Hofors
| Hofors | |
| Tätort Centralort | |
 Hofors centrum | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Hofors kommun |
| Distrikt | Hofors distrikt |
| Koordinater | 60°32′43″N 16°17′39″Ö / 60.54528°N 16.29417°Ö |
| Area | |
| - tätort | 645 hektar (2023)[3] |
| - kommun | 445,71 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 6 037 (2023)[3] |
| - kommun | 9 348 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 9,4 inv./hektar |
| - kommun | 21 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Hofors |
| Postnummer | 813 XX |
| Riktnummer | 0290 |
| Tätortskod | T7112[4] |
| Beb.områdeskod | 2104TC101 (1960–)[5] |
| Geonames | 2706057 |
  Ortens läge i Gävleborgs län | |
| Wikimedia Commons: Hofors | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hofors är en tätort i Gästrikland och centralort i Hofors kommun, Gävleborgs län samt kyrkby i Hofors socken i närheten av landskaps-/länsgränsen till Dalarna och är belägen cirka 53 kilometer väster om Gävle.
Historia
Hofors är uppbyggt kring stålindustrin med anor i ett gammalt järnbruk från 1600-talet. Hofors omnämns för första gången 1549, då som Hoffors.[6]
Orten var dock sedan vikingatiden vallområde för bönderna i Torsåker, som på somrarna tog dit sina djur och hade dem på sommarbete. Bruket utvecklades sedermera till en modern industriort med ett stålverk inom Ovako-koncernen, Hofors största arbetsgivare. Näst största arbetsgivare är Hofors kommun.
Ägare till Hofors bruk var under 1600- till 1800-talet släkten Petre. Den kanske mest kände i släkten Petre var Thore Petre, brukspatron och riksdagsman, som arbetade mycket för att barn skulle få gå i skolan, något som inte alls var självklart på 1800-talet.
Släkten Petre gav namn åt Torsåkers första skola på 1700-talet (nerlagd), "Petreskolan i Prästhyttan", och Thore Petre själv har gett namn åt en av Hofors nuvarande skolor, Petreskolan utöver det finns Värnaskolan, Hagaskolan (numera nedlagd) och Lillåskolan. För de yngre barnen finns det förskolor både i Robertsholm, Born, Lillån, på Västerhöjden och i centrum. Gymnasieskolan och komvux Björkhagsskolan ligger också i närheten av centrum.
I slutet av 1800-talet moderniserades produktionen, i det att flera av de mindre järnbruken släkten ägde lades ned och tillverkningen koncentrerades till Hofors, där ett modernt bessemersmältverk uppfördes. Två masugnar även och på 1880-talet ett götvalsverk. Vid sekelskiftet 1900 hade bruket 500 anställda, förutom gruvarbetare och skogsarbetare som lydde under bruket.[7] Befolkningen i Hofors har minskat kraftigt under senare år. Hofors ingick efter Kommunreformen 1863 i Torsåkers landskommun. 1925 utbröts ur denna Hofors landskommun. Dessa uppgick 1971 i Hofors kommun med Hofors som centralort.[8]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Hofors 1920–2020[9][10][11][12][13][14][15][16][17][18] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 2 900 | ## | ||
| 1930 | 4 060 | ## | ||
| 1935 | 4 486 | ## | ||
| 1940 | 6 093 | ## | ||
| 1945 | 6 887 | ## | ||
| 1950 | 8 111 | ## | ||
| 1960 | 10 151 | 451 | ||
| 1965 | 12 063 | 498 | ||
| 1970 | 11 671 | 526 | ||
| 1975 | 11 459 | 650 | ||
| 1980 | 10 059 | 700 | ||
| 1990 | 8 826 | 702 | ||
| 1995 | 8 191 | 706 | ||
| 2000 | 7 438 | 708 | ||
| 2005 | 7 021 | 708 | ||
| 2010 | 6 681 | 697 | ||
| 2015 | 6 090 | 631 | ||
| 2020 | 6 200 | 632 | ||
Anm.: 1930-1935 som Hofors med Born, 1940 som Hofors med Born och Fagerstaberg. Sammanvuxen med Robertsholm 1975. Robertsholm utbruten 2015 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Bostadsområden
- Born
- Böle
- Bönhusberget
- Centrum
- Fagersta by
- Göklund
- Hammaren
- Lillån
- Muntebo
- Robertsholm
- Rönningen
- Sibbersbo
- Silverdalen
- Standarn
- Västerhöjden
- Edsken
Kommunikationer
Hofors station ligger i Robertsholm cirka tre km norr om centrala Hofors. Stationen ligger längs järnvägslinjen Bergslagsbanan och har förbindelse västerut med bland annat Borlänge C och Falun C samt österut med Gävle C via Storvik och Sandviken.
De viktigaste busslinjerna är linje 141 mot Sandviken via Storvik och Kungsgården samt linje 241 som går mellan Falun och Gävle via Hofors, Storvik och Kungsgården.
Hofors ligger utefter landsvägen E16 mellan Falun och Storvik.
| Avstånd | Tåg | Buss | Bil | |
|---|---|---|---|---|
| Stockholm | 220 km | 2 tim 40 min | 3 tim 30 min | 2 tim 30 min |
| Arlanda | 185 km | 2 tim 20 min | - | 2 tim |
| Gävle | 55 km | 40 min | 60 min | 40 min |
| Sandviken | 33 km | 23 min | 45 min | 30 min |
| Falun | 40 km | 25 min | 40 min | 30 min |
| Borlänge | 59 km | 45 min | - | 1 tim |
| Västerås | 140 km | 2 tim 50 min | - | 1 tim 30 min |
| Örebro | 207 km | 2 tim (från Torsåker) | - | 2 tim 50 min |
Hofors hembygdsgård
Hofors hembygdsgård består framförallt av två arbetarbostäder från 1870-talet. I byggnaderna finns museum med rum som visar hur bruksfamiljer levde under 1880-, 1920-, 1950- och 1980-talen.[19] Hembygdsgården har också utställningar med Hofors historia och en utställning om Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot.[20]
I hembygdsgården finns även olika föremål från bruket, däribland en fallhammare som var i drift 1920–1989.
Hofors hembygdsgård, arbetarbostäderna.
Hofors hembygdsgård, föremål från bruket.
Idrott
Någon kilometer utanför tätorten ligger Hoforsbacken, en mindre skidanläggning som drivs ideellt i Friluftsfrämjandets regi. Skidanläggningen har fem nedfarter och två liftar. Friluftsfrämjandet driver här en populär skidskola för olika åldrar och alldeles bredvid ligger crossbanan. I Hofors i direkt anslutning till Petreskolan ligger Hoforshallen (badhus, 2 gym och gymnastiksal) och ca 50 meter därifrån finns en inomhushall för BMX- och skateboardåkning, Ishallen där Hofors Hockey Club håller till, möjligheter till att utöva friidrott, skidspår och fotbollsplaner. Strax utanför Böle industriområde ligger Hofors Ridklubb. Utanför Robertsholm finns en kanotklubb som stått värd för SM i kanot-sprint. Förbi Edskevall i Dalkarsboviken ligger en vattenskidklubb. I Långnäs ligger dessutom en golfbana som blivit framröstad såsom en av landets vackrare. Det finns flera allmänna badplatser och möjligheter till fiske. Är man intresserad av långfärdsskridskor erbjuder Edsken och Pråmleden fina banor.
Den internationella rinkbandyturneringen Hofors World Cup arrangerades i Hofors varje år 1984-1998.
Idrottsföreningar och -klubbar
- Hofors Allmänna Idrottsförening
- Hofors Golfklubb
- Hofors ridsällskap
- Hofors Hockeyclub
- Hofors Bangolfklubb
Sjöar och tjärnar
- Hammardammen; ur Hammardammen tog reningsverket tidigare dricksvattnet till Hofors befolkning. Men nu tas dricksvattnet från sjön Hyen utanför bostadsområdet Robertsholm.
- Lillgösken
- Lissjötjärnarna
- Storgösken
- Storfly
- Lillfly
- Edsken
- Tolven
Åar och vattendrag
- Hoån
- Lillgöskebäcken
- Lillåbäcken
- Björktjärnsbäcken
- Nordgrensgårdsbäckarna
- Hammardammskanalerna
- Storflybäcken
- Knivtjärnsbäcken
Kända personer från Hofors
- Anders Eklund
- Ove Berg
- Ulf Söderström
- Andreas Johansson
- Cecilia Klang
- Lasse Åberg
- Radioaktiva Räker
- Per Åhlin
- Lars Sandlin
- Jenny Hellström
- Itchy Daze
- Molly Johnson
- Kerstin Hesselgren
- Jan-Erik Silfverberg
- Conny Silfverberg
- Rolf Eberg
- Rune Rydelius
- Staffan Östlund
- Per-Olof Östrand
- Leo Takula
Se även
Referenser
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Strandvik, S: "Gästrikeberg", sidan 199. Jernkontoret, 2001.
- ^ Uppfinningarnas bok band V, 2:a upplagan, s. 393.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 79. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://www.webcitation.org/6evcUb5Jm?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. Arkiverad från originalet den 4 mars 2015. https://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 231. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 64
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 63. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080706133721/http://www.jarnriket.com/karta020201/hoforshbf_ovako.htm. Läst 10 september 2009.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812230913/http://www.hofors.se/kulturfritid.4.635e9de811850ea8c7a80005734.html. Läst 10 september 2009.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hofors.- Officiell hemsida
Tryckta källor
- Strandvik, Sofia (2001). Gästrikeberg: en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Torsåkers, Ovansjö, Hofors, Järbo, Hedesunda, och Årsunda socknar samt Sandvikens stad. Jernkontorets bergshistoriska utskott. H, 1101-5284 ; 113Atlas över Sveriges bergslag. Stockholm: Jernkontoret. Libris 8841741. ISBN 99-2015871-2
| ||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Gävleborg County in Sweden
Equirectangular projection, N/S stretching 208 %. Geographic limits of the map:
- N: 62.40° N
- S: 60.10° N
- W: 14.20° E
- E: 17.60° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Ovako Steel, Hofors, Sweden
Författare/Upphovsman: Anders Olsson, Licens: CC0
B4110. Stationsbyggnad i Hofors. Fotografiet var med i Svenska Turistföreningens pristävlan 1902. Bilden skänkt till Tekniska museet av Svenska Turistföreningen.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Home town museum of Hofors with the old workers' apartment buildings.
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Home town museum of Hofors with some of the objects from the iron works (Ovako).
Författare/Upphovsman: Calle Eklund/V-wolf, Licens: CC BY-SA 3.0
Hofors centrum i Gävleborgs län, västra Gästrikland
