Herodotus (månkrater)

Månkrater
Herodotus

Kratern Aristarchus (i mitten) och kratern Herodotus (till höger), sedda från Apollo 15.
Egenskaper
Latitud
Longitud
23° 12’  0’’ Nord
 49° 42’  0’’ Väst
 [1], [2]
Medeldiameter34 km [1], [2]


EponymHerodotos[2], [3]
Kartposition
2 000 km
Dold sida
Synlig sida
Dold sida
-90°
-90°
90°
90°
45°
45°
-45°
-45°
Månen - Selenografi - (  )
Hitta fler artiklar om Astronomi med Astronomiportalen

Herodotus är en nedslagskratermånen. Den befinner sig i Stormarnas oceanmånens framsida nära kratern Aristarchus.

Herodotus är uppkallad efter den grekiska historikern Herodotos (484 f.Kr.-425 f.Kr.) och fick sitt officiella namn tilldelat av den Internationella astronomiska unionen (IAU) år 1935.[2], [3], [4]

Satellitkratrar

De kratrar som kallas satelliter är små kratrar som ligger i eller nära huvudkratern. De bildas vanligtvis oberoende av huvudkratern, men de ges samma namn som denna med tillägg av en stor bokstav. På månkartor är dessa objekt genom konvention identifierade genom att placera ut bokstaven på den sida av kraterns mittpunkt som är närmast huvudkratern.[5], [6]

Herodotus har följande satellitkratrar:[7]

HerodotusLatitudLongitudDiameter
A21.5° N52.0° V10 km
B22.6° N55.4° V6 km
C21.9° N55.0° V5 km
E29.5° N51.8° V48 km
G24.7° N50.2° V4 km
H26.8° N50.0° V6 km
K24.5° N51.9° V5 km
L26.1° N53.2° V4 km
N23.7° N50.0° V4 km
R27.3° N53.9° V4 km
S27.7° N53.4° V4 km
T27.9° N53.8° V5 km

Följande satellitkrater har fått ett nytt namn tilldelade av IAU.[8]

  • Herodotus D — Se kratern Ramankratern.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] (engelska) NASAs sida om månekratrar: ”Moon nomenclature -Crater”. http://lunar.arc.nasa.gov/ The Lunar Prospector Website, NASA Ames Research Center. Arkiverad från originalet den 5 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090705213229/http://lunar.arc.nasa.gov/printerready/science/geography_items/carters/craters_a.html. 
  2. ^ [a b c d] (engelska) Deskriptiva data om månekratrar på hemsidan från USA:s geologiska institut. (Klicka på det relevanta namnet) : ”Gazetteer of Planetary Nomenclature - Moon Nomenclature: Crater, craters”. från http://planetarynames.wr.usgs.gov/ Astrogeology Research Program, U.S. Geological Survey. http://planetarynames.wr.usgs.gov/jsp/FeatureTypesData2.jsp?systemID=3&bodyID=11&typeID=9&system=Earth&body=Moon&type=Crater,%20craters&sort=AName&show=Fname&show=Lat&show=Long&show=Diam&show=Stat&show=Orig. Läst 5 augusti 2007. 
  3. ^ [a b] (tyska) Lista över officiella namn på månkratrar från en tysk astronomihemsida : ”Krater mit individuellem Namen (Kratrar med individuella namn)”. från http://www.astrolink.de/. http://www.astrolink.de/p012/p01204/p01204090000a.htm. 
  4. ^ I allmänhet tilldelade IAU de officiella namnen till kratrarna på månens framsida år 1935, till kratrarna på månens baksida år 1970, och slutligen har vissa mindre kratrar (som tidigare ansågs vara satellitkratrar) fått nya namn från 1973 och framåt. Se:
  5. ^ Fullständig nomenklatur för månkratrarna : Jonathan McDowell (3 oktober 2004). ”Lunar Craters” (på engelska). från http://host.planet4589.org/astro/lunar/ Lunar Nomenclature. http://host.planet4589.org/astro/lunar/Craters. 
  6. ^ Ben Bussey, Paul Spudis, (2004) (på engelska). The Clementine Atlas of the Moon. Cambridge University Press. ISBN 0-521-81528-2 
  7. ^ Jonathan McDowell (2007). ”Moon Nomenclature: Satellite Feature” (på engelska). Gazetteer of Planetary Nomenclature. http://planetarynames.wr.usgs.gov/jsp/FeatureTypesData2.jsp?systemID=3&bodyID=11&typeID=54&system=Earth&body=Moon&type=Satellite%20Feature&sort=AName&show=Fname&show=Lat&show=Long&show=Diam&show=Stat&show=Orig. Läst 4 augusti 2009. 
  8. ^ Jonathan McDowell (2004). ”Lunar Nomenclature : Crossids” (på engelska). http://host.planet4589.org/astro/lunar/Crossids. Läst 3 augusti 2009. 

Media som används på denna webbplats

Q space.svg
Författare/Upphovsman: Rursus, Licens: CC BY-SA 3.0
Replacement for faulty (note the ring "around" Saturn!)
Red Dot.svg
Red dot, based on the image on en:.
Moonmap from clementine data.png
cylindrical map projection of the Moon. The Moon's whole surface was mapped by the Clementine spacecraft in 1994, here North is at the top. The dark floor of crater Plato is at the middle top above Mare Imbrium, while the bright floor and rays of crater Tycho is near the middle bottom below Mare Imbrium. Mare Procellarum is at the near left, and Mare Tranquillitatis is just right of centre and Mare Crisium is at the near right. The far left and far right show the contrast of the mostly cratered farside with small isolated mare.
FullMoon2010.jpg
(c) Gregory H. Revera, CC BY-SA 3.0
Full Moon photograph taken 10-22-2010 from Madison, Alabama, USA. Photographed with a Celestron 9.25 Schmidt-Cassegrain telescope. Acquired with a Canon EOS Rebel T1i (EOS 500D), 20 images stacked to reduce noise. 200 ISO 1/640 sec.