Himalayablåstjärt

	Himalayablåstjärt; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult hane.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Tarsiger
Art	Himalayablåstjärt; T. rufilatus
Vetenskapligt namn
	§ Tarsiger rufilatus
Auktor	(Hodgson, 1845)
Synonymer
	Blåstjärt;

Himalayablåstjärt^[2] (Tarsiger rufilatus) är en liten flugsnappare i ordningen tättingar.^[3] Den häckar i Himalaya och flyttar vintertid till Indokina. Tidigare behandlades himalayablåstjärt och tajgablåstjärt (Tarsiger cyanurus) som en och samma art, då med det svenska namnet blåstjärt. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte

Till storleken är himalayablåstjärten något större än en rödhake. Som namnet indikerar har båda könen blå stjärt och den har röda kroppssidor. Den adulta hanen har mörkt blå ovansida och vitt undersida. Adulta honor är bruna på ovansidan och har ett smutsvitt bröst.

Himalayablåstjärt har för sin familj ett typiskt tacc-läte som lockläte.

Hona eller ungfågel.
Hane.

Utbredning och systematik

Himalayablåstjärt häckar i Himalaya från Nepal till nordöstra Indien och sydvästra Kina. Den övervintrar i Indokina.^[3] Arten delas in i två underarter med följande utbredning:^[4]

Tarsiger rufilatus pallidior – västra Himalaya
Tarsiger rufilatus rufilatus – centrala Himalaya till centrala Kina

Artstatus

Länge behandlades himalayablåstjärten som en underart till Tarsiger cyanurus som då bar trivialnamnet blåstjärt. Studier visar dock att de utgör två goda arter, varför Tarsiger cyanurus fick det nya namnet tajgablåstjärt och Tarsiger rufilatus namnet himalayablåstjärt.^[2]

Familjetillhörighet

Arten ansågs fram tills nyligen (liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar) vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[5]^[6]

Ekologi

Himalayablåstjärten bygger sitt bo nära marken och lägger tre till fem ägg som ruvas av honan. Fågeln är en insektsätare.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2016 Tarsiger rufilatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
^ [a b] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör himalayablåstjärt.
Bilder & media
Wikispecies har information om himalayablåstjärt.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Tarsiger rufilatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

[SOF-2] [a b] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[IOC-4] Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

[s-5] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[z-6] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler