Himmelsfärdskapellet
Himmelsfärdskapellet | |
Kyrka | |
Kapellet med moskéns minaret i bakgrunden. | |
Land | Israel |
---|---|
Ort | Jerusalem |
Trossamfund | Urkyrkan |
Koordinater | 31°46′44″N 35°14′42″Ö / 31.778900°N 35.245117°Ö |
Invigd | senast 390 |
Himmelsfärdskapellet (hebreiska: קפלת העלייה, grekiska: Εκκλησάκι της Αναλήψεως) på Olivberget i Jerusalem markerar den plats varifrån Jesus enligt kristen och muslimsk tradition skall ha lämnat jorden för att återvända till himmelen.[1]
Historia
Tidigare byggnader
Före kejsar Konstantins omvändelse till kristendomen år 312 firades Kristi himmelsfärd i en grotta på Olivberget (där Pater Noster-kyrkan står i dag[2]), men vid pilgrimen Egerias besök 384 hade firandet flyttat till den plats där kapellet nu står.[1] Det första kapellet på platsen uppfördes någon gång mellan 384 och 390 av en romersk adelsdam vid namn Poimenia.[2] Poimenias kapell förstördes av perserna 614 och återuppfördes av patriark Modestus av Jerusalem.[1] Denna kyrka var rund och öppen mot himlen.[1] Modestus kyrka förstördes av araberna på 900-talet.[3]
Korsriddarnas kyrka
Kring år 1150 återuppbyggde och befäste korsriddarna kapellet som en åttakantig byggnad med tak.[1] Byggnaden fungerade också som ett skyddande fort för pilgrimer på väg mot Jeriko.[3] Sedan Saladin intagit Jerusalem 1187 omvandlades kapellet till moské och försågs med stenkupol och mihrab.[3][1] Då kapellet i första hand besöktes av kristna uppförde ottomanerna en moské, Zawiyat al-Adawiyya, med tillhörande minaret vid sidan om kapellet år 1620.[3][1]
Kapellet i dag
Hela kapellområdet är alltjämt en del av moskén och drivs av Jerusalems islamska waqf, men är öppet för kristen tillbedjan.[4]
Det nutida kapellet består av korsriddarnas kyrka och de muslimska tillbyggnaderna.[1] Inne i själva kapellet finns ett stenblock med vad som sägs vara ett avtryck av Jesu högra fot. Ett motsvarande block med avtryck av den vänstra foten flyttades under medeltiden till al-Aqsamoskén.[1]
Vid sidan om kapellet finns en grav. Enligt judisk tradition ligger där profetissan Hulda som levde på 600-talet f.Kr. De kristna menar att graven är från 400-talet e.Kr. och tillhör den kristna kvinnan Pelagia. Enligt muslimsk tradition är det i stället Rabia al-Adawiyya, en kvinna som levde på 700-talet e.Kr. och som givit namn åt moskén, som ligger i graven.[1]
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Himmelsfärdskapellet.
Källor
- ^ [a b c d e f g h i j] Hayes, Holly. ”Chapel of the Ascension, Jerusalem” (på engelska). Sacred Destinations. http://www.sacred-destinations.com/israel/jerusalem-chapel-of-ascension. Läst 28 juli 2014.
- ^ [a b] Kirk, Martha Ann (2004) (på engelska). Women of Bible Lands: A Pilgrimage to Compassion and Wisdom. Liturgical Press. sid. 115–116. ISBN 0814651569. http://books.google.se/books?id=d3BJEi36NhEC&pg=PA115#v=onepage&q&f=false. Läst 28 juli 2014
- ^ [a b c d] ”Chapel of Ascension” (på engelska). BibleWalks. 24 september 2008. http://www.biblewalks.com/Sites/AscensionChurch.html. Läst 28 juli 2014.
- ^ ”Dome of the Ascension” (på engelska). seetheholyland.net. Arkiverad från originalet den 28 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140728040250/http://www.seetheholyland.net/dome-of-the-ascension/. Läst 28 juli 2014.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
|
Himmelsfärdskapellet på Olivberget i Jerusalem.