Hilding Johansson (teolog)

Hilding Johansson
Född1918[1][2]
Död1993[1][2]
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst
ArbetsgivareLunds universitet
Redigera Wikidata

Hilding Johansson, född den 17 maj 1918 i Ryda, Skaraborgs län, död 1993 i Mariestad, var en svensk kyrkohistoriker och skolman.

Johansson blev teologie kandidat och prästvigd för Skara stift 1944, med missiv för såväl Skara som Lunds stift, teologie doktor (1950), docent samma år i Lund i praktisk teologi med kyrkorätt, under en kortare period tillförordnad professor. Han var en av sin tids främsta kännare av cisterciensorden. Johansson stod på förslag till professor i Uppsala 1954 och i Lund 1967, dock utan att erhålla tjänst som professor. Från 1958 till pensioneringen 1983 var han lektor vid gymnasieskolan i Mariestad, där han undervisade i religionskunskap och filosofi.

Johansson gjorde sig känd som hembygdsforskare i Skaraborgs län. Han tilldelades 1975 Västergötlands Fornminnesförenings förtjänstmedalj.

Under sin studietid i Lund blev han känd under tillnamnet Cykel-Johan på grund av förkärleken till cykeln; han cyklade till och med hem till Västergötland vid ferierna. Johanssons förkärlek för tvåhjulingar sträckte sig även till motorcykeln och de flesta av de prov han förelade sina klasser i filosofi rörde inte filosofi, utan kunde bestå i att eleverna skulle räkna upp så många motorcykelmärken som möjligt. Han var språkkunnig, och bland de klassiska språken talade han såväl latin, grekiska, hebreiska som syriska - sistnämnda språk forskade han i under en period vid Helsingfors universitet.

Bibliografi

  • Torp och ensliga gårdar: nordjämska bosättningar/fjällägenheter, Krokom, 1992 (uppgiften förekommer i katalogen i Uppsala universitetsbibliotek)
  • Bitterna-bygden: en historik över socknarna Öster- och Västerbitterna, Laske-Vedum, Eling och Södra Lundby, Mariestad, 1978.
  • Rydaboken, Vara, 1972.
  • Boken om Gudhem: bygden mellan bergen invid Hornborgasjön, Gudhem, 1971.
  • Saleby Trässberg Härjevad. Tre västgötasocknars historia. 1969.
  • Tunhemsboken, Trollhättan, 1965.
  • Ritus Cisterciensis: studier i de svenska cisterciensklostrens liturgi, Lund, 1964, i serien Bibliotheca theologiae practicae.
  • Barne Åsaka förr och nu: en västgötasockens öde, Vedum, 1961.
  • Redaktör av Claes Bahrs latinska avhandling om Mariestad av år 1716, Mariestad, 1959.
  • Den medeltida liturgien i Skara stift: studier i mässa och helgonkult, Lund, 1956, i serien Studia theologica Lundensia.
  • Vedumsbygden: En historisk översikt, Vedum, 1954.
  • Bibel och liturgi: Med särskild hänsyn till svensk tradition under medeltiden och reformationstiden, Lund, 1953, i serien Studia theologica Lundensia.
  • Hemsjömanualet: en liturgi-historisk studie, Stockholm, 1950, i serien Samlingar och studier till svenska kyrkans historia.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Runeberg författar-ID: johanhil, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Libris, SELIBR-ID: 191753, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]