Historiemåleri

Karl XII:s likfärd (1884), av Gustaf Cederström.
Valdemar Atterdag brandskattar Visby (1882), av Carl Gustaf Hellqvist.

Historiemåleri kallas det slag av figurmåleri som återger historiska situationer och händelser, särskilt om de är av mera betydande och ingripande art. På grund av likheter i ämnenas uppfattning och behandling räknas även framställningar ur gudasagor, mytologier och allegoriska motiv till historiemåleriet. [1][2]

Batavernas trohetsed (1662), av Rembrandt van Rijn.
Sappho and Alcaeus (1881), av Lawrence Alma-Tadema med motiv från den antika grekiska historien.

Historia

Historiemåleriet betraktades från 1600-talet till 1800-talet som den mest prestigefyllda genren inom målarkonsten. Tidiga exempel på historiemåleri är Paolo Uccellos monumentala skildring av San Romano-slaget och Rembrandts Batavernas trohetsed, som målades för rådhuset i Amsterdam.

Konstakademierna under 1800-talet uppmuntrade och lärde ut historiemåleri. I Sverige hade Konstakademin årliga tävlingar med olika historiska teman med priser och stipendier. Under denna tid gjordes flera av våra mest kända historiemålningar av konstnärer såsom Gustaf Cederström, Carl Gustaf Hellqvist och Johan Fredrik Höckert.[3]

Under 1800-talets andra hälft strävade en yngre generation konstnärer att övergå till andra former av måleri som genremåleri och landskapsmåleri. Detta ledde till en brytning mellan akademi och konstnärer som krävde en ändring av dess ålderdomliga tänkande. Inom Sverige framlades dessa krav av en grupp kallad Opponenterna.[4] Efter detta förlorade historiemåleriet snabbt sin status och ansågs av de flesta konstnärer vara gammaldags och förlegat. Det har dock skapats flera betydande verk under 1900-talet som kan hänföras till denna kategori. Ett exempel är Pablo Picassos Guernica som skildrar bombningen av den lilla spanska staden Guernica.[3]

Kända historiemålare (urval)

Svenska

Andra länder

Källor

Externa länkar

Se även

Media som används på denna webbplats

The Conspiracy of Claudius Civilis by Rembrandt van Rijn.jpg
One of the painters commissioned to make a ‘Batavian’ painting for the new Amsterdam town hall was Rembrandt van Rijn (1606-69). Rembrandt chose the moment of the oath of the Batavians in the sacred grove, as described by Tacitus, Histories IV, 14. Civilis, with crown and sword, is the main protagonist of the composition. Unlike his fellow painters, Rembrandt decided to depict Civilis with one blind eye, as some of the sources had described his appearance. In 1662 it was reportedly on display at the town hall, but shortly afterwards, it was removed from the building. The painting, originally measuring more than 5 by 5 metres, was reduced to about 2 by 3 metres, which incidentally makes Civilis`s blind eye more clearly visible.