Himleån

Himleån
Å
Himleån vid stenbron i Lindhov
Land	Sverige
Världsdel	Europa
Bifloder
- vänster	Spångarebäcken, Grimssjöbäcken, Stenån
- höger	Munkån, Spånggårdsbäcken, Öabäcken, Harabäcken
Källa	Stora och Lilla Neten
- höjdläge	76,7 m ö.h.
Mynning	Kattegatt
- koordinater	57°8′N 12°15′Ö / 57.133°N 12.250°Ö / 57.133; 12.250
Längd	38 km
Flodbäcken	201 km²
Geonames	2706413
Läge för Himleåns utflöde.
Himleåns sträckning och avrinningsområde

Himleån är ett vattendrag i Sverige med källa i Nösslingesjöarna Stora och Lilla Neden på 76,7 meter över havet och utlopp i Kattegatt alldeles norr om Getterön och Varberg. Den är 38 km lång och har ett cirka 201 km² stort avrinningsområde. Stora Neden är även centralorten Varbergs dricksvattentäkt. Vattendraget räknas till stora delar som en slättlandså.

Vid Kvarnagården öster om Varberg (nära länsväg 153) och vid Göingegården på Lindbergsvägen finns sevärda, mindre fall. Strax väster om Lindhovs gård passerar Ginstleden den utgrävda delen av ån på en äldre järnvägsbro.

På grund av försurning kalkas Himleån sedan 1985. Här finns 13-15 olika fiskarter, bland annat gädda, lax, regnbåge och ål. Ett projekt för att restaurera Himleån startades 1989. Det ersattes senare av det som kallas Himleåns renässans, där renässans står för förnyelse.

När staden Ny Varberg (även Nyby) byggdes öster om nuvarande Lindhovs kungsgård i början av 1400-talet kom ån, som här tillförts den mindre Munkån, att användas för transport mellan staden och de fartyg som ankrade vid Getterön. På grund av igenslamning grävdes vid sidan av ån en 700 meter lång kanal, som försågs med stenklädda kanter, sannolikt en av de första kanalerna i Sverige och Danmark, vilket senare land området (Halland) då tillhörde.

Under 1800-talet började man uppmärksamma möjligheterna att utvinna ny odlingsmark genom att torrlägga kärrmarkerna runt Himleån genom att räta dess lopp. 1834 påbörjades en utredning men det dröjde till 1842 innan arbetet kunde påbörjas. Med mudderpråmar drogs en ny rak fåra bredvid den gamla, men på vissa håll bland annat vid Åttabro följdes den gamla fåran. 1846 var arbetet färdigt.^[1] På 1800-talet kallades ån "Himlaån" på grund av sitt blåa vatten.^{[källa behövs]}

• Himleåns vattenförbund
• Fiskevårdsprojektet "Rädda Himleån"
• Himleån som kanal på 1400-talet