Kapronsyra
| Kapronsyra | |
  | |
| Systematiskt namn | Hexansyra |
|---|---|
| Övriga namn | Hexoinsyra, hexylsyra, butylättiksyra, pentylmyrsyra, 1-pentankarboxylsyra C6:0 (Lipidtal) |
| Kemisk formel | C6H12O2 |
| Molmassa | 116,160 g/mol |
| Utseende | Oljig vätska[1] |
| CAS-nummer | 142-62-1 |
| SMILES | CCCCCC(=O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,929[2] g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 10,82[1] g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | -3,4[1] °C |
| Kokpunkt | 205,8[1] °C |
| Faror | |
| Huvudfara |   |
| NFPA 704 |
1 3 0 |
| LD50 | 3 g/kg (råtta, oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kapronsyra eller hexansyra är är karboxylsyran som härrör från hexan med den kemiska formeln CH3(CH2)4COOH. Den är en mättad fettsyra, som i förening med glycerol förekommer i olika fettämnen, till exempel i smör och kokosfett. Kapronsyran är en färglös oljig vätska med en lukt som är fet, ostliknande, vaxartad och som den hos getter[1] eller andra ladugårdsdjur.
Förekomst
Kapronsyra är en fettsyra som finns naturligt i olika animaliska fetter och oljor, och är en av de kemikalier som ger den sönderfallande köttiga fröskalet av ginkgo dess karakteristiska obehagliga lukt.[3] Den är också en av komponenterna i vanilj och ost.
Två andra syror är uppkallade efter getter: kaprylsyra (C8) och kaprinsyra (C10). Tillsammans med kapronsyra står de för 15 procent av fettet i getmjölk.
Användning
Den primära användningen av kapronsyra är vid tillverkning av dess estrar för användning som artificiella smakämnen och vid tillverkning av hexylderivat, såsom hexylfenoler.[1] Salter och estrar av kapronsyra är kända som kaproater eller hexanoater. Flera progestinmediciner är kaproatestrar, såsom hydroxiprogesteronkaproat och gestonoronkaproat.
Kapronsyra, kaprylsyra och kaprinsyra (kaprinsyra är ett kristall- eller vaxliknande ämne, medan de andra två är vätskor) används inte bara för att bilda estrar, utan används också ofta "prydligt" i: smör, mjölk, grädde, jordgubbar, bröd, öl, nötter och andra artificiella smaker.
Kapronsyra och kaprylsyra spelar en avsevärd roll, då deras närvaro i smör kan användas för att konstatera förfalskning av detta, eftersom de saknas eller förekommer i mycket liten mängd i de fettämnen, som vanligen används för förfalskning, med undantag för kokosfett.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Caproic acid, 24 februari 2024.
- Meyers varulexikon, Forum, 1952
Noter
- ^ [a b c d e f] The Merck Index: An Encyclopedia of Chemicals, Drugs, and Biologicals (11th ed.), Merck, 1989, ISBN 091191028X
- ^ Record in the GESTIS Substance Database of the Institute for Occupational Safety and Health
- ^ ”Ginkgo.html”. Arkiverad från originalet den 26 december 2008. https://web.archive.org/web/20081226065433/http://scidiv.bcc.ctc.edu/rkr/ginkgo/Ginkgo.html. Läst 8 mars 2007.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kapronsyra.
|
Media som används på denna webbplats
Ball and stick model of the caproic acid molecule (also known as hexanoic acid), a saturated fatty acid found in a number of animal oils and fats, including goat milk fat.
Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS) pictogram for corrosive substances
Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS) pictogram for toxic substances
Chemical structure of caproic acid.
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.