en rumskamrat till Jim Reardon.[4] Hank Azaria fick göra rösten till Frank Grimes. De tänkte en tid ge den till en gästskådespelare men de valde Azaria eftersom han vet vad som krävs av rollfiguren.[2] Azaria själv skulle valt William H. Macy och gjorde en parodi på honom när han spelade Grimes.[5] Producenterna hjälpte Azaria mer än de brukar för att förklara vad rollfiguren är för person.[2] Azaria anser efteråt att det är den jobbigaste rollfiguren han haft eftersom det var mycket känslor.[5] Josh Weinstein anser efteråt att det var synd att de dödade Grimes eftersom han är rolig figur.[2] George Meyer har sagt att Grimes var dödsdömd i Springfield då han påpekade alla som omdömeslösa och idioter. Han sa det som vi andra skulle vilja säga.[6] Den korta delen att Bart köper fabrik lades in för att ge lite gladare handling i avsnittet. De valde ett av barnen eftersom man skulle få se vad barnen gör under tiden som Homer får en ny kollega.[2] Frank Grimes har efteråt refererats flera gånger i andra avsnitt.

Mottagande

Avsnittet fick en Nielsen rating på 7.7 vilket ger 7,5 miljoner hushåll och hamnade på plats 56 över mest sedda program under veckan[7] och hamnade på plats sex över mest sedda på Fox.[8] I boken Leaving Springfield beskriver Robert Sloane att avsnittet visar hänsynen man har för Simpsons. Den visar att deras idéer inte blivit så kritiserade av någon annan i serien som i avsnittet.[9]

Chris Turner anser att i avsnittet kan man anse att Grimes är en hårt arbetande amerikan,[3] men att den late Homer blir segraren i slutet.[3] Josh Weinstein anser att många av fansen anser att avsnitten var för mörk och saknar humorn och den visar Homer som en för dålig person.[2] Warren Martyn och Adrian Wood har i I Can't Believe It's a Bigger and Better Updated Unofficial Simpsons Guide beskrivit avsnittet som en av de mörkaste men också smartaste avsnitten.[1] Under 2007 kallade Vanity Fair kallat avsnittet för den sjunde bästa i seriens historia.[10] Rick Mercer har beskrivit avsnittet att den är bra och en av de mörkaste i serien.[11] Jon Bonné på MSNBC anser att avsnittet är exempel på ett dåligt avsnitt från säsongen.[12]

Under 2000 placerade Matt Groening avsnittet som den sjätte bästa.[13] Avsnittet är en av Josh Weinsteins favoriter och anser att bästa scenen är då Grimes besöker familjen Simpsons hem.[2] Ricky Gervais kallar avsnittet för det mest kompletta avsnittet.[14] I boken My Life as a 10-Year-Old Boy har Nancy Cartwright hyllat Azarias i avsnittet och anser att avsnittet är en bra beskrivning av hur han kan förändra sin röst.[15] Under 2007 ansåg Mike Reiss att avsnittet är en av de två sämsta.[16] Under 2006 listade IGN.com avsnittet som nummer 17 över de bästa engångsrollfigurerna i serien.[17] Då Clancy Wiggum säger till Ralph Wiggum att gå ner från scenen användes repliken i sången "Ralph Wiggum".[2] Under 2000 genomfördes en offentlig bordsläsning av avsnittet på The Comedy Festival.[18]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b] Martyn, Warren; Wood, Adrian (2000). ”Homer's Enemy”. BBC. http://www.bbc.co.uk/cult/simpsons/episodeguide/season8/page23.shtml. Läst 13 februari 2007. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Weinstein, Josh. The Simpsons season 8 DVD commentary for the episode "Homer's Enemy". [DVD]. 20th Century Fox 
  3. ^ [a b c] Turner 2004, s. 99–106.
  4. ^ [a b] Reardon, Jim. The Simpsons season 8 DVD commentary for the episode "Homer's Enemy". [DVD]. 20th Century Fox 
  5. ^ [a b] Azaria, Hank. The Simpsons season 8 DVD commentary for the episode "Homer's Enemy". [DVD]. 20th Century Fox 
  6. ^ ”Interview with George Meyer”. The Believer. 1 september 2004. http://www.believermag.com/issues/200409/?read=interview_meyer. Läst 3 januari 2011. 
  7. ^ The Associated Press (8 maj 1997). ”'Ellen', 'Forrest Gump' boost ABC”. South Florida Sun-Sentinel. 
  8. ^ ”Nielsen Ratings/Sept. 16–22”. Long Beach Press-Telegram (The Associated Press). 25 september 1991. Läst 13 september 2008. 
  9. ^ Sloane 2003, s. 149.
  10. ^ Orvted, John (5 juli 2007). ”Springfield's Best”. Vanity Fair. http://www.vanityfair.com/culture/features/2007/08/top10simpsons200708. Läst 13 juli 2007. 
  11. ^ Caldwell, Rebecca; Shoalts David (1 mars 2003). ”My favourite episode”. The Globe and Mail. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930072501/http://www.theglobeandmail.com/servlet/ArticleNews/PEstory/TGAM/20030201/RVSIMS/Arts/thearts/thearts_temp/5/5/44/. Läst 11 september 2008. 
  12. ^ Bonné, Jon (10 oktober 2000). ”‘The Simpsons’ has lost its cool”. MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/3341527/. Läst 19 september 2008. 
  13. ^ ”Springfield of Dreams”. EW.com. 14 januari 2000. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012014638/http://www.ew.com/ew/article/0,,275114,00.html. Läst 28 februari 2007. 
  14. ^ ”Best in D'oh”. EW.com. 31 mars 2006. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012052953/http://www.ew.com/ew/article/0,,1176431,00.html. Läst 28 februari 2007. 
  15. ^ Cartwright 2000, s. 102.
  16. ^ Drzewiecki, James (19 april 2007). ”'Simpson' writer returns to a familiar scene”. The Bristol Press. 
  17. ^ ”The Top 25 Simpsons Peripheral characters”. IGN.com. 6 oktober 2006. http://tv.ign.com/articles/730/730957p2.html. Läst 15 mars 2007. 
  18. ^ Bianculli, David (14 februari 2000). ”Laughs rule as 'Simpsons' go live”. New York Daily News. http://articles.nydailynews.com/2000-02-14/entertainment/18142218_1_dan-castellaneta-nancy-cartwright-hank-azaria. Läst 3 januari 2011. 
  • Cartwright, Nancy (2000). My Life as a 10-Year-Old Boy. New York City: Hyperion. ISBN 0-7868-8600-5 
  • Richmond, Ray; Antonia Coffman (1997). The Simpsons: A Complete Guide to Our Favorite Family. New York City: HarperCollins. ISBN 0-00-638898-1 
  • Sloane, Robert (2003). ”Who Wants Candy?”. i Alberti, John (ed.). Leaving Springfield: The Simpsons and the Possibility of Oppositional Culture. Wayne State University Press. ISBN 0-8143-2849-0 
  • Turner, Chris (2004). Planet Simpson: How a Cartoon Masterpiece Documented an Era and Defined a Generation. Toronto: Random House Canada. ISBN 0-679-31318-4 

Externa länkar