Hjalmar J. Procopé

Hjalmar Procopé
	Hjalmar Procopé
	Hjalmar Procopé (1954).
Född	Hjalmar Johan Fredrik Procopé; 8 augusti 1889; Stockholm
Död	8 mars 1954 (64 år); Helsingfors
Begravd	Sandudds begravningsplats
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet
Sysselsättning	Politiker, diplomat, advokat
Befattning
	Ledamot av Finlands riksdag
Politiskt parti
	Svenska folkpartiet i Finland
Barn	Victor Procopé (f. 1918)
Släktingar	Hjalmar Procopé
Utmärkelser
	Frihetskorsets 4. klass (1918); Kommendör av Hederslegionen (1921); Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1921); Storkors av Polonia Restituta (1923); Storkorset av isländska falkorden (1924); Storkors av Dannebrogorden (1924); Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1925); Frihetskorset (Estland) (1925); Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden (1925); Kommendör av nummer av Isabella den katolskas orden (1926); Kungariket Ungerns förtjänstorden (1926); Tre Stjärnors orden, första klass (1926); Uppgående solens orden, första klass (1928); Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1929); Sankt Savaorden (1929); Storkors av Sankt Olavs orden (1929); 1:a graden av Örnkorsets orden (1931); Frihetskorsets 1. klass (1940); Storkors av Södra korsets orden; Vinterkrigets minnesmedalj; Storkors av Kronorden; Storofficer av Hederslegionen; Frihetskrigets minnesmedalj
	Redigera Wikidata

Hjalmar Johan Fredrik Procopé, född 8 augusti 1889 i Stockholm, död 8 mars 1954 i Helsingfors, var en finländsk diplomat, statsman och Finlands utrikesminister 1924–1925 och 1927–1931.

Biografi

Hjalmar J. Procopés föräldrar var generalmajoren Carl Albert Frederick Procopé och Elin Hedvig von Vendla Törne. Poeten Hjalmar Procopé var hans kusin.

Ambassadör i Washington under mars 1939 - juli 1944 (7 juni), då han förklarades som persona non grata av USA. Blev 28 augusti 1939 informerad av president Franklin D. Roosevelt om Molotov–Ribbentroppakten och att Finland enligt denna hamnat i den sovjetiska intressesfären. Procopé hade dock redan tidigare fått denna information (Samma dag som pakten ingicks). Procopé informerade då direkt den Finska regeringen i ett telegram om förhållandet (1939-08-23), men den finska regeringen tog inte informationen på allvar. Roosevelts varning anlände officiellt till Finland en månad efter det att Roosevelt hade talat med Procopé. Den 30 november samma år anföll Sovjetunionen Finland, det så kallade Finska vinterkriget.

Kommendör med stora korset av Kungl. Svenska Nordstjärneorden 1925.

Gift 4:o 1949 med svenskan Brita Leila von Heidenstam i hennes 2:a gifte, äldsta barn till kabinettskammarherre Rolf von Heidenstam och hans hustru Karin, f. von Schmalensée.

Referenser

Litteratur

Brander, Richard (2019). Finland och den tidiga västintegrationen: Hjalmar J. Procopé och Europarörelsen 1948–1954. Diss. Statsvetenskapliga fakultetens publikationer, 111. Helsingfors: Helsingfors universitet. ISSN 2343-273X. ISBN 978-951-51-3377-9. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-3378-6
Lemberg, Magnus (1985). Hjalmar J. Procopé som aktivist, utrikesminister och svensk partiman: Procopés politiska verksamhet till år 1926. Diss. (Helsingfors universitet). Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 524. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. ISSN 0039-6842. ISBN 951-9018-08-5
Lemberg, Magnus (1989). Hjalmar J. Procopé: En politisk biografi. Helsingfors: Schildt. ISBN 951-50-0464-0
Procopé, Hj. J. (1935). Riktlinjer i internationell och nordisk handelspolitik. Stockholm: Natur och kultur
Procopé, Hj. J., red (1946). Fällande dom som friar: Dokument ur Finlands krigsansvarighetsprocess. Eksjö: Fahlcrantz & Gumælius

Noter

^ [a b] SNAC, Hjalmar Procopé, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] International Music Score Library Project, Hjalmar Procopé, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 911282, läst: 3 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, president.ee , läst: 17 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

Vidare läsning

Procopé, Hjalmar J. i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
”Procopé, Hjalmar J.”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4228-1416928956834
Magnus Lemberg (1985), Hjalmar J. Procopé som aktivist, utrikesminister och svensk partiman : Procopes politiska verksamhet till år 1926 / Magnus Lemberg, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529859, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022665

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hjalmar J. Procopé.
Bilder & media

[11650b07fe4851256e0fed467404c6c468302abe-1] [a b] SNAC, Hjalmar Procopé, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[dee2d52599a3c139a207a42cd741c15bb14d52ce-2] [a b] International Music Score Library Project, Hjalmar Procopé, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.^{[källa från Wikidata]}

[efacd47fcaf421fed8dc01c67dc83804c38ea71d-3] Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 911282, läst: 3 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[f7fd6d828f3a3ab0ede97b8e6031e90bc94de7d1-4] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.^{[källa från Wikidata]}

[8e893d38360f7a1c220bfac6cf5431974440061c-5] äs online, president.ee , läst: 17 oktober 2023.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler