Hoburgskalksten

Hoburgskalksten
Hoburgskalksten är använd bland annat i fasaden till Konstakademiens hus i Stockholm. Här med fossil av sjöliljor (krinoider).

Hoburgkalksten (även Gotlandskalksten) är en rosa, rödaktig silurisk kalksten som finns vid klippartit Hoburgen på södra Gotland. Vanligtvis är kalkstenar porösa men denna sort är så tät att den kan poleras, den kallas därför ibland för Hoburgsmarmor.[1] Den är dock inte att betrakta som en riktig marmor eftersom denna sten, till skillnad från marmor är full med fossiler. (Marmor är en omkristalliserad kalksten, en metamorf bergart). Kalkstenars består huvudsakligen av mineralet kalcit, CaCO3.[1]

Hoburgskalksten är Gotlands landskapssten.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Leif, Carserud (1990). Sveriges landskapsstenar. Svenska turistföreningens årsbok 

Media som används på denna webbplats

Hoburgskalksten.jpg
Författare/Upphovsman: Geological Survey of Sweden SGU from Sweden, Licens: CC BY 2.0

Photo: Anders Damberg Gotlands landskapssten, hoburgskalkstenen, är mer än 400 miljoner år gammal. Den bildades under silur, i havet på lite djupare vatten, vid kanten av dåtida kalkrev. Kalkstenen byggdes huvudsakligen upp av sjöliljor, så kallade krinoidéer, och bergarten kallas därför krinoidékalksten. Den innehåller också mängder av koraller, sjöliljor, mossdjur, musslor, armfotingar och trilobiter.

Kalksten är ofta porös men vid Hoburgen är den så tät att den likt marmor kan poleras och användas till fönsterbänkar och bordsskivor. Därför kallas den ibland för Hoburgsmarmor, trots att den inte är någon marmor. En sådan är omkristalliserad och alla fossil har försvunnit men Hoburgens kalksten är full av spår från svunna tider.
Hoburgsmarmor med sjöliljor (krinoider).jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Hoburg marble with sea lilies (crinoids) in the facade of the Academy of Arts in Stockholm in 2023.