Hofors kommun
| Hofors kommun Kommun | |
 Hofors centrum | |
| Slogan | Sveriges vänligaste kommun |
|---|---|
 Hofors kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Centralort | Hofors |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 9 375 ()[1] |
| Areal | 445,71 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 409,91 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 35,8 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 22,87 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 60°33′00″N 16°17′00″Ö / 60.55°N 16.283333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Gävle domkrets (–) Sandvikens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2296[3] |
| Anställda | 1 125 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2104 |
| GeoNames | 2706055 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Hofors kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är tätorten Hofors.
Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med rekaterad verksamhet, nämligen järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden minskat drastiskt, även om ett visst uppsving kunde skönjas i slutet på 2010-talet.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, sedan åtminstone 2010 har de också varit en del av de styrande koalitionerna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Torsåkers socken där vid kommunreformen 1862 Torsåkers landskommun bildades. 1925 utbröts ur denna Hofors landskommun.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Hofors kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hofors och Torsåkers landskommuner.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och ingår sen dess i Gävle domsaga.[6]
Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska. [7]
Geografi
Topografi och hydrografi
Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Järnmalm har brutits i Stillgruvan och Storgruvan norr om sjön Stor-Gösken från medeltiden till början av 1900-talet. Kuperade, skogklädda moränområden finns i väster och i öster finns Torsåker och Hoåns dalgång med öppna, flacka finsedimentområden. I kommunen finns kalottberg som Söderåsen och Högstaåsen som bildats när genom att höjderna nått över högsta kustlinjen och nedre delen därför fått en ursvallad nivå.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
| Hofors kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns sju naturreservat i Hofors kommun.[10] Som exempel kan nämnas Köpmansmossen som omfattar ett område på 142 hektar och bildades 1987. Reservatet utgörs av en fågelrik myr som besöks av bland annat tofsvipa, trana och grönbena. Köpmansmossen är även skyddad som Natura 2000-område.[11] Ett annat exempel är Surtjärn som omfattar 7,5 hektar och ursprungligen var ett domänreservat bildat 1983. I reservatet finns tallar som vuxit i mer än 300 år. På dessa växer tallticka, en vedsvamp som växer på levande tallar som är över 150 år.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Hofors församling och Torsåkers församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000 och i detta fall överensstämmer med landskommunerna Hofors (bildad 1925) och Torsåker.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Hofors kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Hofors | 6 090 |
| 2 | Torsåker | 848 |
| 3 | Robertsholm | 415 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 18 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 lämnade Miljöpartiet koalitionen och det blev då den första mandatperioden någonsin där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde kommunen i en gemensam koalition.[13] Samarbetet sprack dock i början av 2017 och orsaken uppgavs vara att Vänsterpartiet ansågs vara konfliktsökande. Vänsterpartiet uppgav att Socialdemokraterna var utan politiska visioner. En ny styrande koalition bildades genom att Socialdemokraterna istället ingick ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna.[14] Samma partier behöll makten även under mandatperioden 2018–2022. Denna gång dock som minoritetsstyre.[15] Koalitionen tappade mandat efter valet 2022 men ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och kunde på så sätt stanna vid makten.[16]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018-2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Diana Blomgren |
| Förste vice ordförande | L | Torbjörn Nordström |
| Andre vice ordförande | V | Samuel Gonzalez Westling |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SKP | FHT | SD | HOP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 6 | 24 | 6 | 3 | 2 |
| 41 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 6 | 24 | 7 | 2 | 2 |
| 41 | 90,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 6 | 25 | 6 | 2 | 2 |
| 41 | 88,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 26 | 1 | 5 | 2 | 3 |
| 41 | 88,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 27 | 5 | 1 | 4 |
| 41 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 26 | 5 | 3 | 3 |
| 41 | 88,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 24 | 3 | 5 | 2 | 3 |
| 41 | 83,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 20 | 2 | 4 | 2 | 1 | 3 |
| 35 | 82,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 21 | 3 | 3 | 1 | 3 |
| 35 | 83,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 18 | 3 | 2 | 1 | 2 | 3 |
| 35 | 76,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 17 | 1 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 |
| 31 | 74,32 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 14 | 1 | 4 | 2 | 2 | 1 | 4 |
| 31 | 76,10 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 14 | 1 | 3 | 2 | 2 | 2 | 4 |
| 31 | 79,86 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 12 | 1 | 3 | 4 | 2 | 2 | 3 |
| 31 | 81,58 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 10 | 4 | 5 | 2 | 3 | 1 | 3 |
| 31 | 81,93 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 10 | 5 | 4 | 2 | 2 | 1 | 4 |
| 31 | 78,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna, två tillhör Hoforspartiet medan centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, moderaterna och sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[17]
| Presidium 2018-2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Tomas Isaksson |
| Vice ordförande | C | Jakob Staland |
| 2:e vice ordförande | V | Samuel Gonzalez Westling |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Marie-Louise Dangardt, Socialdemokraterna, 2003–31 december 2016[18][19]
- Linda-Marie Anttila, Socialdemokraterna, 1 januari 2017–8 mars 2022[20][21][19]
- Kenneth Axling, Socialdemokraterna, 8 mars 2022–31 december 2022[21][22]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Tomas Fröjd | V | Carina Halfvars |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Daniel Johansson | V | Daniel Winterhamre |
| Miljö- och byggnadsnämnden | V | Sören Bergqvist | S | Viktor Rasjö |
| Valnämnden | S | Ann-Cathrin Sundberg | V | Inge-Gerd Cliffoord |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet. Av de cirka 38 procent av arbetstillfällena som tillverkningsindustrin stod för tillhandahöll Ovako Steel AB mer än hälften. Förutom stålindustrin fanns även företag inom verkstadsbranschen så som Bäckströms Mekaniska Hofors AB som var huvudleverantör till basindustrin i regionen.
Genom kommunala försök att bredda näringslivet med tjänsteföretag har callcenter som Vendator Contact Center AB, kommunikationsföretag som iTell AB och logistikföretag som StjärnDistribution AB, etablerat sig där.[8]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av riksvägarna 68 och 80. Genom kommunen går även järnvägen Gävle–Borlänge.[8]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Hofors kommun | |
 (c) Olof Lagerkvist, CC BY 3.0 Brännkärrsgatan, Hofors (2011). | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 4 740 st (50,24 %) |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 3 059 st (32,42 %) |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 984 st (10,43 %) |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 652 st (6,91 %) |
| Könsfördelning | |
| Män | 4 863 st (51,54 %) |
| Kvinnor | 4 572 st (48,46 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 1 377 st (14,59 %) |
| 15–24 år | 1 150 st (12,19 %) |
| 25–54 år | 3 153 st (33,42 %) |
| 55–64 år | 1 341 st (14,21 %) |
| 65+ år | 2 414 st (25,59 %) |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [23] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Hofors kommun 1970–2020[23] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 15 615 | |||
| 1975 | 14 456 | |||
| 1980 | 13 170 | |||
| 1985 | 12 368 | |||
| 1990 | 12 028 | |||
| 1995 | 11 368 | |||
| 2000 | 10 624 | |||
| 2005 | 10 197 | |||
| 2010 | 9 741 | |||
| 2015 | 9 435 | |||
| 2020 | 9 570 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 591, eller 16,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 435 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 287, eller 12,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 372 den 31 december 2002).[24]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Hofors kommun 9 435 personer. Av dessa var 1 272 personer (13,48 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
| Födelseland[25] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 8 163 |
| 2 |  Finland | 401 |
| 3 |  Somalia | 130 |
| 4 | Asien: Övriga länder | 88 |
| 5 |  Norge | 77 |
| 6 |  Eritrea | 72 |
| 7 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 71 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 62 |
| 9 |  Afghanistan | 52 |
| 10 |  Irak | 42 |
| 11 |  Syrien | 39 |
| 11 |  Thailand | 39 |
| 13 |  Iran | 36 |
| 14 |  Turkiet | 30 |
| 15 |  Bosnien och Hercegovina | 26 |
| 16 | Europa utom EU: Övriga länder | 20 |
| 17 |  Danmark | 18 |
| 18 |  Tyskland | 15 |
| 19 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 14 |
| 19 | Sydamerika | 14 |
| 19 |  Polen | 14 |
| 22 | Nordamerika | 9 |
| 23 |  Island | 2 |
| 24 |  Sovjetunionen | 1 |
| 25 | Oceanien | 0 |
| 25 | Okänt födelseland | 0 |
Kultur
Kulturarv
Under många århundraden var Hofors en utpräglad bruksbygd, och Gästriklands bergslag hade sin verksamhet i kommunen.
Ett av områdets industriminnen är Kratte masugn, numer ruiner efter ett komplett järnbruk med masugn och smedja som anlades 1672. Masugnen lades ner 1881 men återstår gör bland annat det tidigare våghuset som används som kapell.[26] Men kommunen är även känd för andra järnrelaterade arv, nämligen Kråknäsjärnet. Fyndet hittades 1993 i närheten av Torsåkers kyrka och tillverkades omkring år 0.[27]
Andra kulturarv är gränsröset Skuruhäll i skogarna mellan Falun och Hofors och de runinskrifter som hittats i kommunen.
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad.
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t så sent som 1968 enligt det äldre regelverket och registrerades hos PRV 1974 enligt det nyare. Rundlarna eller "kronbladen" syftar på stål som bland annat används till kullager. [28]
Se även
- Personer med anknytning till Hofors kommun
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ [a b c] ”Hofors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hofors. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=G%C3%A4vleborg&municipalities=Hofors&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Köpmansmossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/kopmansmossen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a885&sv.12.382c024b1800285d5863a885.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Surtjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/surtjarn.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a885&sv.12.382c024b1800285d5863a885.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”S och V ska styra Hofors”. Gefle dagblad. Arkiverad från originalet den 7 december 2014. https://web.archive.org/web/20141207085007/https://www.gd.se/gastrikland/hofors/s-och-v-ska-styra-hofors-1. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet”. Arbetarbladet. Arkiverad från originalet den 10 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170310030747/http://www.arbetarbladet.se/gavleborg/hofors/nytt-styre-i-hofors-socialdemokraterna-bryter-med-vansterpartiet. Läst 5 oktober 2023.
- ^ Redin, Jonas (3 oktober 2018). ”Hofors styrande partitrio fortsätter – men nu i minoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hofors-styrande-partitrio-fortsatter-men-nu-i-minoritet. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Senaste nytt om valet 2022 i Gävleborgs län”. SVT Nyheter. 5 september 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/senaste-nytt-om-valet-2022-i-gavleborgs-lan. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Hofors kommun. http://www.hofors.se/kommun--politik/politik/fortroendevalda/kommunstyrelsen.html. Läst 27 december 2016.
- ^ läs online, www.gd.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.hofors.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.hofors.se , läst: 16 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.hofors.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gd.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. Läst 2 januari 2021.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 december 2016.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Kalvsnäs kvarn och Kratte masugn”. Länsmuseet Gävleborg. 4 februari 2021. https://lansmuseetgavleborg.se/kulturmiljo/jarnriket/besoksmal/kalvsnas-kvarn-och-kratte-masugn/. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Gåtfulla Kråknäsjärnet gäckar forskare”. Arbetarbladet. 12 oktober 2008. https://www.arbetarbladet.se/2008-10-13/gatfulla-kraknasjarnet-gackar-forskare. Läst 5 oktober 2023.
- ^ Nevéus, Clara; Bror Jacques de Wærn (1992). Ny svensk vapenbok. Streiffert. ISBN 91-7886-092-X
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hofors kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Hofors Municipality in Gävleborg County
- Designd by me, based on Image:Gävleborg County.png
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Hofors centrum i Gävleborgs län, västra Gästrikland