I området inrättades 24 augusti 1906 Herrljunga municipalsamhälle.
Vid kommunreformen 1952 sammanslogs fyra och en halv landskommuner med Herrljunga landskommun och samtidigt skapades storkommunen Gäsene landskommun av sexton andra landskommuner. 1953 ombildades Herrljunga landskommun till Herrljunga köping samtidigt som municipalsamhället upplöstes.
Herrljunga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Herrljunga köping. 1974 införlivades Gäsene kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[7]
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Herrljunga kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Herrljunga i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades.
I kommunens nordvästra del, runt Nossans nedre lopp, sträcker sig kommunens enda större sammanhängande öppna slättområde. Resten av området är oftast täckt av skog och högland, särskilt i de centrala delarna där moränmarken dominerar.
Gran är den vanligaste trädsorten, men ek- och bokskog förekommer också, särskilt söderut i Nossans källområden där det största bokbeståndet finns vid säteriet Stora Mollungen, som också är ett naturreservat.
I skogsområdena finns småskaliga kulturlandskap med stenmurar som vittnar om den gamla odlingstraditionen, som i Stenunga strax sydöst om Herrljunga. Där finns också en rik flora i naturbetesmarkerna.
I kommunens östra delar finns flera större mossar, särskilt Ramlamossen, och söderut finns flera sjöar, varav Sämsjön är den största. Nossans dalgång följer det största isälvsstråket i sin södra del. Tätorterna Annelund och Ljung ligger på ett utsvämmat, flackt isälvsdelta, som övergår i mindre åsar med markerade krön vid en långsträckt mosse norrut.
Vid kommunens nordgräns i väster ligger det bergiga och skogbevuxna området Hackebergsskogen. Även i södra delarna av kommunen finns skogklädda hällområden med delvis dramatisk natur.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Herrljunga kommun
Hela riket
Bebyggelse (4,7 %)
Skog (63,6 %)
Öppen myrmark (2,3 %)
Jordbruksmark (22,8 %)
Övrig mark (6,6 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
Ungefär 0,5 procent (0,5 procent av landytan) av Herrljunga kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 266 hektar.[10] Bland naturreservat i Herrljunga kommun kan nämnas Stora Mollungen som inkluderar ett av Sveriges nordligaste naturliga bokskogsbestånd. Reservatet är kommunens största reservat och omfattar 171 hektar. Det var även kommunens första reservat, bildat 1997.[11]
År 2020 bodde 56,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det två tätorter i Herrljunga kommun:[14]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kommunens Väl. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018. Kommunens nygamla ordförande för kommunstyrelsen meddelade att han var särskilt nöjd över att man kommit överens om kompetensutvecklingen för personal, arbetet med energiomställningen och att tyngdpunkten skulle läggas på tillväxten.[15]
Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Kommunens väl. Koalitionen hade även ett samarbete med Sverigedemokraterna. Centerpartiets Johnny Carlsson menade att Sverigedemokraterna "är av folket valda och vi måste hantera Sverigedemokraterna på något sätt".[16] Efter valet 2022 tillträdde en ny styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna. Alingsås Tidning skrev efter beskedet att det var "en framgång inte minst för Vänsterpartiet som då lämnar den eviga oppositionsrollen".[17]
Kommunfullmäktige
Presidium
Kommunfullmäktige hade tidigare 41 ordinarie ledamöter. Dessa minskades inför valet 2014 till 31 ledamöter.[8] Därefter utgörs kommunfullmäktige i Herrljunga kommun av 31 ordinarie ledamöter och 19 ersättare. Dess presidium under mandatperioden 2022–2026 presenteras nedan:[18]
Presidium 2022–2026
Ordförande
S
Björn Wilhelmsson
Förste vice ordförande
KD
Ove Severin
Andre vice ordförande
SD
Jacob Brendelius
Mandatfördelning 1970–2022
Vänsterpartiet kom in i kommunfullmäktige 1976. Valet därpå, 1979, kom även Kristdemokraterna in i fullmäktige. Miljöpartiet inkkuderades 1985 och Ny Demokrati tilldelades två mandat 1991 men förlorade dessa efter den mandatperioden. Kommunens Väl kom in i fullmäktige 2006 och var då det i särklass största partiet i fullmäktige med 12 av 41 mandat. Sverigedemokraterna fick sina första mandat 2010 och var då större än både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vänsterpartiet hade då inte fått ihop namn till en egen valsedel till kommunfullmäktige.[19]
Kommunens Väl, som ursprungligen bildades i protest mot en nedläggning av en simhall, ställde inte upp i valet 2022.[20]
Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Förutom det som åligger Kommunstyrelsen enligt lag ansvarar Herrljunga kommuns kommunstyrelse även för politisk ledning, kommunledning, administration, kommunikation, folkhälsa, besöksnäring, samhällsplanering samt Kris- och säkerhetsverksamhet.[21] För att stödja sitt arbete har Kommunstyrelsen en förvaltning kopplad till sig; Kommunstyrelsens förvaltning.[22]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
I Herrljunga kommuns politiska organisation ingår, förutom kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, fyra facknämnder:
Bildningsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Socialnämnden
Internservicenämnden
Därutöver finns en valnämnd och en krisledningsnämnd, samt två servicenämnder.[33] Servicenämnderna, det vill säga servicenämnd för IT, växel och telefoni samt servicenämnd för ekonomi och personal, är gemensamma nämnder som Herrljunga kommun och Vårgårda kommun delar.[33][34] Herrljunga kommun ansvarar för servicenämnden för IT, växel och telefoni, medan Vårgårda kommun ansvarar för servicenämnden för ekonomi och personal.[34]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet var den största näringsgrenen i Herrljunga kommun industrisektorn, följd av den offentliga sektorn, jord- och skogsbruk, privata tjänster, byggnadsverksamhet, varuhandel och samfärdsel. De största arbetsgivarna i kommunen var Herrljunga kommun själv, IMI Hydronic Engineering AB, Starspring AB, Fideltronik Scandinavia AB och Strängbetong AB. Inom industriområdet dominerade metallvaruindustrin, följd av elektronikindustrin, jord- och stenindustrin, plastindustrin och trävaruindustrin.[35]
Infrastruktur
Transporter
De norra delarna av kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av länsväg 181, varifrån länsväg 183 tar av söderut från Herrljunga. De södra delarna av kommunen genomkorsas från sydöst mot väster av länsväg 182. Norra delarna av kommunen genomkorsas även i öst-västlig riktning av Västra stambanan som trafikeras av SJ:s och VR:s fjärrtåg. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Vänersborg och Borås som förutom i Herrljunga även stannar i Ljung, Torpåkra och Mollaryd.
Utbildning
År 2024 fanns en gymnasieskola i Herrljunga kommun; Kunskapskällan.[36] Gymnasiet byggdes 1999 och rymmer 250 elever.[37] Vuxenutbildning bedrivs tillsammans med Vårgårda kommun.[38]
År 2022 hade 17,4 procent av personer i åldersgruppen 25-64 år minst 3 års eftergymnasial utbildning, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 30,3 procent.[39]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 457 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 222:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Herrljunga kommun 1970–2020[40]
År
Folkmängd
1970
9 027
1975
8 833
1980
9 347
1985
9 281
1990
9 645
1995
9 724
2000
9 447
2005
9 305
2010
9 314
2015
9 349
2020
9 444
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält ett av kavlar bildat genomgående kors av silver, åtföljt i övre högra och i nedre vänstra fältet av en sädeskärve och i övre vänstra och i nedre högra fältet av en gås, allt i guld.
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Wikimedia Commons har media som rör Herrljunga kommun.
