Hermann Oberth
| Hermann Oberth | |
 | |
| Född | 25 juni 1894[1][2][3] Sibiu |
|---|---|
| Död | 28 december 1989[1][2][3] (95 år) Nürnberg[4] |
| Begravd | Nürnberg |
| Andra namn | Fritz Hann[5] |
| Medborgare i | Rumänien och Tyskland |
| Utbildad vid | Universitatea Babeș-Bolyai |
| Sysselsättning | Fysiker, manusförfattare, ingenjör, essäist, uppfinnare, flygingenjör |
| Politiskt parti | |
| Hemlandet | |
| Utmärkelser | |
| Prix international d'astronautique (1927) Rudolf Diesel-medaljen (1954) Wilhelm Exner-medaljen (1969)[6] International Space Hall of Fame (1976)[7][8] Hedersdoktor vid Technische Universität Berlin Hedersdoktor vid Technische Universität Graz Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna Bayerska förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Hermann Oberth, född 25 juni 1894 i Hermannstadt, Siebenbürgen, Österrike-Ungern (idag Rumänien), död 28 december 1989 i Nürnberg, var en tysk fysiker. Han var en av grundarna av den vetenskapliga rakettekniken.
Biografi
Hermann Oberth räknas tillsammans med Konstantin Tsiolkovskij och Robert Goddard till pionjärerna inom rymdforskningen. Hermann Oberth framlade 1923 principerna för raketdrift i rymdens vakuum i skriften Raketen i den interplanetära rymden. Han beskrev i detalj en raket kallad Modell B som inspirerade många raketentusiaster. Han var med och startade upp den rymdfärdsförening, Verein für Raumschiffahrt, som senare skulle mynna ut i den grupp av raketforskare som verkade i Peenemünde i Tyskland. Oberth var från 1927 medlem i Verein für Raumschiffahrt.
Oberths arbete bildade stommen för den första generationen av tyska raketforskare och rymdpionjärer där bland andra Wernher von Braun och Helmut Gröttrup ingick. Dessa arbetade i sin tur med det tyska V2-programmet under andra världskriget som gav betydelsefull kunskap till både det amerikanska och sovjetiska rymdprogrammet efter andra världskriget. 1941-1943 arbetade Oberth vid Heeresversuchsanstalt i Peenemünde och framtagandet av raketen V-2 men hans deltagande inskränktes av att han sågs som en utlandstysk (Auslandsdeutscher). Från 1954 verkade Oberth i USA.
Hans mest kända verk är Die Rakete zu den Planetenräumen (1923) och Wege zur Raumschiffahrt (1929).
Utmärkelser
Asteroiden 9253 Oberth är uppkallad efter honom.[9]
Hermann Oberth.
Herman Oberth som ung pojke (1901).
Källor
- Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6wh3t8q, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 44901, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] filmportal.de, Filmportal-ID: eb60aab94186422b8d7550bf7db32b79, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dw.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nmspacemuseum.org , läst: 17 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Space Pioneers Enshrined, Las Vegas Optic (på engelska), 6 oktober 1976, s. 6, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 9253 Oberth” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9253. Läst 14 juni 2023.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hermann Oberth.- Hermann Oberth Raumfahrt Museum
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Hermann Oberth
Professor Oberth during the banquet hosted by the Alabama Section of the American Rocket Society (ARS), on October 19, 1961. The Oberth award was given for outstanding technical contributions to the field of astronautics or for the promotion and advancement of astronautical sciences.
Family photograph of Hermann Oberth when he was a young boy.