Hermann von Keyserling

Hermann von Keyserling
Född	Hermann Alexander Graf Keyserling 20 juli 1880[1][2][3] Kõnnu[4], Estland
Död	26 april 1946[5][6][7] (65 år) Innsbruck[8]
Begravd	Neuer Friedhof Mühlau
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Tartu universitet Wiens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Sysselsättning	Filosof, landägare, skribent, naturvetare
Maka	Goedela von Keyserling
Barn	Manfred von Keyserling (f. 1920) Arnold Keyserling (f. 1922)
Föräldrar	Leo Gebhard Alexander Gf. von Keyserling Johanna Keyserling
Släktingar	Alexander Keyserling
Namnteckning
Redigera Wikidata

Hermann Alexander von Keyserling, född 20 juli 1880, död 26 april 1946, var en balttysk greve och filosof. Han var kusinbarn till Eduard von Keyserling.

Biografi

Keyserling föddes i Livland och var därefter bosatt i Darmstadt, där han ledde den av honom grundade Schule der Weisheit, vars huvudsyfte var att förena västerländsk, österländsk och kinesisk filosofi. Keyserlings filosofi var en irrationalistisk mysticism med betoning på skapande frihet och handling. Tron på det irrationella som sista verklighetsgrund var det österländskt-religiösa inslaget i hans filosofi, betonandet av handlingen det västerländskt pragmatiska inslaget i hans filosofi. Keyserlings huvudarbete är Schöpferische Erkenntnis (1922). Mest kända är hans analyser av de europeiska och utomeuropeiska folkens psykologi: Das Reisetagebuch eines Philosophen (två band, 1919; Österland och Västerland: en filosofs resedagbok, översättning August Carr, Geber, 1922) samt Das Spektrum Europas (1929).

Källor

• Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 306 

Noter