Himalayabambusångare

	Himalayabambusångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Himalayabambusångare; P. whistleri
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus whistleri
Auktor	Ticehurst, 1925
Utbredning
Synonymer
	Seicercus whistleri; Whistlers bambusångare;

Ej att förväxla med himalayasångare (Phylloscopus chloronotus).

Himalayabambusångare^[2] (Phylloscopus whistleri) är en liten asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Himalayabambusångare är liksom alla bambusångare en medelstor (12-13 cm) lövsångare med bred näbb, kraftiga borst kring näbben, gul undersida, grön ovansida och grått huvud med mörkare längsgående hjässband. Den skiljer sig från liknande arterna gråkronad, systerbambusångare och bergbambusångare genom ett grönaktigt centralt hjässband med grå streck, ett tydligt gult vingband och mycket vitt i stjärten.^[4]

Läten

Sången är mycket lik bergbambusångare, en serie korta fraser med färre än tio mjuka visslande toner i varje, men saknar dennes mjuka inledningston. Lätet är ett mjukt och djupt "tiu'du".^[4]

Utbredning och systematik

Himalayabambusångare delas in i två underarter:^[5]

Phylloscopus whistleri whistleri – förekommer i Himalaya från norra Pakistan österut till nordöstra Indien (Arunachal Pradesh) och södra Kina (sydöstra Xizang)
Phylloscopus whistleri nemoralis – förekommer i nordöstra Indien (Lushai Hills i Mizoram och Naga Hills i Nagaland) samt i nordvästra och västra Myanmar

Fågeln behandlades tidigare som underart till grönkronad bambusångare. Underarten nemoralis har behandlats som en egen art baserat på dräktskillnader, men dessa anses relativt små och möjligen klinala, och sången verkar identisk.^[5]

Släktestillhörighet

Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier^[6] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare^[3]^[7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus^[8].

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt mycket vanlig.^[10]

Levnadssätt

Himalayabambusångare förekommer i städsegrön skog och bambustånd på mellan 2000 och 2750 meters höjd. Den födosöker mestadels i undervegeationen efter insekter som flugor och deras larver. Fågeln häckar mellan maj och juni och bygger ett kupolformat bo med sidoingång som placeras på marken, vari den lägger fyra vita ägg. Arten är stannfågel och höjdledsflyttare som rör sig till lägre nivåer vintertid.^[4]^[1]^[5]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Hugh Whistler (1889-1943), indisk polis verksam i Provinsen Punjab 1909-1932 men också, och mer relevant i sammanhanget, samlare och naturforskare.^[11] Tidigare kallades den Whistlers bambusångare även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Phylloscopus whistleri Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.
^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:441, ISBN 978-1-84330-746-4
^ [a b c] Alström, P. (2018). Whistler's Warbler (Phylloscopus whistleri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58915 26 november 2018).
^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör himalayabambusångare.
Bilder & media
Wikispecies har information om Phylloscopus whistleri.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Phylloscopus whistleri Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[robson-4] [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:441, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-5] [a b c] Alström, P. (2018). Whistler's Warbler (Phylloscopus whistleri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58915 26 november 2018).

[6] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[IOC-7] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[H&M-8] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[9] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[10] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[11] Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Navigation

Navigering

Temaportaler