Hermann Staudinger

Hermann Staudinger
Född	23 mars 1881[1][2][3] Worms
Död	8 september 1965[4][5] (84 år) Freiburg im Breisgau
Begravd	Hauptfriedhof Freiburg im Breisgau
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg ETH Zürich
Sysselsättning	Kemist, ingenjör, universitetslärare
Arbetsgivare	Freiburgs universitet ETH Zürich Karlsruher Institut für Technologie Strasbourgs universitet
Maka	Magda Staudinger Dora Staudinger (g. 1906–1926)
Barn	Hansjürgen Staudinger (f. 1914)
Utmärkelser
Emil Fischer-medaljen (1930)[6] Fresenius-priset (1930)[7] Nobelpriset i kemi (1953)[8][9] Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1959)[10] Rudolf Diesel-medaljen Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset
Redigera Wikidata

Hermann Staudinger, född den 23 mars 1881 i Worms, Hessen, död den 8 september 1965 i Freiburg im Breisgau, Baden-Württemberg, var en tysk kemist.

Efter att ha avlagt doktorsexamen vid universitetet i Halle 1903 tog Staudinger anställning vid universitetet i Strasbourg. Det var här han upptäckte ketener, en familj av molekyler som är uppbyggda av den allmänna formen som visas i bilden. Ketener skulle visa sig vara en syntetiskt viktig mellanprodukt för framställning av ännu ännu ej upptäckta antibiotika såsom penicillin och amoxicillin.

År 1907 började Staudinger som biträdande professor vid Tekniska universitetet i Karlsruhe. Här isolerade han framgångsrikt ett antal användbara organiska föreningar (inklusive syntetiska kaffearomämnen) som mer fullständigt granskats av Rolf Mulhaupt.

År 1912 intog Staudinger en ny position på schweiziska federala tekniska institutet i Zürich. En av hans tidigaste upptäckter kom 1919, när han och kollegan Meyer rapporterade att azider reagerar med trifenylfosfin för att bilda fosfazid. Denna reaktion - allmänt kallad Staudinger-reaktionen ger ett högt fosfazidutbyte.

I Karlsruhe och senare i Zürich började Staudinger forskning inom gummikemi, där mycket höga molekylvikter hade mätts genom fysikaliska metoder av Raoult och van't Hoff. I motsats till rådande idéer föreslog Staudinger i en artikel publicerad 1920 att gummi och andra polymerer, såsom stärkelse, cellulosa och proteiner är långa kedjor av korta upprepande molekylära enheter kopplade genom kovalenta bindningar. Polymerer bildar kedjor av gem, som består av små beståndsdelar som är länkade från början till slut.

Hans forskning kring dessa makromolekyler och polymerer bidrog till den vetenskapliga grunden för plastindustrin.

År 1953 erhöll Staudinger Nobelpriset i kemi för sina upptäckter inom makromolekylär kemi.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1953
• Nobelprize.org, Hermann Staudinger - biografi
• Wikimedia Commons har media som rör Hermann Staudinger.
  Bilder & media

Nobelpristagare i kemi 1901–1925 van ’t Hoff (1901) · Fischer (1902) · Arrhenius (1903) · Ramsay (1904) · von Baeyer (1905) · Moissan (1906) · Buchner (1907) · Rutherford (1908) · Ostwald (1909) · Wallach (1910) · Curie (1911) · Grignard, Sabatier (1912) · Werner (1913) · Richards (1914) · Willstätter (1915) · Inga priser udelades 1916–1917. · Haber (1918) · Inget pris utdelades 1919. · Nernst (1920) · Soddy (1921) · Aston (1922) · Pregl (1923) · Inget pris utdelades 1924. · Zsigmondy (1925) 1926–1950 Svedberg (1926) · Wieland (1927) · Windaus (1928) · Harden, von Euler-Chelpin (1929) · Fischer (1930) · Bosch, Bergius (1931) · Langmuir (1932) · Inget pris utdelades 1933. · Urey (1934) · Joliot, Joliot-Curie (1935) · Debye (1936) · Haworth, Karrer (1937) · Kuhn (1938) · Butenandt, Ruzicka (1939) · Inga priser udelades 1940–1942. · de Hevesy (1943) · Hahn (1944) · Virtanen (1945) · Sumner, Northrop, Stanley (1946) · Robinson (1947) · Tiselius (1948) · Giauque (1949) · Diels, Alder (1950) 1951–1975 McMillan, Seaborg (1951) · Martin, Synge (1952) · Staudinger (1953) · Pauling (1954) · du Vigneaud (1955) · Hinshelwood, Semjonov (1956) · Todd (1957) · Sanger (1958) · Heyrovsky (1959) · Libby (1960) · Calvin (1961) · Perutz, Kendrew (1962) · Ziegler, Natta (1963) · Hodgkin (1964) · Woodward (1965) · Mulliken (1966) · Eigen, Norrish, Porter (1967) · Onsager (1968) · Barton, Hassel (1969) · Leloir (1970) · Herzberg (1971) · Anfinsen, Moore, Stein (1972) · Fischer, Wilkinson (1973) · Flory (1974) · Cornforth, Prelog (1975) 1976–2000 Lipscomb (1976) · Prigogine (1977) · Mitchell (1978) · Brown, Wittig (1979) · Berg, Gilbert, Sanger (1980) · Fukui, Hoffmann (1981) · Klug (1982) · Taube (1983) · Merrifield (1984) · Hauptman, Karle (1985) · Herschbach, Lee, Polanyi (1986) · Cram, Lehn, Pedersen (1987) · Deisenhofer, Huber, Michel (1988) · Altman, Cech (1989) · Corey (1990) · Ernst (1991) · Marcus (1992) · Mullis, Smith (1993) · Olah (1994) · Crutzen, Molina, Rowland (1995) · Curl, Kroto, Smalley (1996) · Boyer, Walker, Skou (1997) · Kohn, Pople (1998) · Zewali (1999) · Heeger, MacDiarmid, Shirakawa (2000) Från 2001 Knowles, Noyori, Sharpless (2001) · Fenn, Tanaka, Wüthrich (2002) · Agre, MacKinnon (2003) · Ciechanover, Hershko, Rose (2004) · Chauvin, Grubbs, Schrock (2005) · Kornberg (2006) · Ertl (2007) · Shimomura, Chalfie, Tsien (2008) · Ramakrishnan, Steitz, Yonath (2009) · Heck, Negishi, Suzuki (2010) · Shechtman (2011) · Kobilka, Lefkowitz (2012) · Karplus, Levitt, Wershel (2013) · Betzig, Hell, Moerner (2014) · Lindahl, Modrich, Sancar (2015) · Sauvage, Stoddart, Feringa (2016) · Dubochet, Frank, Henderson (2017) · Arnold, Smith, Winter (2018) · Goodenough, Whittingham, Yoshino (2019) · Charpentier, Doudna (2020) · List, MacMillan (2021) · Bertozzi, Meldal, Sharpless (2022) · Brus, Bawendi, Ekimov (2023)