Herman Levin (militär)

Herman Levin, född 15 april 1894 i Nykil, Östergötlands län, död 1 januari 1984 i Nacka, Stockholms län, var en svensk militär (överste).

Biografi

Levin avlade studentexamen 1912 och officersexamen 1914. Han blev underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet (I 4) samma år och löjtnant där 1919.[1] Levin var kadettofficer vid Krigsskolan 1926–1931 och tjänstgjorde vid I 4 1928. Han blev kapten 1929. Levin var andre lärare vid Infanteriets stridsskola 1931–1932, var andre lärare vid Krigsskolan 1933–1934 och kompanichef där 1934–1937. Han blev major i armén 1936 och tjänstgjorde vid Svea livgarde (I 1) 1937. Han befordrades till överstelöjtnant 1940, till överste 1943 och var chef för Infanteriets stridsskola 1943–1945. Levin var chef för Gotlands infanteriregemente (I 18) 1945–1951 och för Norra skånska infanteriregementet (I 6) 1951–1954.[2] Han blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1945.[2]

Levin var son till inspektor Oskar Levin och Elin Jacobson. Han gifte sig 1918 med Ingeborg Ahrén (1896-1980), dotter till godsägaren Anders Anderson och Amelie Larsson.[2] Han var far till Ingrid (född 1919) och Vera (född 1924).[1]

Utmärkelser

  • Sverige Riddare av Svärdsorden, 1935.[3]
  • Sverige Riddare av Vasaorden, 1937.[4]
  • Sverige Kommendör av andra klassen av Svärdsorden, 6 juni 1947.[5]
  • Sverige Kommendör av första klassen av Svärdsorden, 6 juni 1950.[6]
  • Belgien Riddare av Belgiska Leopoldsorden.[1]
  • Danmark Kommendör av Danska Dannebrogorden.[1]
  • Danmark Konung Christian X:s Frihetsmedalj.[1]
  • Sverige Centralförbundet för befälsutbildnings guldmedalj.[1]
  • Sverige Sveriges skytteförbunds överstyrelses silvermedalj.[1]
  • Sverige Riksförbundet Sveriges lottakårers silvermedalj.[1]
  • Sverige Stockholms landstorms guldmedalj.[1]
  • Sverige Gotlands befäls(utbildnings)förbunds guldmedalj.[1]
  • Sverige Östergötlands landstorms silvermedalj.[1]
  • Sverige Stockholms skytteförbunds silvermedalj.[1]
  • Sverige Norra Skånska befäls(utbildnings)förbunds medalj.[1]

Bibliografi

  • Levin, Herman (1976). Beredskapstjänst under andra världskriget 1939-1945. Stockholm. Libris 8853499 
  • Petri, Gustaf; Levin, Herman (1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 4, Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till 1928. Stockholm: Norstedt. Libris 54111 

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 770. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0794.html 
  2. ^ [a b c] Burling, Ingeborg, red (1962). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1963. Stockholm: Norstedt. sid. 628. Libris 9649168. https://runeberg.org/vemardet/1963/0644.html 
  3. ^ Riddare av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1945bih
  4. ^ Riddare av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1945bih
  5. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 2:a kl. i Sveriges statskalender 1949
  6. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 29, digital avbildning.

Media som används på denna webbplats