Hessen-Homburg

Lantgrevskapet Hessen-Homburg
Landgrafschaft Hessen-Homburg (Tyska)
← 1622–1866 → →
Flagga	Vapen
Hessen-Homburgs läge (markerat i rött) i Tyska förbundet.
Huvudstad	Bad Homburg
Bildades	1622
Upphörde	1866
Areal	275 km² (1864)
Folkmängd	27 374 (1864)

Hessen-Homburg var ett tyskt lantgrevskap.

Hessen-Homburg var ursprungligen en del av Hessen-Darmstadt, men skildes därifrån 1622 och tillföll Georg I:s yngste son Fredrik I (död 1638). Lantgreve Fredrik II med silverbenet förvärvade i svensk och brandenburgsk tjänst krigisk ryktbarhet samt inlade stora förtjänster om sitt lands utveckling.

Linjens besittningar stod till att börja med under överhöghet av Hessen-Darmstadt, men 1768 blev lantgrevarna av Hessen-Homburg i allt väsentligt suveräna.^[1] Lantgreve Fredrik V (1751–1820) blev 1806 mediatiserad, och hans land införlivades med Hessen-Darmstadt, men 1815 återfick han sitt rike, med ökat område. Med lantgreve Ferdinand utdog det regerande furstehuset på svärdslinjen år 1866, varefter Hessen-Homburg hamnade i personalunion med Storhertigdömet Hessen, som den 3 september samma år avträdde det till Kungariket Preussen. Det kom sedermera att utgöra delar av provinsen Hessen-Nassau och Rhenprovinsen. Det forna lantgrevskapet omfattade 275 kvadratkilometer och hade 27 374 invånare 1864.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hessen-Homburg, 1904–1926.

• Wikimedia Commons har media som rör Hessen-Homburg.