Hertta Kuusinen

Hertta Kuusinen
FöddHertta Elina Kuusinen
14 februari 1904[1][2]
Luhango, Finland
Död18 mars 1974[3][1] (70 år)
Moskva
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iStorfurstendömet Finland och Finland
Utbildad vidHelsingin Uusi yhteiskoulu
Jyväskylän normaalikoulu
Internationella Leninskolan
SysselsättningPolitiker[4], journalist
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag (1945–1972)
Politiskt parti
Demokratiska förbundet för Finlands folk
Finlands kommunistiska parti
MakeTuure Lehén
(g. 1923–1933)
Yrjö Leino
(g. 1945–1950)
PartnerOlavi Paavolainen (1952–1964)
FöräldrarOtto Ville Kuusinen
Utmärkelser
Folkens vänskapsorden[5]
Redigera Wikidata
(c) Bundesarchiv, Bild 183-S99285 / Quaschinsky, Hans-Günter / CC-BY-SA 3.0
Hertta Kuusinen talar i Berlin 1950.

Hertta Kuusinen, född 14 februari 1904 i Luhango i Finland, död 18 mars 1974 i Moskva i Sovjetunionen, var en finländsk politiker.

Biografi

Hertta Kuusinen var dotter till Otto Ville Kuusinen. Hon flyttade 1922 till sin far som då bodde i Sovjetunionen. Hon fick funktionärsarbete inom Komintern och gjorde flera uppdrag för organisationen i både Finland och Tyskland under 1920- och 30-talet. År 1934 anhölls hon under en vistelse i Finland och blev dömd till fängelse för spionage. Efter frigivningen 1939 var hon engagerad i den kommunistiska partiverksamheten under sommaren och hösten, men gick under jorden vid vinterkrigets utbrott. Under mellankrigstiden var hon åter aktiv med i partiverksamheten. När fortsättningskriget bröt ut 1941 internerades hon och satt fängslad ända till krigets slut 1944. Genast efter vapenstilleståndet 1944 fick hon en ledande ställning först inom Finlands kommunistiska parti, senare inom det av kommunisterna bildade Demokratiska förbundet för Finlands folk (DFFF). År 1945 valdes hon in i Finlands riksdag för DFFF, där hon var ledamot fram till 1971. I riksdagsvalet 1948 fick Kuusinen, som kandidat för kommunisterna, ett rekordstort antal personröster, ett rekord som endast slagits en gång, av Sauli Niinistö i valet 2007.[6] Hon var ordförande i Kvinnornas Demokratiska Världsförbund 1969–1974.[7]

Kuusinen var 1923–1933 gift med Tuure Lehén och 1945–1950 med Yrjö Leino samt levde i ett samboförfållande med författaren Olavi Paavolainen från början av 1950-talet.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Munzinger Personen, Hertta Kuusinen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hertta Kuusinen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hertta Kuusinen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 910841, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 14 februari 1974, s. 9 .[källa från Wikidata]
  6. ^ https://www.hbl.fi/artikel/05b0992a-51a4-4eab-b54e-21f21f2ee593
  7. ^ Kuusinen, Hertta i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Hertta Kuusinen.
  • ”Kuusinen, Hertta”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4203-1416928956809 
    Finlands kommunistiska parti
    Ledarskap
    Partiordförande
    Sirola (1918-1920)  · Manner (1920-1934)  · Mäkinen (1935-1937)  · Lehtosaari (1937-1938)  · Aaltonen (1944-1945)  · Uusitalo (1945-1948)  · Aaltonen (1948-1966)  · Saarinen (1966-1982)  · Kajanoja (1982-1984)  · Aalto (1984-1988)  · Wahlström (1988-1990)  · Ketola (1990-1992)
    Generalsekreterare
    Tuominen (1935-1940)  · Antikainen (1940-1941)  · Pessi (1944-1969)  · Aalto (1969-1977)  · Kivimäki (1977-1981) Aalto (1981-1984)  · Aitamurto (1984-1985)  · Vainionpää (1985-1988)  · Tammisola (1988-1990)  · Mäki (1990-1992)
    Vice ordförande
    Murto (1951-1963)  · Lehto (1963-1966)  · Salomaa (1966-1971)  · Sinisalo (1970-1982)  · Hänninen (1971-1981)  · Halonen (1981-1982)  · Alho (1982-1984)  · Tammisola (1984-1988)  · Aitamurto (1985-1987)  · Kemppainen (1987-1988)  · Aitamurto (1988-1990)  · Huhtala (1990-1992)
    Gruppledare för riksdagsgruppen
    (genom DFFF)
    Ampuja (1944-1945)  · Kuusinen (1945-1966)  · Aitio (1966-1968)  · Laine (1968-1970)  · Saarto (1970)  · Aitio (1970-1975)  · Saarto (1975-1977)  · Hjerppe (1977-1978)  · Wahlström (1978-1982)  · Saarto (1982-1986)  · Männistö (1986-1987)  · Wahlström (1987-1988)  · Helle (1988-1990)
    I regeringsställning
    (genom DFFF)
    Regeringen Paasikivi II (1944-1945)  · Regeringen Paasikivi III (1945-1946)  · Regeringen Pekkala (1946-1948)  · Regeringen Paasio I (1966-1968)  · Regeringen Koivisto I (1968-1970)  · Regeringen Karjalainen II (1970-1971)  · Regeringen Miettunen II (1975-1976)  · Regeringen Sorsa II (1977-1979)  · Regeringen Koivisto II (1979-1982)  · Regeringen Sorsa III (1982)
    Relaterade ämnen
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bundesarchiv Bild 183-S99285, Berlin, III. SED-Parteitag, Rede Herta Kuusinen.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-S99285 / Quaschinsky, Hans-Günter / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
III.Parteitag der SED vom 20.-24.7.1950. Vom 20.-22.7.1950 findet in Berlin in der Werner-Seelenbinderhalle der III.Parteitag der Sozialistischen Einheitspartei Deutschlands statt. Am Sonntag (23.7.1950) überbrachte eine Bauerndelegation dem Parteitag der Sozialistischen Einheitspartei Deutschlands statt. Letzter Tag des Parteitages der SED-24.7.1950- UBz: Herta Kuusinen, Mitglied des Polit-Büros der KP Finnl. Aufn.: Illus-Quaschinsky 137 Gr 7294-50 24.7.1950
Hertta Kuusinen neuvostoliittolaisen valtuuskunnan kanssa.jpg
Hertta Kuusinen, medlem i Finlands kommunistiska parti och riksdagsledamot för folkdemokraterna, talar vid ett möte med en deputation från Sovjetunionen.