Herman Schück

Herman Schück
Född5 april 1925[1][2]
Stockholm[1]
Död24 december 2015[2] (90 år)
Bromma församling[3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningHistoriker[2]
ArbetsgivareStockholms universitet
FöräldrarAdolf Schück[1]
Utmärkelser
Axel Hirschs pris (2002)
Redigera Wikidata

Herman Erik Schück, född 5 april 1925 i Stockholm, död 24 december 2015 i Bromma församling, var en svensk medeltidshistoriker. Han var professor i historia vid Stockholms universitet 1978–1990.

Schück studerade historia vid Stockholms högskola och blev 1959 filosofie doktor på den över 600-sidiga avhandlingen Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa. Schücks eget forskningsarbete efter disputationen gällde huvudsakligen statsmaktens successiva framväxt under medeltiden och kyrkans roll i den processen. Hans publicerade arbeten handlar bland annat om riksrådets verksamhet, riksdagens framväxt och den medeltida statsmaktens arkivbildning. Som professor ledde Schück också ett stort forskningsprojekt (Stockholm blir huvudstad) om Stockholms utveckling till en modern europeisk huvudstad under 1600-talet. Inom projektet disputerade ett flertal framstående historiker med olika ämnen inom temat, bland andra Lars Ericson Wolke.

Schück invaldes 1963 som ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och blev 1985 ledamot av Vitterhetskademien.

Herman Schück var son till Adolf Schück och Ruth Josephson född i släkten Josephson. De är alla begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[5]

Bibliografi

  • Det medeltida Öland (Uppsala 1953)
  • "Olof Jonssons i Högsrum ättlingar – en öländsk frälsesläkt" i Personhistorisk tidskrift 1955
  • Gustaf III:s statsvälvning 1772 (licentiatuppsats, 1955)
  • Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa (doktorsavhandling, Stockholm 1959)
  • Rikets brev och register. Arkivbildande, kansliväsen och tradition inom den medeltida svenska statsmakten (Stockholm 1976)
  • Riksdagens framväxt: tiden intill 1611 i Riksdagen genom tiderna (Stockholm 1985)
  • Engelbrektskrönikan. Tillkomsten och författaren (Stockholm 1994)
  • Minnesord över bortgångna ledamöter i Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande skandinaviens historia 1981–1995 (2000)
  • Hans Forssell: historiker, publicist, statsråd (Stockholm 2001)
  • Kyrka och rike – från folkungatid till vasatid (Stockholm 2005)
  • Rikets råd och män. Herredag och råd i Sverige 1280–1480 (Stockholm 2005)
  • Ecclesia Lincopensis. Rättelser och tillägg samt person- och ortregister (Stockholm 2008)
  • Ture Jönsson (Tre rosor); den siste medeltida stormannen (Stockholm 2013)

Priser och utmärkelser

Källor och litteratur

  • Schück, Herman i Vem är det 1993
  • Rolf Torstendal, "Herman Schück." Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 2017, s. 17–24.

Noter

  1. ^ [a b c] Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, s. 977, ISBN 978-91-1-914072-2, läs onlineläs online, läst: 31 juli 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Herman Schück f. 5.4.1925 d. 24.12.2015, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: 123, läst: 31 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Schück, Herman Erik, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs onlineläs online, läst: 26 mars 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ SvenskaGravar
Auktoritetsdata